Nära skjuter ingen hare. Mina gissningar på de hemliga vinerna låg i närheten och i andra röstningsomgången satsade jag helt på Côtes-du-Rhône-Village. Det ganska närbelägna området Costières de Nîmes var det rätta svaret. Inte det första området man tänker på kanske.
Desto större respekt till Ingvar Johansson med bloggen Billigt Vin som tog hem hela tävlingen och vann en resa för två till nyss nämnda region. Grattis!!!
En gång varje termin åker någon av våra sommelierklasser på studiebesök till Kiviks Musteri och Kronovalls Vinslott på Österlen. Att få åka dit i skördetid med höstsolen i sällskap som idag är en upplevelse för själen.
I Kivik dignade stora träbingar av äpplen i olika färger som i solvärmen mättade luften med sina dofter. Eleverna fick prova olika typer av cider (vanlig, svensk, torr cider är grymt underskattad 
som måltidsdryck) och besöka vinhuset där de fick smaka råviner, jäsande must och se hur en vinanläggning fungerar i praktiken. I laboratoriet fick de i grupper skapa winecoolers av vin, sockerlag, aromer och en sodastream komplett med marknadsstrategi och målgrupp. Inte den mest glamourösa delen av alkoholbranschen men spännande och oväntat svårt, särskilt att åsidosätta sin egen personliga smak.
Efter en kort biltur genom det höstliga landskapet kom vi till empirslottet Kronovall och besökte deras cave där bland annat Tirage 2000 vilar bland pupitrer och gyropaletter. Efter sabrering provades detta vin som vilat nästan 10 år på sin jästfällning; Fantastisk rökig och frisk doft med brödighet och citrus. Mycket torr, frisk, ungdomlig och elegant med bra kropp och mycket fina bubblor.
Med glasen i hand gick vi i gåsmarsch till slottet där vi i en av de imponerande salarna serverades en helt magnifik lunch. 
Maten brukar vara av högsta klass men denna gång var det spets på allt! En ljummen dovhjortssylta med perfekt bakade rödbetor följdes av lågtempad och rimmad bergtunga på en creme av palsternacka. Avslutningsvis en äppeltarte med rosmarin (!), vaniljcréme och en sorbet på rödnos (ett äpple mer känt under det tristare namnet discovery). Utvalda viner till förstås.
Dagen avslutades med en provning som leddes av Per-Ola Holm som på sitt sedvanliga vis gav alla en brutal reality check om hur vinmarknaden fungerar. Mycket intressant och lite omtumlande.
Ja sådär kan man ha det en dag på jobbet.
Inte trodde jag att en helg på Kullahalvön i lugn och ro på ett hotell med havsutsikt och välrenommerat kök skulle resultera i att den kulinariska behållningen skulle uppenbara sig i form av en snabbmatsvagn. Jag älskar överraskningar.
Mitt på det brittsommarsoliga torget i Ängelholm stötte vi på ett burritokök på hjul. Namnet ”Lagom Burritos” stod i bjärt kontrast till devisen ”San Francisco Style”. Fast mest skriade den kalifornieninspirerade serveringen mot den skånska lördagslunken. Frågorna hopade sig genast om hur denna främmande fågel landat just här och framförallt om det skulle smaka annorlunda än den allenarådande santa-maria-fredagsmys-kryddningen.
Den mobila snabbmatsinrättningen drivs av Hanna och David Jaye som efter flytten från USA saknade den kaliforniska varianten av det mexikanska köket och vägrade låta sin dotter växa upp i en stad där fast food var synonymt med kebab och McDonalds. Allt som serveras från vagnen är hemlagat från grunden. Salsorna görs i tre olika styrkor och oxköttet marineras i ananasjuice för att få den rätta konsistensen och smaken. Man serverar endast burrritos som kommer trinda och stinna av en av fyra olika fyllningar; vegetarisk, fisk, kyckling eller nötkött. Den sistnämnda är inte en färsröra som brukligt utan en riktig, tuggig köttgryta.
Detta är kärleksfull slow food serverad som fast food. Tänk att man måste åka vill till Ängelholm för att hitta detta. Om det smakade bra? Det var definitivt inte lagom och absolut värt en extra omväg om ni är i närheten.
Glöm inte att rösta på din favorit till Alternativa Matbloggspriset 2010!
Efter beskedet häromdagen att jag blivit antagen till studieprogrammet hos The Institute of Masters of Wine så har jag hunnit tänka lite.
Det kommer att bli en tuff utmaning då det är ett krävande självstudieprogram med fördjupningar inom ett mycket brett område. Efter att ha plöjt igenom en study guide på 33 sidor inser jag omfattningen och kraven. Särskilt tufft blir det för mig som inte har studievana från högre utbildning, är notoriskt oorganiserad och endast presterar någorlunda med piskan på ryggen.
Jag börjar inse varför flera masters of wine berättar om hur vägen till titeln gett dem en ny självinsikt. Det handlar om att sätta sig själv under luppen och inse sina svagheter både kunskaps- och arbetsmässigt.
Ett av studieråden löd ”the proof of the pudding is in the eating”, det vill säga att du vet först vad du kan när du omsätter kunskaperna i handling. Det är ett råd jag kommer att ta till mig och jag ska använda min blogg för att det ska bli allvar av mina intentioner. Bloggen är en av de få saker där jag har riktig struktur och inarbetade rutiner. Jag kommer därför att skriva om de ämen jag avverkar efter hand. Ambitionen är att koka ner dem till en begriplig text som även den som inte är så insatt kan ha glädje av. Jag kommer också att posta en hel del provningsanteckningar och vinanalyser. Som en information om vilka poster att undvika om man vill slippa utläggningar om altitudens inverkan på druvans mognad och knastertorra provningsprotokoll kommer jag att rubricera dem ”MW:” som i rubriken ovan.
För att ni ska få en liten aning om vad det hela rör sig om så kan ni nedan se en kort sammanfattning om vad ”Candidates will be expected to demonstrate knowledge and understanding”. Detta är dessutom den del som jag är minst orolig för. ”Business of Wine” känns som en vit fläck och ”Contemporary Issues” är ett oändligt ämne som hela tiden ligger utom räckhåll.
Characteristics of the vine: Vine species. Vine varieties. Clones. Development of new vine varieties. Vine propagation. Rootstocks and grafting. Growth cycle of the vine. Life cycle of the vine. Establishment, re-planting and acquisition of vineyards: Practical and economic issues of planting, or re-planting, vineyards. Issues concerning the acquisition of vineyards through purchase or inheritance. Factors affecting grape growing: Climate. Weather. Soil. Aspect. Effect of these factors on wine style, quality, yield and cost. The concept of ”terroir”. Cultivation of the vine: Types and methods of pruning and training. Underlying principles and practical applications of canopy management. Irrigation. Application of fertilisers. Use of herbicides. Green harvesting. Implications for yield of all of the above. Bio-dynamic, organic, and other alternative cultivation methods. Maladies of the vine and their control: Vine pests. Vine diseases. Physiological disorders. Prevention and control of the above. Structure and composition of grapes: Grape structure. Chemical composition of grapes, e.g. sugars, acids, anthocyanins, tannins etc.. Analytical techniques. Fruit ripeness. Noble rot. Harvesting of grapes: Timing of the harvest. Picking options. Grape transportation. Quality and cost implications. Processing of grapes: Grape reception. Grape handling strategies eg. de-stalking, crushing, pressing and skin contact. Must treatments. Temperature control. Fermentation: Alcoholic fermentation. Role of yeast, enzymes, temperature and fermentation vessels. Strategies for the extraction of colour, aroma, flavour and tannin. Carbonic maceration, whole bunch fermentation and thermovinification. Theory and practice of malolactic fermentation. Maturation and blending: Maturation options for the wine maker. Types of maturation vessel. Inert storage. Blending options. Timing of bottling. Stabilisation, clarification, packing and labelling: Movement of wine in bulk. Methods of stabilisation and clarification eg. fining, filtration, centrifugation, cold stabilisation etc. Use of chemicals in wine making and wine handling – their function, action and application. International regulations governing the use of chemicals. Packing into bottles and other containers. Ingredient labelling. Closures. Production of sparkling wines: Production techniques for sparkling wines. Grape selection and pressing. Temperature control. Selection and blending of base wines. The second fermentation. Maturation. Finishing. Production of fortified wines: Production techniques for fortified wines. Selection of base wines. Timing of fortification. Practice and significance of blending and maturation. Finishing. Quality assurance and quality control: Composition of wine and its faults. Analysis of wine, its purpose, use and limitations. QA and QC systems and structures for wine and dry goods. Practical issues of QA and QC. Compliance with statutory regulations. Effects of storage and transport on wine after packing.
Nu slipper jag i alla fall fundera på vad jag ska syssla med när Carl Butler-projekt är avslutat om några veckor.
Glöm inte att rösta på din favorit till Alternativa Matbloggspriset 2010!
Ett vardagsrecept så gott att vuxne sonen, som vanligtvis petar i sig som en anorektiker, åt sig svimfärdig. Det är bara en variant på vanlig ugnsfalukorv men visst låter det bättre om den är från Svarta Havet.
Dra av skinnet från en falukorvsring och snitta den tvärsöver med en tumsbredd mellan skårorna. Fyll snitten med bulgarisk fårost (eller feta), grovt skivad gul lök, soltorkad tomat i olja. Ringla över olivolja, pudra över paprikapulver (gärna rökt) och dra några tag med svartpepparkvarnen. Grädda i ugn på 225° tills allt fått fin färg. Servera med potatismos.
Som jag berättade för lite mer än en månad sedan så ansökte jag till utbildningsprogrammet till Master of Wine. Min ansökan med uppsats och vinanalyser slarvades omkring av posten och kom in flera dagar försent trots att den skickades i god tid som expressbrev. Efter många om och men accepterades den i alla fall och togs upp till bedömning. Sedan dess har jag väntat.
Idag kom ett mejl med beskedet att JAG BLEV ANTAGEN! Känslan först var en av tomhet för att sedan bli lite upprymd. Nu har jag surfat runt på studentsidorna och letat information. Jag hittade förteckningen över rekommenderad studielitteratur. Böckerna tar säkert upp nästan två hyllmeter och är inte av den lättsammare sorten om man uttrycker det milt. De få titlar jag kände igen sedan tidigare är sådana som står olästa i min bokhylla. Liten stil, spretiga diagram, små svartvita bilder och många fotnötter är de försonande dragen.
Just nu börjar tvivlen torna upp sig och jag undrar vad jag gett mig in på. Som tur är finns det folk omkring mig som tror på mig.
Firade förresten med att värma en burk ravioli från Lidl och tömma en flaska rosé.
Även om det är det Alternativa Matbloggspriset som rockar så ska man inte missa att göra sin röst hörd i ”etablissemangets matbloggspris”. Där kan man också föreslå och lägga sin röst på en matblogg som man saknar i juryns uppställning. Det har jag gjort (nej jag nominerade inte mig själv).
Edit: Eftersom det inte finns levande länkar till de nominerade bloggarna på Matbloggsprisets röstningssida så lägger jag upp dem här som en liten service:
På Ven ligger världens minsta kommersiella destilleri. Men det är bara i prpoportionerna det är litet. Det handlar om stora smakupplevelser, höga kvalitetsambitioner och ett brett sortiment.
I sin litenhet är Sprit of Hven på den undersköna ön i Öresund en imponerande anläggning. 
Här kan framställas i princip allt; öl, whisky, ”calvados”, cider och vin. Bara fantasin sätter gränser, men idéer saknas inte. Produkterna är ekologiska, de nya ekfaten av den allra högsta kvalitet som finns tillgänglig och laboratoriet anlitat av whiskyproducenter i hela världen. Hit kommer skottarna för att studera hur ett bränneri ska anläggas och här regerar Henric Molin som anlitas som konsult av de främsta whisky- och spritproducenterna.
En provning med Henric är en mycket speciell och lärorik upplevelse. Det liknar ingen annan provning jag varit på. Bara att spänna fast säkerhetsbältet och åka med. Enbart uppställningen 
på bordet framför en gjorde att man började fundera. Varför var det framdukat Fanta, Indian Tonic, bärkapris, citron och ost? Det får du svaret på om du åker dit.
Vi provade bland annat produkterna här nedanför. Det är ingen billig sprit men det är mycket hög kvalitet. Dessutom kan man trösta sig med ett gott samvete då allt överskott från spritförsäljningen går till välgörande ändamål i de länder där den säljs.
Organic Vodka är en ekologisk vetevodka som fatlagrats på ny ek och därefter destillerats en gång till.
Vattenklar. Stor, ren doft med lätta inslag av vanilj och mycket diskret ek. Ren, mild och rund men smakrik och karaktärsfull. Kryddig, viss sötma och en liten fatsträvhet. En antydan till tjära i eftersmaken. Passar till salt mat.
Aqua Vitae Organic Oak Matured är en klassisk akvavit som är fatlagra enligt norsk tradition.
Bärnstensfärgad. Stor, ren doft av vanilj, tydlig ekfatskaraktär, eucalyptus, lakrits och distinkt ton av ”Kungen av Danmark”. Smakrik, rund och fyllig. Kryddig, aromatisk, någon sötma, tydligt fatig. Lång eftersmak med tydlig lakrits. Fungerar som en digestif eller till smakrika ostar.
Organic Gin är en ekologisk, distilled gin.
Vattenklar. Stor, ren doft med markerad citrusdoft, ceder och en diskret ton av enbär. Toner av bergamott, kardemumma och peppar. Rund, fyllig, mild och fruktig med den tydliga citrustonen, ceder och kardemumma. Lång nyanserad eftersmak. Tilltalar även mig som är en inbiten ginskeptiker.
Organic Summer Schnapps Oak Matured är ett fatlagrat kryddat brännvin med blommig karaktär.
Ljust bärnstensfärgad. Stor doft med disktinkt ton av Pommac, äpple, vanilj och rabarber. Rund, mjuk, medelfyllig och aromatisk smak av fläder. Ganska lång eftersmak med karaktär av ekfaten och en liten bitterhet. Lite udda smak, som inte tilltalade mig, med den blommiga aromatiska smaken till faten.
Organic Winter Schnapps är den senaste produkten som släppts lagom till jul.
Mörk bärnsten. Sor doft av pepparkaksdeg, hasselnöt, kanel, pomerans, vanilj, citrus och apelsin. Smakrik, kryddig och rund med en aning sötma och en lång eftersmak med liten ekstruktur och någon bitterhet. Bör passa perfekt till risgrynsgröten. Given på julbordet.
Spirit of Hven är ju omtalat för att de ska släppa den första skånska whiskynsom kommer 2012. Det mesta av den kommer att gå på export. Det som blir över till Sverige kommer mestadels gå till restauranger då man vill att så många som möjligt ska kunna smaka den och inte hamna hos samlare. Vi fick dock prova något som om drygt fem år kommer att bli en whisky; MPW 09 15 Months Old. ”Whiskyn” höll 48,2% och var lagrad på 20% ny chinkapin-ek och 80% på fransk allier som man lagrat Maculan Fratta på.
Mycket mörk bärnstensfärgad med en aning röd ton. Stor uttrycksfull, kraftfull, eldig doft av russin, vanilj, ”Kungen av Danmark”, rök, bränt socker, läder och nytt gummi. Smakrik, eldig och intensiv smak med tydlig eksträvhet och aromer som speglade doften. Stickig ättikssyra (etylacetat) som avslöjade ungdomen. Lång intensiv eftersmak.
Imponerande dryck som provades blint bland single malt-whisky och bourbon men som av de flesta valdes som favoriten. Kommer bli nåt stort när den vuxit upp.
Glöm inte att rösta på din favorit till Alternativa Matbloggspriset 2010!
Grattis alla duktiga matbloggare som nominerats till Matbloggspriset 2010! Jag är inte så lite avundsjuk.
Med undantag för Lotta Lundgren och ”the-Mother-of-all-matbloggare” var det tyvärr inga av mina egna favoriter som nominerats. Dessutom var det liiiite för mycket läckra bilder med lång brännvidd och pastelliga cupcakes i min smak. Smaken är förstås olika, åsikter går isär och ett stort pris ska givetvis ha alternativ liksom Nobelpriset och även melodifestivalen en gång hade. Därför utlyser jag helt fräckt mitt eget ”Alternativa Matbloggspriset 2010”.
Valet här nedan är mitt eget högst personliga. Gillar du också någon av dem eller hittar en ny favorit bland dem så är du välkommen att rösta längst ned. Om en månad avslöjar jag vinnaren (den med flest röster) som inte får något pris men väl den oerhörda och tvivelaktiga äran av att bära titeln ”Vinnare av Alternativa Matbloggspriset 2010”. Edit: En Anonym Välgörare som tyckte detta var en kul idé har skänkt ett mycket fint pris till den av de nominerade matbloggarna som får flest röster.
Griskindspatrik fixar till härliga långkok, fotograferar som en rättsmedicinare och ackompanjerar det hela med musikvideor.
Skånska Skafferiet presenterar personliga betraktelser och matsynpunkter från en handlares synvinkel.
Gittos Mat är nog den mest personliga, välskrivna och inspirerande matbloggen jag vet. Ibland lyckas hon ta en bra bild också.
Smaskens läser jag gärna av det enkla och goda skälet att hon verkar gilla samma typ av mat som jag.
Njutmatens charmiga blogg får mig nästan att vilja äta nyttigare.
Silverkocken gör det omöjliga och lagar en ny ambitiös rätt varje dag i veckan och bloggar om det. Tydligen har han ett jobb också.
Coppa Rules gör sin egen salami och får det att verka lika enkelt som att koka makaroner. Sedan gillar jag Arabia-porslinet.
Chez Sofia skriver mycket om ost men blandar upp med recept (ofta med ost) och annat så det inte blir för mejerinördigt.
Ingen av ovanstående är inblandad eller vidtalad. Nomineringarna är helt hållet resultat av min egen virriga hjärna.
Röstningen är avslutad och resultatet hittar du HÄR!
Chapel Hill Sparkling Chardonnay är storsäljaren av billiga mousserande viner på Systembolaget. Ett vin som vunnit priser på Vinordic Wine Challenge som ”Best Value” (jo det är en svensk vinbedömning) och som av svenska vinskribenter regelmässigt bedöms som ”bästa köp”, ”prisvärt” och ”fynd”.
Den vinskribent som smutsar sin krönika med att skriva upp detta ungerska bubbelvin måste ha dunkla syften för detta är ett vin man endast köper om man bryr sig mer om att spara en tia än om hur det smakar. Om man rekommenderar den som vill förgylla sin vardag med bubblande vin att köpa detta elände så är man antingen en ond eller okunnig människa. Bara för att man inte vill lägga för mycket av sina surt förvärvade pengar på vin så ska man inte behandlas med förakt. Detta är nämligen ett vin som ingen vinskribent själv skulle komma på idén att dricka.
Det simpla bubblet har en enkel fruktig doft av bokna, gula äpplen och champis vid första sniffen men när man en stund senare återkommer till glaset slår en lätt parfymerad ton emot en och en förnimmelse av tulpanstjälkar. I munnen irriterar den spretiga moussen och stora bubblorna som tack och lov försvinner snabbt men avslöjar mer av de källarskrumpna äpplena och en syra som är för låg att dölja den påklistrade sötman. Allt skulle kunna förlåtas om det inte vore för den grova och efterhängsna beskan som obönhörligt avslöjar ett uselt, hårdpressat vin.
Okey, visst kan man dricka vinet ur ett plastglas med en jordgubbe i på en gårdsfest eller ha det som bas i en bubblande vinbål eller drink. Men det här är inget man dricker för njutning eller bjuder sin älskade på till de färska skaldjuren.
Lite ärliga köptips och praktiska råd kring mousserande vin och champagne hittar du här.
Gubbe som gillar ärlig mat och ärliga viner. Misstänker att det samma gäller mina åsikter om människor. Jag kan inte poängbedöma mina medmänniskor, lika lite anser jag att det finns möjlighet att sätta siffror på viner. Däremot har jag en ganska klar uppfattning om vem och vad jag gillar respektive ogillar. Som tur är har jag ganska lätt för att ändra mig.
Arbetar med dryck och smaker professionellt som utbildare. Strävar ständigt efter att lära mig mer. Hur mycket som fastnar är en annan sak.
Kontakta mig på anders @ gustibus.se
Utsedd till Sveriges bästa vin- & dryckesblogg 2012 av matbloggspriset.se. Skriver lika mycket om mat.
Okänt webbflöde
Öhmans Mat & Vin 
Senaste kommentarer