Den 1:a mars ska ni hänga på låset* på Systembolaget! Då rear nämligen importören Handpicked Wines ut sitt vin Delinea 300 till ett fullständigt absurt pris.

Delinea 300 är en pinot noir från Willamette Valley i Oregon som jag skrev om när årgång 2009 kom och försvann. Då var vinet ett superfynd till ett nästintill obegripligt lågt pris med tanke på druva och ursprung. Följande årgång var inte fullt lika bra men fortfarande helt ok till priset. Årgång 2011 som nu säljs ut efter att vinet avlistas ur sortimentet är enligt uppgift en bra årgång och producenten är fortfarande en av de bästa i Oregon.

Håll i er nu! Vinet säljs från den 1/3 ut för…*trumvirvel*…49 kronor! Ja ni läste rätt. Fyrtionio kronor skattat och klart. Det är halva priset. Billigare kan det inte bli. Anledningen är att importören står med ett stort överlager som måste säljas av. Även om du inte skulle gilla vinet så bör du köpa en låda till coq au vin eller till sangria i sommar.

Läs mer om vinet här nedanför.

När du ända håller på att fylla upp vinlagret så finns åter Dão Casal Mor från Portugal att få tag på till löjliga priset 51 kronor.

*Nu är ju 1:e mars en söndag så det är lite onödigt att rycka i dörren på Systembolaget. Däremot kan ni lägga en beställning via nätet. Delinea ligger nämligen i beställningssortimentet.

Att hitta prisvärd pinot noir är inte lätt. Att dessutom få tag på en bra pinot från Oregon i Sverige ökar svårighetsgraden ytterligare. Därför blev jag dubbelt glad när jag idag provade 2009 Delinea 300 Pinot Noir från Sokol Blosser.

När jag tog första sniffen i glaset var vinet runt 15° och bjöd på ren, fin och vibrerande fruktighet av röda bär och en typisk liten örtighet och det där svårbestämbara lite sexiga tonerna som man kan hitta i bra röda bourgogner. Smaken var frisk, piggt bärig och med mjuka frukttanniner och en diskret fatstruktur och en lång, fin, balanserad eftersmak med bra koncentration och trevlig kryddighet. Efter en tid i glaset och med högre temperatur kom en lite varmare förnimmelse av alkoholen, lite syltig frukt och doft av blodapelsin samt mer kryddiga toner av kanel, kryddpeppar och anis. Smaken blev också lite rikare och fylligare men ändå i bra balans med frisk syra.

En riktigt, riktigt trevlig pinot noir till fenomenala 99 kronor! Det är halva priset mot Sokol Blossers vanliga pinot noir som jag upplever som klumpig och atypisk i jämförelse.  Jag misstänker att Delinea 300 är framtagen speciellt för Systembolaget då vinet inte återfinns på deras hemsida och ligger klart under deras normala prisnivå. Bara tacka och buga och springa och köpa en låda.

This a crude translation of the swedish original text that can be found here.

My skeptical attitude toward biodynamic farming is no secret. I am of the firm belief that superstition, blind faith and pseudoscience doesn’t contribute to the progress of the human race. But at the same time I’m fascinated by how seemingly wise, intelligent and otherwise analytical people without hesitation throw logic and plain common sense overboard when it comes to biodynamics, homeopathy and astrology. Therefore, I read a lot on the subject because I believe that one can not reject something without a sound knowlege about it.

British wine writers and bloggers recently tweeted a lot about the newly released book ”Voodoo Vintners’ by Katherine Cole and the title made ​​me immediately order a copy. The subtitle ”Oregon’s Astonishing Biodynamic Winegrowers’ says a lot about what the book is about. Not much is said about wine in the text, the few times it refers to specific wines, it is to show how many points they received and/or how much they cost. The reader doesn’t get much useful information about how the alternative farming might affect the style, character and taste. Perhaps not very surprising really.

Just as it says in the title the book mostly deals with the growers themselves. We meet a colorful gallery of passionate growers and their background that led them to engage in biodynamics. The proportion of married couples in their middle age who leave brilliant careers behind to seek a deeper meaning in life is clearly over-represented. We get vivid descriptions of the lush, picturesque estates which is full of life, singing birds and buzzing insects. The growers all seem to have ”vibrant and sparkling eyes,” ”silvery beard” ”boyish look”, ”warm, low sounding voice” and tells anecdotes about how they constructed eccentric agricultural machinery which they had given funny nicknames. It’s about passion, belief and to ”find ones way in life.” Large parts of the book is like reading a very long article in a lifestyle magazine. Somewhat tiring.

In the very beginning there is a very long story about a family fleeing from Iran and that eventually ends up in the newage-orientated Oregon and become vintners. Encountering biodynamics they are reminded of the ancient religion of Zoroastrianism familiar to them from their ancestors in the old country which in turn gives the ”logical” conclusion of burying cow horns filled with manure. But after reading the quite detailed section on Rudolf Steiner, the father of biodynamics, it suddenly seems quite reasonable. Steiner was, as a man of his time, very much into ancient religions and mysticism as well as a philosopher and a certified nut. The latter seems quite clear from the book and Katherine Cole isn’t shy about the fact that she is more than a little ambivalent towards Steiner.

Coles faltering is extremely annoying. It is very clear that she embraces biodynamics in general and the farmers in particular. While she displays doubts, criticisms and incriminating historical accounts that warms the heart of an old skeptic she suddenly flip-flops to uncritical reporting on completely absurd claims as facts. It’s the old dilemma of ”it seems totally weird but it works.” The problem is that there is no practice specific to biodynamic that is proven to work. Cole also makes the common mistake of confusing the effects of what is healthy organic cultivation and hard vineyard work (bio-) with mysticism, ”voodoo”, astrology and superstition (-dynamics).

It also shows very clearly in the book that BD is a religion or philosophy when the farmers themselves are talking about ”belief” and ”faith”. Even more clear is the religious theme when we meet the growers who are engaged in ”cherry picking”, just embracing the elements of the ”religion” that suit their own beliefs or pure comfort. This is a very common behavior in religious circles as well as in the case of biodynamics. The idea of remowing  important parts such as cosmic energy and the use of the lunar calendar from a complex anthroposophic philosophy and instead just buy pre-prepaired homeopathic preparations is quite remarkable. I can actually understand when someone ”buys the whole package” of this, admittedly confused, belief as it within carries its own form of logic. But if you for hours and whisks water clockwise, sometimes counterclockwise to give it energy, but don’t buy in to the whole idea, well then you are in my opinion either stupid for real or a hypocrite.

The book is a giddy blend of stories about wine growers, facts, analysis and historical ower views, without any apparent logic. However, it is well written and often entertaining. The sections on the biodynamic methods and the story of Rudolf Steiner are interesting and informative. The chapter where the skeptical and critical growers speak their minds are very refreshing and fun. A favourite quote is ”organic farming is an escape back to a time when we did not understand so much.”  You also get a good understanding of the development and the state of viticulture in Oregon. I was there ten years ago and met several of the farmers mentioned in the book and the book gave me a strong desire to return. Soon.

You can find a crude translation of this review here.

Min minst sagt skeptiska inställning till biodynamisk odling är ingen hemlighet. Jag är nämligen av den fasta övertygelsen att vidskepelse, blind tro och pseudovetenskap inte för mänskligheten framåt. Men jag är samtidigt fascinerad av hur till synes kloka, intelligenta och i övrigt analytiska människor kan kasta logik och vanligt sunt bondförnuft överbord inför företeelser som biodynamik, homeopati och astrologi. Därför läser jag en hel del i ämnet då jag anser att man inte kan förkasta något utan att veta vad det handlar om.

Engelska vinjournalister och bloggare twittrade en del om den nyligen släppta boken ”Voodoo vintners” av Katherine Cole och titeln fick mig att genast beställa ett exemplar. Undertiteln ”Oregon’s Astonishing Biodynamic Winegrowers” säger en hel del om vad boken handlar om. Det sägs nämligen inte mycket om vin i texten, de få gånger det hänvisas till specifika viner så är det för att redovisa hur många poäng de fått och/eller hur mycket de kostar. Vi får inte veta något matnyttigt om hur den alternativa odlingen eventuellt skulle påverka stil, karaktär och smak. Kanske inte så konstigt egentligen.

Precis som det står i undertiteln så handlar det allra mest om vinodlarna. Vi får möta ett färgstarkt galleri av passionerade odlare och deras bakgrund som lett dem till att ägna sig åt biodynamiken. Andelen äkta par i övre medelåldern som lämnat lysande karriärer bakom sig för att söka en djupare mening i livet är klart överrepresenterade. Vi får målande beskrivningar av de frodiga, pittoreska egendomarna som sjuder av liv, fågelkvitter och surrande insekter. Odlarna har alla ”livfulla och glittrande ögon”, ”silversprängt skägg”, ”pojkaktigt utseende”, ””varm, lågmäld röst” och berättar små anekdoter om hur de konstruerat excentriska jordbruksmaskiner som de gett lustiga smeknamn. Typ. Det handlar om passion, övertygelse och att ”hitta rätt i livet”. Stora delar av boken är som att läsa en väldigt lång artikel i Magasinet Skåne om hur någon AD från Stockholm flyttat till en korsvirkesgård på Österlen tillsammans med sin drejande partner och startat en charmig B&B. Lite tröttsamt.

Vi får bland annat inledningsvis under en lång berättelse följa en familj som flyr från Iran och som så småningom hamnar i det newage-präglade Oregon och blir vinodlare. Mötet med biodynamiken påminner dem om den urgamla religionen zoroastrismen i hemlandet vilket ger den ”logiska” slutledningen att gräva ner kohorn fyllda med dynga. Läser man sedan det ganska detaljerade avsnittet om biodynamikens fader Rudolf Steiner så framstår det ganska vettigt. Steiner var uppfylld av uråldriga religioner och i tidens anda en mysticist och dessutom en filosof och certifierad knäppskalle. Det sistnämnda framstår ganska klart av boken och Katherine Cole hymlar inte direkt med det även om hon är mer än lovligt ambivalent gentemot Steiner.

Coles vacklande är synnerligen irriterande. Det framgår med all önskvärd tydlighet att hon omfamnar biodynamiken i allmänhet och odlarna i synnerhet. Samtidigt lägger hon fram tvivel, kritiska synpunkter och historiska redogörelser som värmer en skeptikers hjärta för att sedan vända på klacken och okritiskt redovisa fullständigt absurda påståenden som fakta. Det är det klassiska dilemmat av ”det verkar fullständigt knäppt men det fungerar”. Problemet är att det som är biodynamikens särart INTE fungerar. Cole gör också det vanliga felet att blanda ihop effekterna av det som är sund ekologisk odling och medvetet och hårt vingårdsarbete (bio-) med mysticismen, ”voodoon”, astrologin och vidskepelsen (-dynamiken).

Det framgår också väldigt tydligt i boken att det är en religion eller filosofi det handlar när odlarna själva talar om övertygelse och tro. Än mer tydlig är religionstemat när vi möter de odlare som ägnar sig åt ”cherry picking”, det vill säga att bara ta till sig de element i religionen som passar den egna personen. Detta är ett mycket vanligt beteende i religiösa kretsar och även så i fallet biodynamik. Att från en komplex antroposofisk filosofi välja bort idén om den kosmiska energin, användandet av månkalendern och brännandet av sorkar och spridandet av askan för att istället köpa in sina färdiga, homeopatiska preparat är märkligt. Jag kan faktiskt förstå när man ”köper hela paketet” för inom denna, förvisso förvirrade, tankevärld råder en egen form av logik. Men om man man står i timmar och vispar vatten medsols ömsom motsols för att ge det energi men inte tror på hela idén, ja då är man enligt min mening antingen dum på riktigt eller en hycklare.

Boken är lite (biodynamiskt) snurrig och blandar friskt historier om vinodlare med faktaavsnitt, analyser, historiebeskrivning utan någon synbar logik. Det är dock välskrivet och bitvis underhållande. Avsnitten om de biodynamiska metoderna och historien om Rudolf Steiner är intressanta och informativa. Mycket uppfriskande och roligt är också kapitlet där de skeptiska och kritiska odlarna kommer till tals. Bland annat sägs där att ”biodynamisk odling är en flykt tillbaka till en tid då vi inte förstod så mycket”. Man får också en god insikt i utvecklingen och läget för vinodlingen i Oregon. Jag var där för tio år sedan och träffade flera av odlarna som nämns i boken och fick en stark lust att återvända. Snart.

Jag har skrivit några fler poster i ämnet. Bland annat om den biodynamiska kalendern,  biokristallisering och ett referat av Rudolf Steiners föreläsningar i ämnet.

En mycket intressant artikel samt en läsvärd blogg i ämnet om du vill läsa mer.