Idag bet det i näsan och tunn is låg på pölarna. En frusen dag som gjord för en värmande soppa. Den här enkla och snabblagade paprikasoppan är krämigt mustig och har en mycket fin balans mellan sälta, sötma, syra och en liten hetta. För god och för enkel att inte prova.

I 8 dl kokande vatten lägger du ned 2 görnsaksbuljontärningar/poddar, 1 dl torra röda linser, 2 rivna/pressade vitlöksklyftor, inlagda och grillade paprikor (burk 500 g) grovt skurna, 1 tsk harissa och 2 msk tomatpuré. Låt koka 10 minuter. Kör nätt och jämnt slät i blender eller med mixerstav tillsammans med en stor bit fetaost. Servera med bröd och toppa med mer ost efter smak.

Jag har nog inte ätit söndagsstek sedan jag var liten, men ändå lever minnet kvar. Kokta morötter, brysselkål, pressgurka, vinbärsgelé och mjölig potatis som man mosade ihop med den smaskiga gräddsåsen. Köttet minns jag som torrt och lite segt och var ganska oviktigt.

Nu har jag lagat söndagsstek själv för första gången. Lagom sysselsättning en kallgrå söndag i januari och det är definitivt värt besväret. Det blev något så makalöst gott. Köttet blev förvånansvärt saftigt och mört och gräddsåsen ville vi bara äta med sked. Vi åt så vi blev vimmelkantiga av lycka. Riktig comfort food!

Skala och skär grovt 2 morötter, 2 gula lökar och en stor bit roselleri. Koka upp 5 dl vatten med 2 tärningar/poddar oxbuljong, 0,5 msk 24%-ättika, 1 msk sirap, 10 vittpepparkorn, 10 kryddpepparkorn och ett lagerblad. I en rymlig gryta hettar du upp smör och bryner en väl avtorkad och nätad fransyska på 1-2 kilo (den lilla räcker till 4 personer). Köttet ska vara riktigt väl brynt. Lägg ner rotfrukterna, 6-8 ansjovisfiléer (spara spadet), häll på buljongen och låt koka upp. Stick in en köttermometer* i fransyskan, lägg på locket och ställ in i ugn på 125°. När innertemperaturen på köttet når 75° är det klart. Ta upp köttet, vippa in det i folie och låt vila en kvart.

Sila av skyn, häll tillbaka i grytan och vispa ur allt det goda. Vispa i omgångar ner 4-5 msk vetemjöl utrört i smör (toppredning) i skyn tills du får en fin konsistens på såsen. Blanda i en knapp deciliter vispgrädde. Smaka av med peppar, ansjovisspad och soja. Klipp upp nätet, skär upp köttet, salta lite och servera med kokt potatis, morötter, brysselkål, gelé och pressgurka.

*Har du inte en trådlös termometer eller en med sladd så är det dags att skaffa en.

Hoppsan! Rätt vad det är så dyker det upp två ankbröst i frysen. Sån’t händer hos en matbloggare ibland.

Ankbröstet: Mortla 1 stjärnanis, 1 kanelstång, 1 lagerblad, 10 kryddpepparkorn, 10 svartpepparkorn, 1 tsk fänkålsfrön, 6-8 kardemummakapslar med 0,5 msk salt. Torka av 2 ankbröst och snitta ett rutmönster i skinnet med en vass kniv (är dina knivar slöa så är en tapetkniv effektiv). Massera in kryddblandningen ordenligt i skinn och snittytor. Lägg med skinnsidan nedåt i en kall stekpanna och sätt på medelvärme. Lått ligga så länge att fettet smälter ut och skinnet blir gyllengrunt och knaprigt och häll av fett om det behövs. Vänd och stek helt hastig på andra sidan. Stick in en stektermometer och stek i ugn på knappt 100° tills innertemperaturen når upp till 58-60°. Låt vila 10 minuter innan du skär upp i skivor.

Spetskålen: Tärna 100 g fint bacon och stek riktigt knaprigt. Lägg upp på hushållspapper. Strimla ett spetskålshuvud och hacka en gul lök och 2 vitlöksklyftor fint. Låt mjukna något på ganska låg värme i baconfettet. Slå på 2 dl vitt vin och låt sjuda 5 minuter. Slå på 0,5 dl grädde, 0,5 buljongtärning/pod och 1 tsk dijonsenap. Låt koka in något och red eventuellt av med lite maizena. Servera toppat med det knapriga baconet och finhackade fina, svarta oliver.

När Lotta Lundgren häromdagen mycket välförtjänt tilldelades Hirampriset var jag ju helt enkelt tvungen att plocka fram hennes fantastiska kokbok. Där hittade jag hennes asiatiska kycklingfärs som passade som hand i handske nu när Kära Hustrun tillfälligt utropat vårt hem till en kolhydratfri zon.

Jag har aldrig använt mig av kycklingfärs tidigare. Faktiskt har jag snarare sneglat misstänksamt på den där den legat i kyldisken. Men med detta recept har jag ändrat uppfattning. En mycket användbar råvara. Detta recept var också riktigt, riktigt bra! I Lottas originalrecept presenteras färsen som kycklingsallad i ”skålar” av isbergssallad som små entrérätter som kan rullas ihop och ätas som små smakrika dolmar. Äts de på detta vis kan man skruva upp kryddningen något. Som ensamrätt räcker den till två personer om den serveras med ris eller nudlar.

Riv en bit färsk ingefära, pressa ur saften och släng den torra bollen som blir kvar. Planda ingefärasaften med 1 msk farinsocker, 2 msk asiatisk fisksås, 2-3 finhackade röda chilifrukter och saften från en limefrukt. Finhacka 5-6 vitlöksklyftor och fräs i olja så de får lite färg. Tillsätt 400 g kycklingfärs och fräs tills genomstekt. Häll på vätskeblandningen, sänk temperaturen och sjud tills det nätt och jämnt kokat in. Under tiden strimlar du en näve sockerärter, grovhackar ett kruka koriander med stjälkar och allt samt grovhackar lite jordnötter. När färsen är färdig blandar du ner det finrivna skalet av limefrukten (i originalrecept används limeblad som strimlas ner och får sjuda med färsen). Servera i bladskålar av isbergssallad eller till ris eller nudlar. Toppa med nötterna, sockerärterna och koriandern.

Vad har det tagit åt mig? Jag som nästan aldrig bakar. Häromdagen gjorde jag makroner och nu har jag gjort Julia Childs klassiska chokladkaka. Jisses! Vad blir de härnäst? Cupcakes? Kan det vara en 50-årskris?

Receptet kommer ur Julia Childs kokbok ”Det goda franska köket”. Namnet på kakan är egentligen Reine de Saba, eller Drottningen av Saba, och blir en fantastisk saftig, krämig och maffigt chokladig kaka utan att bli för söt. Jag förstår klassikerstatusen och den ska definitivt bakas igen.

Smöra och mjöla en bakform 20 cm i diameter och sätt ugnen på 175°. Separera gulorna och vitorna från 3 ägg. Vispa äggvitorna med 1 msk socker och en nypa salt till ett fast skum som kan bilda toppar. Rör/vispa 100 g rumsvarmt smör med 100 g strösocker tills vitt och fluffigt. Blanda 60 g mandelmjöl (eller skållad, mald mandel) med 60 g siktat vetemjöl. Smält 120 g mörk choklad i 2 msk rom eller kaffe över vattenbad. Rör ner chokladsmeten i smör- och sockerblandningen och rör även ner äggulorna och några droppar bittermandelolja/arom. Vänd nu ner 1/3-del av äggvitan och 1/3-del av mjölblandningen och fortsätt så tills allt är blandat. Bred ut smeten i formen och grädda i cirka 25 minuter. Kakan är klar när en provsticka förblir torr efter att ha stuckit i kakans kant men fortfarande är krämig i i mitten. Låt kakan svalna 10 minuter i formen innan du välter upp den på ett bakplåtspapper på ett galler och låt den svalna helt.

För glasyren smälter man 70 g mörk choklad i 1 msk rom eller kaffe över vattenbad. Rör i omgångar ned 4-5 msk smält smör i chokladsmeten. Vispa, gärna i kallt vattenbad, tills smeten blir bredbar. Smeta ut över den kalla kakan och bred ut slätt med en stekspade eller liknande. Dekorera med hyvlad mandel.

Så var det dags att avslöja vem som vinner den lilla brännaren.

Uppgiften var att tipsa om ett bra recept där jag kunde utnyttja min nya matberedare. Valet var ganska enkelt. ”Julsalladen” som kalle föreslog bereds nästan helt och hållet med skär- och rivskivor. Dessutom inspirerade det mig till denna krispiga sallad som passade perfekt nu när Kära Hustrun ställt krav på nyttigare mat.

Grattis Kalle! Hör av dig så kommer brännaren på posten!

Det här är vinet jag skulle ha haft till min timpano.

2005 Copertino Rosso kommer från den syditalienska regionen Apulien och en riktig trotjänare på Systembolaget. Det är ett sån’t där lättdrucket, rödbärigt, kryddigt vin som är som gjort till mastiga pastarätter och pizza. Mjukt med lite mognadstoner som läder, tobak, torkad frukt och en härligt salivframkallande syra som gör att både mat och vin slinker ner lätt. I Italien på en trattoria hade man säkert fått det serverat i små, tjocka och lite repiga duralexglas. Dessutom är det så där billigt (69 kronor) som ett bordsvin ska vara och enkelt, charmigt, okomplicerat och bara…gott.

Jag har blivit beordrad av Kära Hustrun att laga nyttig mat den närmaste tiden. Framför allt handlar det om mer grönsaker och mindre kolhydrater. Det kanske inte skadar.

Den här enkla råkostsalladen är perfekt nu på vintern då den är rik på c-vitamin och gjord på ingredienser som det finns gott om och är billiga så här års. Saftig, tuggig och fräsch. Servera som tillbehör eller som en ensamrätt med lite keso. Gör en stor sats på en gång då salladen håller sig bra i kylen.

Använd ungefär lika delar av vitkål, rödkål, morötter, äpple och oskalad apelsin. Skiva kålen mycket fint och riv morot och äpple grovt. Skala och filéa apelsinen och skär i stora bitar. Gör en dressing på en rejäl klick dijonsenap och 1 del äppelcidervinäger och 4 delar rapsolja. Blanda samman allt och dra några tag med pepparkvarnen. Klart.

Denna kycklingrätt är lika god som den är enkel att laga till. Mycket must och smak. Med bara fem huvudingredienser bevisar detta recept att ”det enkla är det bästa”.

Stycka en kyckling eller ungtupp (eller köp delar). Bryn delarna i smör i en stor tjockbottnad gryta. Fräs samtidigt också 100 g fint strilat riktigt bacon. Slå på 2 dl olorososherry, 100 g/1 dl tomatpuré och 200 g små, fina skogschampinjoner som du klyftat och dra några rejäla tag med pepparkvarnen. Sänk värmen, lägg på locket och låt sjuda sakta i 45 minuter. Smaka eventuellt av med salt (beror på baconet) Servera med ris eller potatis.

Trodde väl aldrig jag skulle baka makroner. För det första så bakar jag nästan aldrig kakor. För det andra så trodde jag de var väldigt svåra att göra. För det tredje så har den allmänna hajpen fått mig att förhålla mig kallsinnig (fast jag tackar aldrig nej för de är himla läckra).

Anledningen till att jag till slut  blev den siste matbloggaren att göra makroner var att jag plockade på mig en påse mandelmjöl när jag var och handlade. När jag sedan googlade på användningen så var det i princip bara makronrecept som dök upp. Det verkade heller inte så knepigt så det var bara att kapitulera.

Mycket riktigt var det en baggis att svänga ihop och resultatet blev faktiskt helt perfekt men den härliga kombinationen av segt, fluffigt och krämigt. Utseendet blev också bra men dock inte helt traditionellt då jag inte hade en slät tyll att spritsa med.

Blanda samman 125 g mandelmjöl (du kan mala skållad mandel själv om du inte hittar mjöl i butiken) med 225 g siktat florsocker. Vispa 125 g rumstempererade äggvitor (4 st) tills de blir styva och du kan vända bunken upp och ner och smeten stannar. Vispa ner 25 g strösocker i äggvitan i omgångar. Rör droppa i eventuell karamellfärg. Blanda ner äggsmeten i mandelmjölblandningen och fyll en sprits med smeten. Spritsa ut 2-3 cm stora rundlar på bakplåtspapper. Låt nu torka i minst en timme, detta för att makronerna ska bli släta och inte spricka. Grädda på 150° i ungefär en kvart. Låt svalna och lossa försiktigt från pappret.

Blanda samman 100 g smör, 100 g florsocker, 1 tsk vaniljsocker och en äggula till en smörkräm. Passera 2-3 msk hallonsylt genom en trådsil och blanda ner i krämen. Spritsa eller klicka krämen på en avsvalnad makronhalva och kläm ihop med ytterligare en som en hamburgare. Ställ svalt.