Kylskåpet nästan rensat, skafferiinnehållet magert och magen knorrar efter mat. Hittar bortglömda burkar med tonfisk (fin, vit i glasburk som man ibland finner på Lidl), kronärtsskockshjärtan och svarta oliver. Googlar på recept och hittar ett som jag genast anpassar efter vad som finns i övrigt i lagret. Det blev en mycket lyckad pastarätt som snarare är en ljummen, matig pastasallad perfekt för lata sommar dagar.

Koka pasta efter anvisningarna. Under tiden blandar du samman två burkar tonfisk i olja (cirka 200 g styck), 5-6 klyftade kronärtskockshjärtan, 0,5 skivad rödlök, 10-12 skivade svarta oliver, 2 tomater (skållade, skalade och grovt skurna)saften och det finrivna skalet av en halv citron, en vitlöksklyfta (pressad eller riven), lite finhackad dill, 0,5 tsk harissa eller annan chilipasta, svartpeppar, salt och rejält med olivolja.  Slå vattnet av pastan men spara lite av vattnet. Blanda ner tonfiskröran i pastan, slå på lite av pastavattenet och låt bli varmt. Servera genast med lite riven parmesan.

Säsongen i Blå Huset börjar så sakteliga tuffa igång trots ett minst sagt bedrövligt ”sommarväder”. Vi har vässat utbudet i kaféet och bland annat produktutvecklat vår jättegoda kärleksmums till smarriga muffins.

Smält 150 g smör och låt det svalna. Blanda väl 4,5 dl vetemjöl, 2,5 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker, 2 msk kakaopulver (jag använde kakao från Valrhona) och 1 tsk salt. Vispa 2 ägg och 3 dl socker vitt och pösigt. Vispa ned 1,5 dl mjölk samt mjölblandningen i omgångar i äggsmeten så att det blandas väl. Vänd till sist ned det smälta smöret.  Häll i smeten i en sprits och fördela i cirka 20 st muffinsformar (du kan givetvis klicka i smeten med sked men det är lite meckigare). grädda i 20 minuter på knappt 200°. Under tiden kakan gräddas gör du frostingen: vispa väl samman 60 g rumsvarmt smör, 5 dl florsocker, 0,5 dl mörk kakao, 1 tsk vaniljsocker, 1 tsk salt och 2 msk varmt kaffe.  När muffinsen svalnat spritar eller smetar du ut frostingen och strör över kokosflingor.

Tydligen har min lilla blogg någon form av påverkan.

Efter att jag skrev om superfyndet 2012 Quintay Shiraz i söndags så har det rört på sig lite. Importören hörde av sig idag och tackade så mycket (fortfarande inte en flaska eller silverpeng åt mitt håll) för hjälpen. Hittills under måndag och tisdag har beställningar på 3500 flaskor trillat in! Jättekul att så många läser och litar på mina rekommendationer.

Det bästa är att det fortfarande finns 4500 flaskor kvar för er som ännu inte hunnit beställa. Passa på innan shirazen sinar.

Gör era vinbeställningar NU för hela sommaren! Här kommer nämligen tips om värsta fyndet!

När jag var i Chile för drygt två år sedan besökte jag bland annat producenten Quintay och blev imponerad av vad jag såg och provade. Bland annat provade jag flera årgångar av deras syrah som var ett exempel på hur bra viner man gör av denna druva i Chile. Vinet fanns redan då i Sverige och jag tipsade om det som mycket prisvärt för 109 kr (redan det ett lågt pris internationellt sett).  Importören fick dock problem med försäljningen av årgång 2011 då det ofiltrerade vinet hade en kraftig fällning som konsumenterna inte var bekväma med. Man sänkte då priset till löjliga 79 kronor och jag flaggade för fynd igen. Årgång 2012 som jag provade från fat när jag var på plats i Casablanca behöll det lägre priset men bytte namn från syrah till mer säljande shiraz för att vända försäljningstappet.

Det hjälpte dessvärre inte och vinet avlistades från ordinarie sortiment och förpassades till beställningssortimentet nu med utförsäljningspriset 59 kronor! Det är ett makalöst lågt pris för ett vin som borde kosta det dubbla och som dessutom kan utvecklas fördelaktigt under några år framöver. Men framförallt är det ett fantastiskt trevligt grillvin med massor av mogna, mörka bär och en lätt kryddig aromatisk ton, fylligt, mustigt, rikt fruktigt, nästan söt fruktighet, björnbär, choklad, lavendel och lakrits och en mjuk tanninstruktur.

Det här är ett vin du beställer lådvis av och har på lut till grillfesterna i sommar istället för de russininfuserade italienska vinerna som brukar rekommenderas av kvällstidningarna. Det som finns kvar till hösten passar de mustiga grytorna eller så låter du vinet utvecklas i källaren till nästa sommar. Det finns enligt importören 8000 flaskor i lager och de måste beställas på Systembolaget. Kanske bäst att vara snabb för senast jag skrev om ett liknande fynd blev det huggsexa. Det här vinet är dessutom bättre.

Edit: För den som händelsevis inte litar på mitt ord så bekräftar nu sommeliervärldsmästaren Andreas Larsson kvaliteten med omdömet ”Mycket bra grejer”.

Disclosure: Jag har inte fått en enda flaska eller någon form av ersättning för att skriva detta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det här är en uppdatering av en äldre bloggpost som blivit aktuell igen då det kommer mycket frågor om överblivet vin och hållbarhet.

Hur gör man om man får en halvflaska vin över? Hur bevarar man vinslatten bäst och hur länge kan jag spara den? Hur vet jag om vinet blivit odrickbart?

När du öppnat en flaska vin accelererar omedelbart oxidationen av vinet genom den ökade kontakten med syre. Det finns tre sätt att sakta ner oxidationen; stoppa syretillförseln, avlägsna syret eller kyla ner vinet. Det tvåförstnämnda är en självklarhet då syret är den direkta orsaken till oxidationen som försämrar vinets smak. Kyla har den direkta effekten att den bromsar upp de olika omvandlings- och nedbrytningsprocesserna. Bäst är en kombination av kyla och begränsad syretillförsel.

Några metoder att skjuta upp oxidationen

• Sätt tillbaka korken i flaskan och sätt in den i kylen (enkelt och effektivt). För detta syfte brukar jag spara på korkar med plasthatt, sådana som brukar sitta i whisky och starkvin.
• Häll över vinet på en mindre flaska (detta sätt är jag själv skeptisk till då man utsätter vinet för ytterligare luftning)
• Livsmedelsgas, kväve eller argon, som sprayas in i flaskan, tränger undan syret (dyrt men effektivt)
• Vakumpump som avlägsnar syre (kraftigt ifrågasatt i vinkretsar och av undertecknad)

Olika viner klarar sig också olika bra efter öppnandet. Nedan några mycket generella regler

• Enkla, billiga viner är ofta ganska sköra och försämras snabbt
• ”Moderna”, fruktiga viner tappar snabbt sin karaktär då fruktigheten är känslig för syrets inverkan
• ”Traditionella” och strama viner är mer motståndskraftiga och kan snarare vinna något i smak efter några dagar
• Medvetet oxiderade starkviner som exempelvis madeira, tawny port och sherry (ej fino/manzanilla. Mer om sherry och hållbarhet här.) har lång hållbarhet då de redan är oxiderade
• Viner med mycket hög syra har också en ganska hög motståndskraft mot syrets inverkan

Skillnaden mellan ”moderna” och ”traditionella” viner ovan kan åskådliggöras med ett äpple; ett modernt, mjukt och fruktigt vin är som ett äpple du delar. Det angrips snabbt, förändras, blir brunt och tappar sin fruktighet och fräschör. Det traditionella vinet har ofta haft mer kontakt med syre under tillverkningen och lever inte på ung fruktighet utan på komplexitet. Kontakten med syret fungerar lite som en vaccination mot oxidation. Tanniner och hög syra fungerar också som antioxidanter, så sträva och mycket friska viner klara sig längre. Prova att stryka lite citron på snittytan på ett äpple så fördröjs oxidationen precis som i det mycket friska vinet. Ett medvetet oxiderat vin är å andra sidan som en torkad äppelskiva som kan ligga framme oförändrat i veckor.

Mousserande vin då? Är det champagne eller mousserande av hög kvalitet så kan du helt enkelt sätt in vinet i kylen. Kylan och dessa viners små bubblor gör att moussen håller sig väl åtminstone till nästa dag eller ännu längre. Vinet klarar sig ganska länge eftersom koloxiden som avges av vinet tränger undan syret, lägger sig som ett lock över vinet och skyddar mot oxidation.  Att sätta en tesked i flaskhalsen hjälper inte. Vill du bevara vinet flera dagar så kan du investera i en champagne stopper som spänns fast vid flaskhalsen. Använd den inte för att försluta vinet mellan serveringarna under en kväll. Trycket som byggs upp i flaska frigörs och drar med sig mer bubblor varje gång korken öppnas.

Hur länge kan jag då spara vinet och hur vet jag att vinet går att dricka? Förvarat med korken i och i kylen så håller sig det flesta viner fräscha runt fem dagar, plus eller minus, och så länge de doftar bra går de att dricka. Du blir inte dålig av ett vin som stått för länge. Om mängden etylacetat (luktar salubrin) blir för hög så vill du inte dricka vinet.

Men om jag inte vill dricka upp vinet eller det blivit lite trist? Använd vinet i matlagningen. Det mesta smakar bättre med en slatt vin. Du kan också frysa in det som blivit över som isbitar som kan portioneras i såsen eller grytan. Bästa sättet är att använda ”isbitspåsar” (se bild) eftersom vinet inte blir helt fruset på grund av alkoholen. Plasten förhindrar dessutom ytterligare oxidation.