Törst och Signes vinglas

Vinmagasinet Törst damp ner i brevlådan häromdagen. I temanumret om kooperativ (mycket intressant ämne) dök plötsligt en artikel om formgivaren Signe Persson Melin upp. Eftersom jag och Kära Hustrun är lite specialiserade på hennes formgivning så var det extra intressant. I texten beskrivs hennes formgivning och betydelse på ett bra sätt men när det kommer till hennes betydelse för vinglas så blir det dikeskörning.

Det som verkligen fick mig att reagera var något som skrevs i samband med beskrivningen av det kraftfulla, tunga och rustika glaset ”Ruben” från 1967. Det handdrivna glaset formgavs ursprungligen till restaurang Kockska Krogen i Malmö och skulle matcha lokalens medeltida valv. De blev tydligen för dyra och istället gick uppdraget till Skruf som gjorde billigare formblåsta glas. Ruben togs dock i produktion av Kosta Boda och blev en mycket omtyckt glasserie som idag betingar höga priser.

Efter en utläggning om Vino Tinto och att man drack vinerna varma och med en sockerbit i så kommer slutklämmen i artikeln ”Ur det perspektivet är Signe Persson Melins glas från 60- och 70-talet hopplöst daterade.” Inget kunde vara mer felaktigt.

Signe är mycket mat- och vinintresserad och är faktiskt en pionjär när det gällde att utforma vinglas för ökad upplevelse.

I slutet av 60-talet formgav Signe ”Ballon à Vin Rouge” med en stor, generös kupa, mycket lik dagens bourgogneglas, som skulle förhöja upplevelsen av vinet. När de kom ut på marknaden så förstod inte riktigt de svenska kunderna vitsen med dessa enorma glas. Oftast fylldes glasen så som man var van vid och då gick det åt mycket vin och glasen blev otympliga och välte lätt. Kunskapen om att glasen endast skulle fyllas med ca 2 cm vin för att aromen skulle komma fram, den saknades. Därför blev dessa glas ingen storsäljare.

Signe har berättat att det var på grund av dessa glas som serien ”Bouquet” formgavs 1974 för Kosta Boda. De är tunna, eleganta och har en tydlig graverad stjärnmarkering om hur högt man ska fylla på med vin. I serien ingår olika typer av glas och karaffer för olika vintyper och den känns helt modern idag. Tidsmässigt sammanfaller denna glasservis också med introduktionen av Riedels serie ”Sommeliers” som lanserades 1973.

I serien ”Bouquet” ingår också det tulpanformade vinprovarglaset (vänster i bild). Denna modell togs upp av Rolf Sinnemark (som arbetade samtidigt med Signe på Kosta från mitten av 60-talet till 1985) i mitten av 80-talet på Älghults glasbruk (senare Skruf). Detta blev ”universalglaset” på Systembolagets internutbildningar och på Munskänkarnas provningar under många år. IKEA massproducerade också ett liknande glas som var väldigt populära på vinprovningar när jag startade i branschen.

Signes produktion går heller inte, som det påstås i artikeln, att ”hitta billigt på loppisar och i prylbodar”. Hennes formspråk är mycket omtyckt och välkänt och därför svårt att fynda. Hon är också mycket populär bland japanska och tyska samlare av skandinavisk formgivning.

Kära Hustrun säljer Signes formgivning här.

Etiketter:, , , ,

Kategorier: Övrigt

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

One Comment på “Törst och Signes vinglas”

  1. Liss
    24 september 2020 den 20:05 #

    Kul och intressant läsning. SPM har haft en enormt produktiv karriär, multipot tycker jag är genial. Jag kan definitivt se att hennes formspråk tilltalar japaner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: