Det här är en rätt inspirerad av ett recept från Jacques Pépin. Om du inte följer honom på facebook så starta genast! Denna kocklegend levererar fantastiska enkla rätter på ett härligt avspänt sätt.

Den här gryträtten blev en så där trygg, mustig och rejäl rätt som nästan förflyttar en till ett fransk lantkök där man slevar upp den direkt ur kastrullen, mumsar i sig med en bit bröd man brutit från baguetten och sköljer ner med ett enkelt rött eller vitt vin från ett repigt duralexglas. Mätt och nöjd lutar man sig tillbaka och karvar sig en bit lagrad ost som får göra den sista slatten vin sällskap ner i magen.

Skär ett knappt kilo fläskkarré/grishals i lagom stora grytbitar och släng ner i en tjockbottnad gryta tillsammans med 4 dl torra vita bönor (du kan förstås använda blötlagda om du vill), lagerblad, timjan, 2 tsk salt och en dryg liter vatten. Koka upp och låt sjuda i en timme och en kvart. Skär 3 stjälkar blekselleri, 2 morötter, en stor gul lök och en purjolök (även det mörkgröna) i jämnstora bitar samt ett gäng vitlöksklyftor (efter smak) som du krossar och finhackar. Kolla så att vattnet täcker hela tiden i grytan, fyll på med mer om det behövs. När köttet och bönorna kokat tiden ut så slänger du ner grönsakshacket och låter koka i ytterligare 30 minuter. Här kan du också tillsätta en skvätt vitt vin eller finosherry om du vill. När bönorna känns mjuka smakar du av med salt, massor med svartpeppar och eventuellt någon buljongtärning. Avsluta med att skära ner 2 tomater i tärningar och hacka persilja som du blandar ner och låter värma på några minuter.

Har du testat torr tokajer? Inte? Då är det hög tid nu för här har du ett utmärkt exempel som dessutom är rejält prissänkt.

De fantastiska söta, komplexa och långlivade från regionen Tokaj i Ungern känner de flesta till. Vinerna med sin simmiga sötma, saffrans- och honungstoner parade med intensiv syra har satt sitt avtryck i myter, historia och gastronomi. Tyvärr är de världens söta viner inte lika eftertraktade som förr och därför svåra att sälja och få lönsamhet i. Därför är det fler och fler vinmakare som istället helt eller delvis ställer om till att producera torra viner. Detta är kanske särskilt tydligt i Tokaj och de torra vinerna härifrån har gjort stor succé.

2020 Carpinus Tokaj Dry är typiskt för denna stil av vin. Ljust gul färg och en ren distinkt doft av mogen citrus, gröna och gula äpplen, gråpäron, krusbär och gröna örter. Smaken är torr, åt det lättare hållet med en fantastiskt härligt frisk syra som matchar en rik nästan lite fet fruktighet med toner av äpplen, citron, lime och lite persika samt en avslutande mineralitet. Stilmässigt någonstans mellan en nedtonad sauvignon blanc och en grüner veltliner.

Älskar du viner utan fat men med fruktighet och friska syror så är detta vinet för dig. Ett fynd! Prissänkt från 139 kr till 101 kr. Ligger i beställningssortimentet men finns fortfarande på hyllan i många butiker. Beställer man så måste man ta ett kolli om 6 buteljer.

DISCLAIMER: Jag har fått provflaskor från importören men ingen annan ersättning. Som vanligt skriver jag bara upp viner jag själv kan tänka mig att köpa.

Juldagen är bästa dagen! Alla julaftonens måsten avklarade och därefter ligger en helt blank dag utan krav och med kylen full med mat. Bara att mula in det man gillar bäst. Det enda som lite förmörkar denna dag är att man så smått börjar tänka på hur man ska ta hand om alla rester innan de förfars. Idag satte jag igång med det direkt.

Många har köpt grönkål till långkålen men jag tror att de flesta faktiskt mest använder den till dekoration runt skinkan (som jag). Har man ingen hemma så brukar drivor av den slumpas ut i butikerna i mellandagarna. Hör du till den snabbt minskade skaran som kokar skinkan själv och använder spadet till dopp-i-grytan så finns det litervis med smakrik buljong i grytan på balkongen. Skinka brukar alltid finnas över liksom en del kokta ägg och kall potatis. Upplagt för grönkålsoppa.

Fräs en gul lök mjuk i matfett (läs ”smör”) medan du drar bort den grova stjälken på grönkålen och sedan grovt hackar bladen. Ner med dem till löken och på medelhög värme låter du kålen mjukna under omrörning. Slå gärna på någon deciliter finosherry (bäst) eller vitt vin (ok) och koka upp. Slå på en liter skinkspad eller buljong från tärning och sjud i cirka 20 minuter. Mixa soppan tillsammans med några av de kalla potatisarna. Slå på lite grädde om du har. Smaka av med salt och peppar. Servera med kalla ägghalvor och finstrimlad skinka.

Följ gärna mitt instagramkonto sherrysherry.se där jag testar sherry tillsammans med mat bland annat (därav den sherrymättade bilden).

Ibland blir det bara fel. Hade ändå planerat dagen så bra.

Redan igår la jag torkad frukt i blöt i PX-sherry och spansk brandy till världen bästa fruktkaka. När jag skulle veva ihop kakan så visade sig att det saknades två ägg. Fick stoppa upp i processen och till slut fick jag låna två ägg av grannen. Det blev lite rörigt så när jag slängt in kakan i den smörade och mjölade formen i ugnen så hittade jag måttet med kryddorna och smaksättningen på diskbänken. Snabbt ut med formen. Ner i vispskålen igen. Blandablanda! Smöra och mjöla igen. Ner med smeten och in ugnen på nytt.

Dags att fixa middagen. Schnitzlar och stekt potatis. Vad behöver man till paneringen? Äggen som nu var en del av kakan. Hur löser man det problemet? Drog mig till minnes ett tips om att bre på majonäs för få bra stekyta på ”grilled cheese sandwich”. Kan det funka för panering? Googlade och hittade massor av recept på panering med majonäs på kyckling som skulle tillagas i ugnen…som nu var upptagen av fruktkakan. Ingen annan råd än att testa kycklingpaneringen för ugnen men på fläskschnitzel och i stekpannan. Gick som en dans, bättre resultat än med ägg och vetemjöl och framförallt mycket enklare.

Smeta en matsked majonäs på kycklingen/fisken/schnitzeln vänd i skorpmjöl som du smaksatt om du känner för det (rev själv ner massor med parmesan). Stek i rikligt med matfett på strax över medelvärme eller i ugn på 200° tills klart. Easy peasy! Nästa gång testar jag att krydda upp majonäsen.

OBSERVERA! För att det ska funka krävs majonäs baserad på ägg. Ingen vegansk variant eller liknande.

Det är verkligen långt mellan inläggen här på bloggen menet kommer att bli bättre. Det har varit mycket annat som krävt min uppmärksamhet, bland annat turnén runt om i Sverige med sherryprovningarna som snart är uppe i 60 stycken. Du följer väl mig på Instagram där du kan hänga med i mina äventyr. Nästa år blir det andra spännande projekt.

Men nu till det viktiga – ett FYNDVIN! Har fått några flaskor av 2013 Rioja Santiago Gran Reserva från importören för att prova. Min förkärlek för spanska viner i allmänhet och Rioja i synnerhet är väl känd så detta kunde jag inte motstå, särskilt som prislappen är sensationellt låg.

Vi pratar här om ett vin från 2013, nio år på nacken med andra ord och med 24 månader på amerikanska ekfat. Därefter har vinet fått en lång tid på flaska för att utvecklas, mogna och få den komplexitet man förväntar sig av en gran reserva från Rioja. Färgen är den förväntade med lite tegeltoner i kanten. Doften är kanske lite oväntat knuten med tanke på åldern men där finns massor av röda körsbär lite svarta vinbär, obligatorisk vaniljton, lite mörk kakao, en aning läder och ganska mycket kryddighet. I den medelfylliga smaken kommer körsbären tillbaka tillsammans med en härligt syrlig bärfriskhet, mjuka tanniner, kryddighet och bra smakrikedom i den långa eftersmaken.

Det här är ett FYND för 99 kr och det är egentligen alldeles för billigt för en gran reserva. Nu ska jag i ärlighetens namn säga att detta inte är världens bästa gran reserva. Inte alls. Men om du vill ha en riktigt bra, mogen Rioja för under 100-lappen så finns ingen bättre på Systembolaget. Jag skulle dra det så långt som att säga att du inte hittar många bättre röda viner till det priset.

Varför är då priset så lågt? Det handlar som så ofta att prisa sig in i Systembolagets sortiment från beställningssortimentet. Om något år lär priset sakta justeras uppåt. Men till dess ska ni passa på. Jag har i alla fall lagt en beställning på en låda.

Om man googlar den historiska bodegan Rioja Santiago så hittar man inte mycket matnyttigt. Den ingår numera i stallet hos den större gruppen Marques de La Concordia som bland annat ligger bakom cava-fyndet Banda Azul.

DISCLAIMER: Jag har fått provflaskor från importören men ingen anna ersättning. Som vanligt skriver jag bara upp viner jag själv kan tänka mig att köpa.

Jag är just nu ute i sluttampen på en turné runt om i landet hos olika munskänkssektioner och håller sherryprovningar. 56 stycken har varit inplanerade under året och jag har tio kvar. När jag var i Uppsala för ett tag sedan passade jag på att titta in hos Johan Hedberg, bättre känd som Matgeek. Vi spelade in en liten film. Här är resultatet.

Välkommen till Kikärtsbloggen! Tredje receptet på raken med kikärtor och dessutom med spanskt tema. Det blir det sista. På ett tag.

Kikärtor med tonfisk. Mycket bra kombination och lika lättlagat som de andra kikärtsrecepten. Suverän liten rätt tillsamman med sallad och bröd. Dricka till? En ljus lager, ett torrt friskt rosévin eller varför inte en finosherry.

Skiva en gul lök och fräs på medelvärme i olivolja tills den mjuknar. I med 2-3 krossade vitlöksklyftor och låta fräsa med några minuter. Slå i en burk krossade tomater, 1 msk sherryvinäger, 1 msk tomatpuré, 1,5 tsk rökt paprikapulver, 1 tsk salt och chiliflakes efter smak. Låt puttra 10-15 minuter. I med två burkar kikärtor som du sköljt och puttra ytterligare några minuter. Skiva cirka 20 piementoliver, hacka bladpersilja och dela grovt 2 burkar tonfiskfiléer. Ner i grytan och låt bli varmt. Klart.

Eftersom jag ändå skulle beställa marconamandlar (gaaalet goda) hos Salamantinos Delikatesser så passade jag på att också beställa ett kilo garbanzos de fuentesauco. Väl värt det! Mycket fin konsistens som var nästan lite smörig samtidigt som det fanns fint tuggmotstånd och en härlig nötighet. Det fick bli ytterligare ett traditionellt recept från Andalucien.

Lägg 2 dl kikärtor i blöt över natten. Koka i nytt saltat vatten i ungefär 30 minuter. Du kan förstås göra receptet på konserverad kikärtor men det blir lite mosigare. Stek 2 skivor vitt bröd i lite olivolja och mixa det till fina smulor tillsammans med 0,5 dl marconamandlar (eller vanliga skållade mandlar) och två skalade vitlöksklyftor. Tina 200 g frusen bladspenat och krama ut det mesta av vattnet. Fräs 1 tsk stött kummin, 1 tsk malen koriander, 1 tsk rökt paprikapulver (finns också hos Salamantinos) och chiliflakes efter smak i rikligt med olivolja på svag värme några minuter. Vänd ner allt i kryddoljan i stekpannan tillsammans med en matsked sherryvinäger och 2 dl av kokvattnet från kikärtorna. Låt puttra 10-15 minuter och smaka av med salt och peppar.

God som ensamrätt tillsammans med bröd och sallad eller som tillbehör till det grillade. Ska riva ner lite citronskal nästa gång. Mycket gott att smula mer lite fetaost också.

Lagom tills jag kom hem från resan till Jerez hade det kommit ett paket på posten med ett varuprov på en flaska Croft Twist. Mycket lämpligt då detta är en färdigbuteljerad variant på den andalusiska sherrybaserade sommardrinken rebujito. Denna läskande drink är snudd på ett måste i trakterna runt Jerez för att hålla vätskeintaget uppe och alkoholkonsumtionen nere i sommarhettan.

Croft Twist (ligger i beställningssortimentet) är baserad på finosherry (25%) och smaksatt med citron, mynta, fläder och kolsyrat vatten. För sig själv är den en ren, snygg och trevlig ”vuxenläsk” där man hittar tonerna av både fino, mynta, citron och fläder. Bra fart i kolsyran, frisk, förhållandevis torr och bara 5,5% alkohol. Men när du serverar den som rekommenderat med mycket is, en skiva citron och lite färsk mynta så lyfter den till den där perfekta sommardrinken. Fruktansvärt svårt att inte bara svepa den. Rekommenderas att ha i kylen för lata dagar på balkongen och altanen. Kära hustrun blev mäkta förtjust och hon gillar inte sherry. Kanske en väg till sherryhimlen för henne.

Själv kommer jag att blanda rebujito själv i sommar. Lika lätt som att göra en GT plus att det blir billigare i längden. En bra ursäkt att alltid ha en flaska fino hemma. Blanda 1 del fino (eller manzanilla) med två delar citronläsk (Sprite eller liknande går bra eller helt enkelt Tonic) och en liten skvätt flädersaft om du har. I med massor av is citron och/eller lime och färsk mynta. Njuuut!

DISCLAIMER: Croft Twist tillverkas av Gonzalez Byass för vilka jag på uppdrag genomför runt 60 sherryprovningar runt om i landet i år. Jag har alltså ekonomiska bindningar till producenten. De som känner mig och min blogg vet dock att jag inte rekommenderar drycker mot betalning. Så ej heller denna gång. Jag har bara fått provflaskan. Jag skriver bara om sådant jag själv skulle köpa och dricka.

Har försökt återskapa den hemma flera gånger men aldrig med ett riktigt lyckat resultat. Idag fick jag dock till det. Inget långkok utan en snabb variant på 30 minuter baserat på vad som fanns hemma. Ibland kan genvägar vara riktigt bra. Prova detta recept. Fantastiskt smaskigt. Prova att dricka en fino eller amontillado till.

Tärna/strimla en riktigt fet bit rimmat eller kallrökt fläsk (jag hade en bit gunciale hemma), skär ett par decimeter chorizo dulce (den torra chorizovarianten med paprika) i tunna slantar, grovhacka en gul lök och krossa 2-3 vitlöksklyftor. Lägg fläsket och chorizon i kall gryta med en skvätt olivolja. Vrid upp till medelvärme och lått det mesta av fettet i fläsket svettas ut. Ner med lök och vitlök och låt den mjukna i värmen. Slå på 1,5 dl finosherry och lått puttra en stund. Häll av vattnet från två burkar kikärtor och mosa till hälften med en potatisstöt. Ner med kikärtorna i grytan tillsammans med 5 dl vatten och en buljongtärning (höns eller ox). Låt allt sjuda cirka 20 minuter. Smaka av, sleva upp i tallrikar och ringla över olivolja.