Vad är kvalitet? Många gånger hör man ”kvalitet är bara en fråga om tycke och smak”. Inget kunde vara mer felaktigt.
”Tycke och smak” handlar om personliga preferenser. Man kan älska Sean Banan men få utslag på själen av Wagner. Du kan stortrivas i dina foppatofflor men skratta dig fördärvad åt skor från Prada. Eller tvärtom. Det säger mycket om dig och din smak men ingenting om skornas eller musikens inneboende kvaliteter. Vi tycker olika och tur är det.
Men om det inte handlar om åsikter vad är då kvalitet? Jag vill påstå att alla kan skilja på god och mindre bra kvalitet. Om vi hänger en billig kostym från H&M bredvid en från Armani så kan de flesta av oss bara genom att ta i dem känna skillnad i tyget. Det av högre kvalitet är mer följsamt och har ett fall medan det enklare nästan kan krasa mellan fingrarna. Tittar vi närmre så kan vi se att stygnen är finare och hela utförandet är noggrannare i den italienska kostymen. Vi kan enas om att det är en högre kvalitet . Tar vi däremot ett par steg bakåt så kan det vara så att vi har olika åsikter om huruvida kostymen är snygg eller ej. Snittet på den billiga kanske tilltalar dig mer än mig. På samma sätt kan vi enkelt konstatera med våra sinnen skillnaderna i kvalitet mellan ett ikeabord och antikt hantverk, Hyundai Atos och Bentley eller mellan den italienska färska glassen och den som slevas upp ur bigpack. Det handlar om råvaran, omsorgen, tid och utförande. Bland annat. Du kan aldrig göra en armanikostym av billigt tyg.
Men kan man verkligen bedöma om ett vin är bättre än ett annat? Det är ju ändå bara jäst druvmust. Handlar det inte mest om etiketter, fina namn, höga priser och status? Visst spelar sådant stor roll och påverkar omdömet. Men när man provar vin utan att veta vad som finns i glaset så kan man ändå bedöma dess kvalitet. Druvans tillstånd, omsorgen vid skörd och skickligheten vid vinifiering, lagring och blandning avslöjar sig alltid.
Hur bedömer man då ett vins kvalitet? Jag ska försöka bena ut det här nedan.
Felfritt: Först och främst måste vinet vara utan defekter. Det kan exempelvis vara att vinet är oxiderat eller luktar svettig häst. Problemet här är att detta också kan vara karaktärer. Det är ungefär som en reva eller blekt parti på armanikostymen är ett fel medan det på ett par jeans kan vara helt rätt. Defekt eller karaktär handlar om avsikten. Det kan förstås bli för mycket av ”det goda” också och så finns det defekter som aldrig kan räknas som karaktär.
Balans: Det ska finnas en balans eller harmoni mellan vinets olika beståndsdelar. Ingen del får ta över och dominera. För hög alkohol eller garvsyror som är för tuffa kan skämma ett vin. Men även om det är för lite av något, som för klen frukt eller för låg syra, gör att vinet kan bli obalanserat. Här måste man ta i beaktande vinets utveckling. Ett ungt vin kan vara obalanserat som en hormonstinn tonåring eller kan på sin åldershöst börja halta.
Längd: När man pratar om vinets längd så tror många att det handlar om hur länge smaken stannar kvar. Detta är inte ett tecken på kvalitet då en trist och oren smak kan sitta kvar mycket länge. Det handlar mer om distans än tid. Smakar vinet mest långt framme i munnen eller sprider den sig bakåt över tungan och ner mot svalget. Enkla viner ligger ofta långt fram i munnen och kan ibland också ”hoppa över” mitten av tungan för att återkomma längst bak. En del viner lägger sig vid sidorna av tungan och ut mot kinderna. Viner av hög kvalitet håller hela ”distansen” från start till mål genom munnen utan avbrott eller ”gupp”.
Intensitet: Ett vin ska ha intensitet i smak, arom och uttryck. Vi kan jämföra det med volym i musik. Olika typer av musik kräver olika volym. Heavy Metal kräver en viss decibel medan en stråkkvartett klarar sig med betydligt mindre. Men även om stråkensemblen är förhållandevis lågmäld så behövs ändå ett visst tryck mot strängarna så det inte blir för vekt och mesigt. Å andra sidan kan man få tinnitus på rockkonserter.
Komplexitet: Motsatsen till komplext är enkelt. Barnvisor är enkla och wagneroperor är komplexa. Sommarens rosévin ska vara enkelt och bärigt. Men liksom att vi tröttnar på den enkla vaggvisan från speldosan och vill ha mer sammansatta melodier så söker vi oss till hösten mot mer nyanserade dofter i röda viner med fler lager som kryddighet och toner från ekfat.
De ovanstående parametrarna kan sägas vara mätpunkter på kvalitet. Kan vi räkna in höga ”poäng” på samtliga så har vi att göra med ett vin av hög kvalitet. Lägre resultat pekar mot ett enkelt vin. Men ett enkelt vin är inte detsamma som ett dåligt vin. I förhållandet pris och kvalitet kan det ha en helt tillfredsställande balans, en passande intensitet, bra längd och bra sammansatt.
Man kan tycka att ett vin är ”gott”, charmigt, intressant och en hel massa olika saker utan att det för den skull behöver vara av hög kvalitet.
Öhmans Mat & Vin 
Som gammal kvalitetsrevisor måste jag göra en kommentar här :-D.
De allra flesta använder faktiskt inte begreppet ”kvalitet” på rätt sätt. ”Kvalitet” är per definition ett relativt begrepp på samma sätt som ”beauty”. Och man brukar ju säga att ”Beauty is in the eye of the beholder”. Och precis så är det med kvalitet … det du som person tycker är kvalitet ÄR kvalitet för dig! Det du tycker är vackert ÄR vackert för dig!
Det du talar om är begreppsmässigt termen ”klass”. Klass är ett absolut begrepp som är mätbart …ett exempel är äpplen som kan vara klass 1, 2 eller 3. Där finns det en klar definition för vad som gäller för att hamna i respektive klass.
Samma gäller kostymer från H&M eller Armani … egentligen är det skillnad i klass och inte kvalitet … fast de flesta säger kvalitet.
För vissa är lådvin kvalitet när de sitter på balkongen och grillar … men alla är nog överens om att det är av ganska låg klass.
Alltså man borde kanske egentligen mer tala om ”klassvin” än ”kvalitetsvin”.
Så .. ‘nuff said från en gammal kvalitetsrevisor ..
Ja … vad ville jag säga med det här en lördagkväll ?? Ingenting! Mer än att jag älskar din blogg!!
Tack! Tack så mycket! 🙂
Visst vore det underbart om vi kunde få ordning på det språkliga och alla använde begrepp på rätt sätt. Intressant det där med klass/kvalitet. Måste nog ändå fortsätta använda kvalitet.
De flesta begrepp används ju på olika sätt beroende på hur de används. Inom diskursen vin används begreppet ‘kvalitet’ på det sätt som Anders beskriver. Även om det så klart går att utveckla så pass långt att det inte ryms i en blogg. Det må vara fel sätt som begreppet kvalitet används i vinvärlden, men det är väldigt väl inarbetat och kommer inte ändras i första taget.
Tack Anders, en evig fråga, bra med lite konkreta ord att använda 🙂
Trevligt i fredas!
Kram på dig / Soffi
En herlig betragtning omkring kvalitet. Jeg er enig med dig på de fleste punkter.
At forestille sig at vi kunne få udviklet en absolut kvalitetsskala for vin? Ganske som med æbler, kaffe etc.
Tak for endnu et godt indlæg.
Hyg dig
Frederik
intressant och välskrivet inlägg (som vanligt)!
Om du är intresserad kan jag skicka en bra C-uppsats från grythyttan i ämnet kvalitet i vin? En bra bakgrund om tidigare åsikter och publicerat material om ämnet och sen en studie med två paneler som provat och diskuterar kvalitet i vin. Kanske kan vara av intresse att se vad vi sysslar med här uppe?
/Erik Jonsson
Mycket gärna!
Annars har du Steve Charters doktorsavhandling som täcker ämnet lite mera. http://ro.ecu.edu.au/theses/115/
Så du tyckte inte min text var heltäckande? 😉
Den C-uppsatsen skulle intressera även mig storligen. Är det möjligt att direkt eller, via Anders få ta del av denna skrivelse, gärna som pdf.
Hej Anders,
Jag är en av flera svenska delägare i en relativt nystartad vingård i sydvästra Bulgarien (Melnik) och undrar om du har provat något vin från den regionen som är värt att kalla kvalitetsvin? Isf vilket?
Skrönor talar om att Melnik var Winston Churchills röda favoritdruva!
Se gärna vår hemsida http://www.abdyika.com
Jag är också mycket intresserad av C-uppsatsen om det är möjligt att få den skickad till sig!
Först vill jag tacka Marina, tänkvärt och väldigt bra skrivet!
Jag har jämfört vinkvalitet med bilar.
Vad är bra kvalitet på bil, enligt mig eller det som ”bilkunniga” skriver?
Audi, Mercedes, BMW är ju toppkvalitet – men jag bor i fjällen, har djur och då är den bästa kvaliteten för mig Range Rover…
Visst det ska inte vara personligt tycke, men det är ju inte hela sanningen.
När jag har provat 1000-tals viner, kört 100 bilar så kommer jag säkert fram till något annat 😉
Tack för en super bra blogg.
Tack för alla bra inlägg från dina läsare.
Det lär inte vara helt enkelt att nå consensus i tolkningen av ”kvalitet” som begrepp. Det viktiga är väl nog att den som förklarar sin tolkning av kvalitet gör det på ett enkelt och tydligt sätt så att åhöraren eller läsaren förstår avsändarens tolkning. Tycker att Anders tolkning i allt väsentligt är enkelt och begripligt. Vilket innebär att jag förstår vad Anders tolkar in i begreppet kvalitet. Delar i allt väsentligt din tolkning, Anders.
Hejsan!
Blir lite konfunderad över din beskrivning över vinets längd. Smaken i ett vin i min värld består av de tre delarna grundsmakerna, aromer som via retronasala passagen når ”doftcentrum” och dom taktila egenskaperna (strävhet, viskositet, eldighet, temperatur, etc.). Har svårt att tro att du, eller någon annan, kan känna smaker i omgångar på olika ställen i munnen. Dels så har man visat att vi känner alla grundsmaker överallt där det finns smaklökar (tungans smakzoner existerar inte) och dels så känner man, som tidigare nämnts, alla aromkomponenter i doftcentrum (via retronasala passagen). Kvar finns då endast dom sk taktila egenskaperna som möjligtvis kan upplevas olika på olika ställen i munhålan. Skulle nog därför vilja påstå att J.Robinson’s korta beskrivning av längd är mer korrekt, ”Length is how long the impressions given by the wine seem to persist after spitting, or swallowing.”
// Lars (vininfo.nu)
Precis som du säger så är det de taktila egenskaperna som upplevs på olika ställen i munnen. Ett väldigt tydligt exempel är unga, fatlagrade destillat som ligger mycket långt fram i munnen medan mer mogna når längre bak. På samma sätt tenderar viner av druvor från unga vinstockar även ha en kort smak. Innan det påpekades för mig så hade jag inte heller tänkt på detta fenomen, men nu är det ett väldigt bra redskap för mig och även för våra elever.