Idag fyller jag år. Inte jämnt och inget särskilt värt att uppmärksamma egentligen. Dock dök ovanstående upp bland de sedvanliga gratulationerna på facebook. Duktige Christopher Anderton hade knåpat ihop en personlig vinetikett som jag tyckte var både rolig och snygg. Den påminde mig om hur jag alltid för mina elever brukar likna viner och dess egenskaper med människor.
Samma sak är det med viners och människors mognad. Vissa lever på en viss ungdomlig charm bara för att med åren bli ointressanta och trista. Andra är bråkiga, besvärliga och otillgängliga i sin ungdom men slipas av och blir mer sofistikerade med ålder. En del verkar evigt unga och spänstiga medan andra nästan föds sura och bittra. Men även den mest tillknäppta eller hängiga kan komma till sin fördel med en nypa frisk luft, rätt sällskap och god mat.
Hur är det med årgång 1962 då? Tja, mycket hänger på dagsformen men viss utvecklingspotential finns kvar även om tydliga tecken på ålder och mognad gör sig påminda.
Grattis Anders! 1962 var ju dessutom ett utmärkt år i Bordeaux, om än inte att jämföra med året före…
Grattis !!!!