I januari kommer spar- och ekonomitipsen lika tätt som räkningarna. Den vinskribent är inte av kvinna född som inte tipsar om billiga viner denna månad. Bloggkollegan Magnus Ericsson på Helsingborgs Dagblad är inget undantag.

Han tipsar om ett gäng röda viner under 100-lappen och hans omdömen brukar vara vettiga. Eftersom jag ramlade över ett par nyheter i budgetklassen när jag kikade in på Systembolaget så kompletterar jag med ett par vita.

De två vinerna jag hittat ligger och skvalpar runt 70 kronor. I det här prissegmentet brukar det inte vara så mycket att hämta.Dessa två är visserligen enkla men rena, ärliga, välgjorda och okonstlade. Två mycket bra exempel på att Frankrike kan leverera bra vin till liten peng.

Först ut är en enkel muscadet från den norra, franska atlantkusten. Jag brukar inte rekommendera viner härifrån såvida de inte har tillägget sur lie vilket innebär en viss tid på jästfällningen som ger mer fyllighet och komplexitet. Även om det inte framgår av etiketten så kan man ana den typiska jästigheten i alla fall. Perfekt, uppfriskande aperitif och skaldjursvin.

2010 Le Petit Clos Muscadet har en ren, frisk, medelstor doft med lite jästighet och mycket tydliga karaktär av gula och gröna äpplen (granny smith). Lätt, torr, mycket frisk med bra fruktighet, drag av gröna äpplen, bra längd med liten fetma och uppstramande mineralitet. 

Det andra vinet är en vit bourgogne från Mâcon-Village.Här pratar vi om chardonnay och lite mer fruktighet. Rakt, enkelt och användbart vin. Kanon att ha hemma på lut i kylen till middagen mitt i veckan.

 2010 Mâcon-Villages L’Aurore Chardonnay har en ren, ganska liten, fruktig doft av honungsmelon, mogna, gula äpplen och en liten smörig ton. Torr, lätt till medelfyllig, fin fruktighet, mycket frisk med citrustoner, gula äpplen och en liten oljighet. Bra längd med lite stramt avslut och aptitretande bitterhet.

Vin som kostar 59 kronor brukar smaka därefter och är sällan något att skriva hem om. För att hamna på det priset kan själva vinet i flaskan inte kosta mer än strax över tian från producenten. Då inser man snabbt att det är mycket enkla produkter vi pratar om. Påstår någon då att de kan sälja en gran reserva (5 års lagring varav minst 2 år på ekfat*) så blir jag med rätta misstänksam.

Importören Winepartners har lanserat en rad viner som ”Sveriges billigaste” via hemsidor och 2005 Marques de Valencia Gran Reserva från DO Valencia har lanserats just som ”Sveriges billigaste gran reserva” för galna 59 kronor. Hur de lyckats pressa priset på detta sätt vete tusan och kunde det vara drickbart? Jag var ju helt enkelt tvungen att prova.

Flaskan har en trevlig, traditionell presentation men färgen på vinet var misstänkt mörkt med tanke på den långa lagringen. Vinet var med tanke på priset väldigt fruktigt, fylligt och välbalanserat. Välgjort, smakrikt, publikt och…gott. En bra representant för det prisvärda spanien och absolut en positiv, och oväntad, överraskning för den lilla pengen. Men är det en gran reserva? Jag är tveksam.

Ganska djup och tät rubinröd färg. Medelstor, eldig och fruktig doft av syltade körsbär, röda bär, kryddig, fattoner och lite mynta. Medelfyllig, mjukt fruktig, massor av röda bär, sammetslena tanniner, eldig, smakrik och kryddig med en frisk, avrundad syra och en ganska tydlig ekstruktur. Bra längd med viss balans.

*Edit: I Valencia har man ett undantag från de generella reglerna och det krävs endast 9 månader på ek för gran reserva. Dock ska detta vin var lagrat 24 månader. Se kommentarsfältet.

Edit: Jag har uppdaterat vinvalen för år 2012 här.

Förra årets tips på nyårsmenyer i olika pris- och ambitionsnivåer med passande viner blev väldigt populära. Jag repriserar dem därför men har uppdaterat vinvalen. Jag har valt ut viner som ska finnas tillgängliga i stora delar landet så de ska vara hyfsat lätta att få tag på. Vill du göra något krångligt och dyrt så ska du kika här. Är det förslag på mousserande vin och champagne samt hur det serveras så hittar du det i denna bloggpost.

Skaldjur hör till och frysta räkor blir både billigt och gott i 

En sorts avocadolös räkröra 

som smakar smaskens med en snygga, fruktiga och välgjorda 

Jacob’s Creek Chardonnay Pinot Noir Brut 

Varmrätten är klassiskt fransk, görs på grytkött, sköter sig självt och blir en mustig 

Boeuf bourguignon 

som njuts med kryddiga, smakrika och sydfranska 

Château Prat-Majou-Gay Vieilles Vignes 

Middagen avslutas med en 

Eton Mess 

som smakar fantastiskt till söta, sydafrikanska 

Nederburg Noble Late Harvest

Under min tid som produktchef i vinimportbranschen (hu!) offererade jag massor av viner från förhoppningsfulla producenter till Systembolaget utan större framgång. Många av dem har jag glömt men en del har stannat i minnet. Ropiteau Frères är en sådan producent. Minns ännu flera av deras bourgogner som mycket bra till priserna som erbjöds. Därför är det extra roligt att se att de hittat en ny importör som lyckats bättre med uppdraget.

2009 Saint-Romain Le Jarron är en riktigt trevlig vit bourgogne, inte helt olik en Meursault i stilen. Perfekt vin att unna sig i mellandagarna när man tröttnat på julöl och mäktig julmat.

Stor, mycket frisk doft av aromatisk citrus, smör, rostade hasselnötter, omogen ananas och eucalyptus. Torr, medelfyllig, mycket frisk med mycket citrus, lime och gul frukt, tydlig mineralitet och en fin fatstruktur med lite rostat inslag och ganska lång, stram och balanserad eftersmak.

En uppdaterad version av denna bloggpost med aktuella vintips för 2017 hittar du här.

En vanlig fråga inför julhelgen är om man kan dricka vin till julmaten. Om man nu inte gillar öl, snaps och mumma så är det en högst berättigad fråga.

Det första man bör fråga sig är ”vad är julmat”. Jag utgår ifrån att vi pratar om det traditionella svenska julbordet med sitt överdåd av olika smårätter. Givetvis kan man dricka vin till det. Öl och brännvin är ju egentligen bara en kulturell och traditionell konvention och har faktiskt inte så mycket att göra med huruvida det passar bra till. Tittar man på alla de olika smaker som finns representerade på julbordet så borde man i rimlighetens man fråga sig vilka olika öl och smaksättningar på snapsen man ska välja. Men den frågan hör man sällan.

Man kan givetvis leta upp ett vin som passar bra till sillen, ett annat till det kallskurna och något som går till det småvarma. Men de flesta vill nog ha ett genomgående vin. Julbordet är ju egentligen som vilken buffé som helst och när man väljer vin till en sådan så brukar man söka något som passar temat och som ställer till så lite problem som möjligt.

Sillen kan vara ett problem med sina distinkta söta och ättikssyrliga inläggningar, fast idag är de flesta inläggningar mer åt det söta hållet och ofta krämigt mejeristinna. Skinkan och det kallskurna är ju inget annat än charkuterier med ganska mycket sälta och en del rökiga aromer som också går igen i det småvarma. Mycket av tillbehören har dessutom en tydlig sötma som kan ställa till det med vinet. Personligen hade jag valt en fruktig champagne eller mousserande vin med lite sötma genomgående. Fruktigheten/sötman behövs för att möta de söta och salta smakerna i maten och vinets friska syra och kolsyra bryter av fint mot det feta och mäktiga. Sedan är ju julen årets största högtid och vad är väl festligare än bubblande vin?

Vill man inte ha bubblor i vinet så skulle jag välja ett friskt men fruktigt vitt vin utan fatkaraktär eller ett halvtorrt vin med bra syra. Föredrar man rött vin så bör det vara mjukt och bärigt utan störande eldighet eller bråkiga garvsyror. Varför inte en smakrik rosé med bra fruktighet om man kan skaka av sig den märkliga uppfattningen att blekröda viner hör sommarhalvåret till.

Vinförslagen nedan är gjorda med tanke på att priset ska vara rimligt (inget finlir till julmaten) och att de ska finnas tillgängliga i de flesta av Systembolagets butiker.

Bubbelvin

• Pannier Brut Tradition / Champagne   199 kr
• Langlois Brut / Crémant de Loire   119 kr
• Freixenet Cordon Negro Brut / Cava  74 kr

Vitt och fruktigt

• Tahbilk Marsanne / Australien   89 kr
• Domaine Jean Bousquet Viognier / Argentina   82 kr
• Pinot Gris Reserve / Alsace   89 kr

Vitt och halvtorrt

• Dr L Riesling / Tyskland   79 kr
• Kloster Eberbach Riesling Kabinett / Tyskland   99 kr

Rött, mjukt och bärigt

• Punto Niño Reserva Pinot Noir / Chile   79 kr
• Briccotondo Barbera / Italien   77 kr
• Beaujolais-Villages / Frankrike   89 kr

Rosé

• Les Lauzeraies Tavel / Frankrike   95 kr

Man brukar säga att i Sverige kan man bara diskutera en fråga i taget. Det är lite samma sak med viner. Det är bara en producent åt gången som gäller. För några år sedan var den producenten La Chablisienne.

La Chablisienne är ett stort och pålitligt kooperativ i Chablis. Det kanske inte låter så sexigt men i vinvärlden finns det många bra exempel på kooperativ som levererar fantastiskt fin kvalitet. När man som La Chablisienne har druvor från över 300 odlare så finns det mycket druvmaterial att välja bland. I vinet 2008 Chablis 1er Cru ”la Singulière” har man blandat druvor från sju olika lägen som fått en liten ekbehandling och lagring på jästfällningen. Resultatet är en uttrycksfull chablis som levererar bra upplevelse för pengen och som säkert tilltalar även den som vanligtvis inte dricker viner från området.

Ganska stor doft av mogen citrus, gul frukt, vispad grädde (!), smörighet, diskret vanilj, mineral och liten rökighet. Torr, medelfyllig, mycket frisk med koncentrerad fruktighet. Lång, frisk, lite stram eftersmak med kritig mineralitet och fint integrerad fatstruktur. Fin balans och bra komplexitet.

Det är alltid kul när man kan rekommendera en prisvärd röd bordeaux som kan tilltala även dem som brukar hålla sig till lite mer moderna och fruktdrivna viner.

2009 Château Les Roches Gaby från Canon-Fronsac på den högra stranden i Bordeaux har massor av mogen mörk frukt i doften och med trevliga inslag av örter, mörk choklad, tobak och lakrits. Den generösa och lite värmande, eldiga tonen avslöjar den stora andelen merlot i blandningen. Detta märks också i den stora, rika fruktigheten av plommon och svarta vinbär som bäddar in den strama ryggraden och friska syran. Eftersmaken är lång och välbalanserad med en hel del komplexitet.

En snygg och modern bordeaux till en rimlig slant perfekt till mustiga köttgrytor.

Idag är det tydligen The Global Champagne Day. Champagne kanske inte är det mest behjärtansvärda att uppmärksamma med en egen dag men då jag ändå spenderar veckändan på mässan Älska Mat så passade jag på att prova lite av bubbelutbudet.

En champagne som stod ut bland de övriga var  Jean Milan Brut Grande Reserve 1864  med sin traditionella presentation med korken säkrad med snören och lack. Stilmässigt var denna grand cru blanc de blancs också mycket speciell med ekfatslagring av basvinerna samt hela åtta år på jästfällningen i flaskan. Detta slog givetvis genom doft- och smakmässigt. Rik doft av brioche, rostade hasselnötter och ett uns apelsinmarmelad och mogen citrus och en fyllig, nästan fet smak där de pigga, friska syrornabalanserade och en komplex, lång eftersmak som dominerades av en markant ton av mandelmassa. Vinet utvecklade sig i glaset och i den sista munnen var bubblorna borta och kvar fanns ett stilla vin med mycket karaktär, kraft och balans.

Kostar nästan 700 kronor hos Bites and Bottles…men det är ju snart jul.

Ibland stöter man på viner vars etikett bara skriker ”drick mig”. Vinet på bilden är ett sådant. Jag fick en instinktiv lust att slita ur korken, slänga fram charkuterier och ost på bordet och fylla ett slitet duralexglas till bredden med det röda vinet. Jag bärgade mig dock.

Skulle 2009 Beaujolais-Village från Joseph Jambon (Josef Skinka. Bara en så’n sak!) leva upp till vad etiketten lovade? Jodå. Både i doft och smak levererades vad som kan förväntas av bra beaujolais av årgång 2009. Dessutom fanns här en fin fatstruktur som gav en lång eftersmak och ryggrad som lovade viss utvecklingpotential utan att vara påträngande. Farligt lättdrucket och aptitretande samtidigt som det var karaktärsfullt. Ett riktigt användbart vin till massor av olika typer av mat.

Kostar 125 kr men finns endast att beställa på Jakobsson & Söderström (kolla så årgången blir rätt bara) men då kan man å andra sidan passa på att lägga en liten order på den suveräna champagnen också. Edit: Fel av mig. Det verkar som om vinet för tillfället inte finns tillgängligt för konsumenter.

Vid gårdagens sågning av Rust en Vrede kändes det som alla sydafrikanska viner åkte med. Det var inte meningen. Jag fick lite dåligt samvete och för att bättra på mina aktier inför nästa veckas äventyr i London så ger jag därför här lite upprättelse.

Vita viner från Sydafrika gillar jag verkligen generellt sett. De brukar uppvisa en snygg balans mellan en frisk syra, bra frukt och snygg arombild. En orsak tror jag är att man som vinland har längre och större erfarenhet av vitvinsproduktion. Vare sig det handlar om chardonnay, chenin blanc eller sauvignon blanc så brukar man kunna vara säker på att det levereras njutbara, välgjorda viner till anständigt pris. 2009 Tokara Zondernaam Chardonnay är inget undantag.

Mycket ljust gul färg med lätt gröna stick. Ganska stor doft av citrus, lime, apelsinskal, gula päron och mogen frukt samt en liten ton av ek, toast och hasselnötter. Smaken är torr, medelfyllig med mycket frisk och pigg syra och en fruktighet med karaktär som återspeglar doften. Bra kropp och en tydlig men balanserad ekstruktur i den ganska långa eftersmaken.

Ett välgjort, pålitligt vin för knappa hundralappen. Sådär. Nu känns det bättre. 😉