Det här är ett så typiskt butlerrecept. Det är så enkelt med så få råvaror (de obligatoriska konserverade tomaterna och löken) att man måste motstå den starka önskan att lägga till ett och annat. Men om man låter enkelheten styra blir man belönad.

4 rejäla fläskkotletter
1 gul lök
1 burk hela tomater
0,5 tsk oregano
smör
vetemjöl
salt och peppar

Salta och peppra kotletterna, vänd dem i vetemjöl och bryn dem i smör i ganska het panna. De ska bara brynas och inte stekas färdig. Lägg kotletterna i en ugnsform och sänk temperaturen i stekpannan och klick i mer smör. Fräs den tunt skivade löken några minuter och häll sedan över tomaterna som du hackat grovt tillsammans med spadet. Smaksätt med oreganon, 0,5 tsk salt och rejält med nymald svartpeppar och låt puttra några minuter. Häll tomatröran över kotletterna och tillaga färdigt i ugn på 225° i 25 minuter. Servera med ris eller kokt potatis.

Jag drog på lite extra med peppar och serverade till nypotatis. Förvånansvärt gott och saftiga kotletter. Vad receptet har med Portugal att göra har jag dock ingen aning om.

Här hittar du alla recept från hela Carl Butler-projektet.

Första receptet ur ”Carl Butlers receptklubb” är enkelt och klassiskt franskt och helt i Calles stil. Inga krusiduller, få ingredienser och förvånande nog är de konserverade tomaterna utbytta mot färska.

3 gula lökar
3 paprikor
4-5 tomater
6 ägg
smör
mejram
salt och peppar

Skal, klyfta och skär löken tunt och fräs den i smör på medelhög värme i en stor stek- eller traktörpanna tills den blir genomskinlig men inte brynt. Under tiden delar du och rensar paprikorna (jag tog två gröna och en röd) och skär dem grovt. Lägg ner paprikan med löken, lägg på locken och lått puttra i 30 minuter. Rör om då och då. Skär tomaterna ganska fint och blanda ner dem i parikaröran tillsammans med 2 tsk salt, 1 tsk mejram och rejäla tag med pepparkvarnen. Låt det hela puttra ytterligar minst en kvart under lok tills det är mjukt. Rör äggen lätt och blanda ner i grönsaksröran. Rör med gaffeln tills det börjar stelna. Servera med kryddiga korvar.

Det här blev väldigt gott tillsammans med fina kabanosser och ett glas rosévin. Ett mellanting mellan ratatouille, omelett och scrambled eggs. Inte särskilt vackert dock. Nästa gång ska jag blanda ner äggen försiktigt, sänka temperaturen, lägga på locket och låta det hela stelna till.

Här hittar du alla recept från hela Carl Butler-projektet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Trogna följare av bloggen har märkt att det blivit glesare och glesare mellan uppdateringarna. Missade till exempel själv att bloggen fyllde sex år härom veckan. Det är inte lika roligt att laga mat när man har mycket att göra och matlagningen oftast reduceras till snabba standardrecept och pimpning av halvfabrikat. På vinsida har det varit lika magert då jag inte haft tid till så många provningar och dessutom helst vill skriva enbart om viner som är väldigt bra eller dåliga som som förtjänar en riktig pungspark. Själv har jag väl också behövt en spark på det rätta stället för att komma igång igen.

Häromdagen när vi öppnade vårt kafé och butik så stod det en papperskasse med böcker utanför dörren. Vi tittade inte så noga på innehållet då vi tänkte att det var någon som ville bli av med dem efter en vindsröjning. När vi lite senare tog upp dem visade det sig att det var några trädgårdsböck (Kära Hustrun jublade) samt…*trumvirvel*…kokböcker av Carl Butler som jag inte stött på tidigare. Någon som uppenbarligen känner till våra respektive intressen hade donerat denna lilla skatt.

Igår började jag bläddra i dem (en var signerad!) och framförallt pärmen från ”Carl Butlers Receptklubb” komplett med de personliga månadsbreven fångade mitt intresse. Många av recepten finns samlade i boken ”Laga mat med Carl Butler” men de flesta var helt nya för mig. Det bästa av allt var att de var i den gamla goda stilen från originalboken, det vill säga enkla, rustika, lite oväntad och en orgie i ”hela konserverade tomater – en skvätt vin – timjan – vitlök”. Nästan som att upptäcka Carl Butler på nytt och fjärran från den nittiotalsfjompiga ”Carl Butler Kokbok: Fortsättningen” som är befläckad med alldeles för mycket avocado och scampi.

Jag kunde riktigt känna hur lusten att laga mat och blogga strömmade tillbaka i kroppen. Nu sätter jag fart igen med enkla, klassiska butlerrecept perfekta för en stressig högsäsong på Österlen! Häng med!

Idag gjorde jag åter igen min vinnarpizza som jag lagade under resan i Australien i höstas och modifierade den lite. Den är väl värd att repriseras och är perfekt en lat och varm sommarkväll. Så pass lat att jag använde färdig pizzadeg på rulle. Funkade perfekt men kavla ut den mycket tunt. Njöt även en modern australiensisk chardonnay till, precis som pizzan är avsedd till. Four o’Clock Chardonnay från McLaren Vale produceras of Battle of Bosworth som gjorde en av de bästa chardonnayvinerna som jag provade under höstens resa. Den här kostar knappt hundralappen men är riktigt bra! Rekommenderas.

Använd din favoritpizzadeg (eller min). Det viktiga är att pizzan blir tunn och krispig. I lite olivolja värmer du tunt skivad vitlök tills den mjuknar. Släng ner ett par nävar färsk babyspenat och låt mjukna av värmen och blanda i lite mascarpone eller cream cheese så det blir krämigt och dra över lite svartpeppar.. Pensla den utkavlade degen med lite olivolja. Sprid ut spenaten och ovanpå några skivor prosciutto eller parmaskinka. Bryt chevré (getost) i mindre bitar över pizzan och sprid även ut lite buffelmozzarella om du gillar ost. Toppa med mycket tunt skivad citron (försök hitta en med tunt skal) och riv till sist över lite parmesan. Grädda i het ugn tills citronen får lite färg.