Om det finns en rätt som direkt skulle kvalificera sig in på tio-i-topp över ”skämsemat” så måste det väl vara flygande jakob? Så fort man nämner rätten möts man av rynkade näsor och kommentarer som ”uuuh jag får kväljningar av bara tanken”. Ändå får man upp 19 000 träffar när man googlar ”flygande jakob”. Det är väl som med skvallerpressen; trots en enorm upplaga är det ingen som köper tidningarna.
Vad är det som väcker sådana känslor av kärlek, hat, förakt och vämjelse? Är det den rosaktiga färgen? Den vispade grädden? Barnmatsvarningen? Bananerna? Min gissning är att det är den fokliga populariteten kombinerat med att rätten är så ”olutheransk” i sin framtoning. Något som är antitesen till långkok och så oblygt utmanande, flörtigt lättätet kan ju inte vara värdigt respekt. Eller? Lite grand som Melodifestivalen.
Men man måste väl idag ändå räkna in denna rätt bland moderna svenska husmansklassiker? Receptet är helt svenskt och skapat av Ove Jakobsson som arbetade med flygfrakt, därav namnet, och publicerades första gången i ”Allt om Mat” 1976. Kombinationen av udda ingredienser måste vid tiden varit mycket uppseendeväckande och i kombination med hur lättlagad rätten är bidragit till populariteten.
Eftersom jag själv inte ätit rätten på flera år tyckte jag att det var dags att återuppleva denna syndfulla rätt. Efter att ha letat igenom nätet och sett alla upptänkliga varianter på receptet hittade jag till slut originalet från 1976 (se nedan). Följde det nästan till punkt och pricka. Trodde jag skulle behöva ersätta den italienska salladskryddan med något annat. Döm om min förvåning när det står en burk i kryddskåpet! Har ingen aning om hur den hamnat där. Kära hustrun (som sällan lagar mat) utsattes för korsförhör men befanns oskyldig. Mystiskt. Nåväl. Den enda förändringen var att jag ersatte hälften av chilisåsen med en lite hetare amerikansk apelsinketchup(!) för att få lite sting.
Hur smakade det? Gott givetvis. Den gräddiga fetman, chilistinget, tuggiga nötter, knaprigt bacon mosig och söt banan och mör kyckling kan liksom inte bli fel. Serverade strimlad isbergssallad (tidsenligt skulle det vara) med bara en skvätt olivolja och vinäger. Kompletterade perfekt med syran och krispigheten. Rätten är inte helt olik den försvenskade thaimat som serveras på otaliga snabbmatsserveringar; kokosmjölken, frukten, kycklingen, nötterna, mild chili och ris. Kanske dags att uppdatera flygande jakob med grön curry och kokosmjölk?
Diskuterade vad som hade passat att dricka till. Varför inte ett skämsevin? Liebfraumilch. Hade säkert passat utmärkt med sin sötma och mjuka karaktär.
Edit: Testa gärna Carl Butlers Currykyckling med tomatchutney som jag misstänker stått som inspiration till Flygande Jakob.
RÖSTA nedan om denna vattendelare i det gastronomiska Sverige.
Originalrecept Flygande Jakob
Antal personer: 8
Ingredienser
- 3 färdiggrillade kycklingar
- 1 tsk italiensk salladskrydda
- 4–5 bananer
- 4,5 dl vispgrädde
- 2–2,5 dl chilisås av ketchuptyp
- 2 pkt bacon
- 1 dl salta jordnötter
Gör så här
- Sätt ugnen på 225°. Bena ur kycklingarna och lägg bitarna i en smord, ugnssäker form. Smaka på kycklingen. Krydda eventuellt med salt och peppar. Strö över salladskryddan.
- Skala bananerna. Dela dem först på tvären och sedan på längden så att det blir fyra bitar av varje. Lägg bananbitarna ovanpå kycklingbitarna.
- Vispa grädden och blanda den med chilisåsen. Bred gräddblandningen över kyckling-/bananbitarna. Gratinera i ugnen ca 20 minuter.
- Skär under tiden baconet i småbitar och knaperstek dem. Strö baconet och jordnötterna över den färdiggratinerade kycklingen.
- Servera med naturell grönsallad och kokt ris.
Jag hade en tupp i ugnen i 4 timmar och en kvart igår. Jag har hela dagen funderat vad jag ska göra med allt. Nu vet jag. Synd att kalla det snabbmat… Långsam tillagning och långsamt tänkande – är det slow food mån tro? Fast jag byter bort bananerna mot fräst svamp istället.
Låter som mat på jobbet
alltså ett storköksrecept
Ah, en av mina föräldrars favoriträtter för evigheter sen. Jag tror jag måste återuppliva den med min egen touch.
Kanongott, av en slump så åt vi det igår faktiskt!
Vi brukar oftast ha kycklingfilé och skippar den italienska salladskryddan, men annars kör vi nog originalreceptet…
Jag är barnsligt förtjust i Flygande Jakob men jag gör den som en allt-i-ett-rätt. Lägger riset i botten, på med kycklingen, därefter stekt bacon som klipps i bitar, skivad banan och chiligrädde på toppen. över hela härligheten strör jag sedan jordnötter.
Bland det godaste när man gör Jakoben är att ta en (eller flera!) skivor banan och doppa i chiligrädden och småäta under tillagningen =))
Tyvärr är det bara jag i familjen som gillar denna rätt…
Aaah. Du är lite ”wild and crazy”. 😉
Nu blev jag faktiskt rasande sugen, jag som varken gillar kyckling eller banan något vidare. Kommer aldrig få laga det dock, Magnus skulle få totalt spel och begära skilsmässa. 🙂
Men det ser jättefint ut! Ska vi dra upp lite fler gamla klassiker? Jag ska sätta mig och läsa ett gäng köksalmenacker från åttiotalet tror jag. Fast det här kommer jag aldrig att laga.
Magnus kanske gillar falukorv. Ugnsstek korven och prega ner senap, ketchup, ost och banan i snitten. Renderar inga höga matnörds- eller gastropoäng, men jag lovar, det funkar.
Älskar för övrigt kokböcker från 60-70-talet, särskilt dem med titlar som ”100 vickningsrätter” och ”Lättlagat för den stressade hemmafrun”. Alltid piementooliver, salta biten, sardiner och mjukost i recepten. Allt ser fullständigt vidrigt ut på de brungrönmurriga bilderna med ölsejdlar och en sprakande öppen spis i bakgrunden.
Vad hände med gillestugorna och vickningarna?
Anders, du får komma hit så kan vi gå igenom min stora samling gamla kokböcker!
Vad gäller ugnsfalukorv så åt vi det senast förra veckan, det är en underbar klassiker. Dock utan banan.
Kul att få reda på bakgrunden till denna rätt, som vi dock aldrig har lagat själva.
Vällagad mat på bra råvaror är väl alltid gott?
Nja…jag har svårt för frukt i mat. Och för jorfnötter. Minns att man som barn i olika sammanhang förväntade gilla denna rätt. vet också att jag gjorde ett försök att skapa en vegetarisk variant i tonåren, då jag blev vegetarien (med begränsade matlagningskunskaper). Blomkål med bechamelsås smaksatt med chilisås….ingen hit.
Men det är fascinerande att den väcker så starka känslor! Din vällagade variant kanske hade fått mig på andra tankar, vem vet?
Annars minns jag den helt underbara uppdateringen av denna rätt på Liam & Friends i Soho för några år sedan. Ugnsrostad grädde, bananer som var vikta över lountil-klöver och en vitglödgad chili serverad ”abaque” svävandes i det aningen inredda kycklingskrovet. Det var verkligen en av tidsmarkörerna 2006.
wow helt enkelt skitgott
Både klassiker och etablerade varumärken behöver uppdateras, kontinuerligt men försiktigt. Problemet med Flygande Jakob är förstås bananerna. Sä här gör jag nu:
Flygande Jakob 2000
(4 portioner)
4 färdiggrillade kycklingklubbor
100 g champinjoner
100 g stjälkselleri
1 msk dragon
1 msk körvel
vitpeppar
2 tsk salt
3 dl vispgrädde
1 dl chilisås
140 g bacon
1 dl cashewnötter
Basmatiris
Blandad sallad
1. Lägg kycklingköttet, de skivade champinjonerna och den skivade stjälksellerin i en ugnsfast form.
2. Krydda med dragon, körvel, vitpeppar och salt.
3. Vispa grädden lätt. Blanda i chilisåsen. Häll detta över innehållet i formen.
4. Gratinera i mitten på ugnen 20 min i 225 °C.
5. Mikra baconet fördelat mellan filtrerpapper (använd hushållspapper i nödfall) i flera lager 750 W i 8 min.
6. Lossa baconet och dela i mindre delar.
7. Fördela bacon och cashewnötter över gratängen.
Problem med bananerna!? Det är ju de som är finessen. 😉
Japp, det blir kvällens middag,jag skäms inte alls!
Mums, vad gott det ska bli, nu springer jag och handlar!
Ahhh… maken är komjölksintolerant så någon Flygande Jakob lär det inte bli för min del heller. Däremot mins jag den tydligt från min barndom. Min far arbetade på Allt om mat (eller ”All tomat” som jag trodde tidningen hette) på den tiden och Jakobsson bodde granne med oss. Attans vad gott det var, särskilt i kanterna där chiligrädden blivit sockerseg. Älskad, saknad!
Hej Anders. Det här var lite kul, att hitta ditt recept på Flygande Jakob. Häromdagen hade jag nämligen också en variant inne av den 🙂
Min var lite mer anpassad efter LCHF, eftersom jag har gått över till det sen ett halvår.
Här kan du jämföra, våra olika Jakob’s
http://birgittahoglundsmat.wordpress.com/2009/08/27/kycklinggratang-med-bacon-och-jordnotter/
Ha det bra./ Birgitta
Tack för receptet! Har letat efter originalet och det blir dagens middag =).
Vintips till detta? Kanske halvtorr Mosel-riesling eller torr Cava?
En rioja eller ett ungt italienskt rödvin passar bra till Flygande Jakob. Hälsn Tina