Men hur gott blev det här!? Hur gott som helst.

Min köksinspiration kommer numera mest från spinsrade inlägg på Facebook. De är många så man får scrolla mycket och sortera bort. Men detta recept som jag modifierat en del kände jag att jag måste prova.

Älskar när tillagningen kan ske i en form eller gryta. I det här fallet blev det riktigt bra med tryck i smaken och bra hetta (lite för hett tyckte Kära Hustrun). Brukar ha svårt att få till de där thailändska smakerna, men här satt de som en smäck, kycklingen blev mör, grönsakerna spänstiga och dumplingsarna samtidigt både mjuka och krispiga. I sanningens namn kändes de lite överflödiga i sammanhanget…men goda.

I en ugnsfast form blandar du ihop 2-3 msk grön chilipasta, 2 msk fisksås, 2 rivna/pressade vitlöksklyftor, riven ingefära från en tumstor bit och blandar väl med en burk (440 ml) kokosmjölk och koncentrerad hönsbuljong gjord på en buljongtärning och 2 dl vatten. Skiva ner en zucchini och ett stånd pak choi. Skiva cirka 300 g kycklingbröst eller kycklinglår ganska fint och blanda med övriga ingredienser. Toppa med ett paket frysta dumplings (kan uteslutas). In i ugnen i 30 minuter å 180°. Innan servering kan man strö över hackad koriander och/eller vårlök om man vill. Servera med ris.

Stötte nyligen för första gången på desserten posset. En lljuvligt len, krämig, frisk och fräsch dessert. Påminner mycket om pannacotta. Inte anade jag att detta förmodligen är den absolut enklaste desserten att laga till. På bara tre ingredienser dessutom.

För sex portioner kokar du upp 1,5 dl socker med 5 dl vispgrädde. När det kokat i en minut drar du kastrulle från plattasn och vispar i 0,75 dl citronsaft samt eventuellt lite zest från skalen. Häll i portionsformar, låt svalna och ställ i kylen i 3-4 timmar. Klart.

Toppa med färska bär eller riv lite över lite vit choklad. En moscato d’asti passar fint till.

Nästan på dagen för fjorton år sedan publicerade jag mitt recept på ugnspannkaka/fläskpannkaka. När jag igår lagade denna favoriträtt igen så testade jag ett nytt grepp som visade sig vara en klar förbättring, snudd på revolutionerande faktiskt. Idén kommer från hur man gör yorkshirepudding. Pannkakan blev fluffigare och fastnade inte i formen. Det gick faktiskt att bara lyfta den rakt upp ur formen.

Vispa ihop 4 dl vetemjöl och 0,5 tsk salt, 1,5 tsk bakpulver (kan uteslutas) med 4 dl mjölk tills du får en riktigt slät smet. Knäck i 4-5 ägg och blanda väl. Rör nu ned ytterligare 4 dl mjölk. Skär 2 hg rökt sidfläsk i stavar/strimlor och stek i torr panna tills de är riktigt knaperstekta. Ställ in den tomma formen i ugn på 225° tills den är riktigt het. Bäst med en form i keramik/porslin eller emalj som håller värmen bäst. Ta ut och släng i en rejäl klick med smör och en slatt med matolja. och pensla hela formen. In med formen i ugnen igen ett par minuter så formen åter blir riktigt het. Tag ut formen och slå snabbt i smeten och strö över fläsket. In i ugnen i cirka 30 minuter.

Njut med lingonsylt eller bred på ett tunt lager dijonsenap som vi alltid gör. Vi serverar alltid råriven morot med en skvätt olivolja, salt och lite apelsinjuice. Eftersom vi hade clementiner hemma så använde jag istället saften från en och det blev ännu bättre.

*Använd inte stekfettet, då fastnar pannkakan i formen.

För den som inte vet vem Stanley Tucci är så kan man bekanta sig med skådespelaren i matrelaterade filmer som ”Julie & Julia” och ”Big Night”. Den sistnämnda inspirerade mig till Timpano-projektet. Han har på senare tid blivit en matinfluencer med ett Instagramkonto med fem miljoner följare.

Ett av hans recept som dykt upp i mitt flöde är ”Stanley Tuccis Lefover Pasta Casserole” som i bland går under namnet ”Stanley Tuccis 6 ingredients pasta casserole”. Ibland sägs det bara vara fem ingredienser, men räknar man efter så är det upp till elva ingredienser om man räknar med att man måste göra en egen béchamelsås…och det måste man ju. Den skulle enligt honom själv och andra vara så god att den kan ätas både till frukost lunch och middag. Hittade faktiskt det korta klippet som är ursprunget till det väl spridda receptet.

Man blir ju nyfiken på detta underverk. Egentligen är det bara en basic pastagratäng. Kortfattat så fräser man gul lök och vitlök i olja eller smör plus lite pancetta. Ner med frysta ärtor. Detta blandar du sedan med överbliven béchamelsås (eller annan krämig sås) och kalla kokta farfalle, toppar med riven parmesan och sen in i ugnen 3o minuter på 175°. Låter inte som något särskilt. Jag fastande dock för det där med rester som man ju har mycket av efter jul. En ”leftover casserole” bör ju kunna svälja en del. Så jag tog Stanleys gratängrecept och sprang med det.

Eftersom jag inte hade överbliven béchamel så började jag där. Såsen gjorde jag genom att smälta rejält med smör, vispa ner 3-4 msk vetemjöl och lät fräs i några minuter samt vispade ned mjölk och en skvätt vispgrädde och lät sjuda ihop till krämig konsistens. En bortglömd bit gorgonzola fick slinka ner i såsen tillsammans med lite riven västerbottenost. Massor med svartpeppar till det. Inga rester av farfalle fanns så det blev till att koka 400 g penne rigate nästan färdigt. Ersatte pancettan med en bit guanciale som gömde sig i ett hörn i kylen. Svettade ut fettet och slängde i den finskurna löken löken och tre skivade vitlöksklyftor och lät den gosa sig mjuk och genomskinlig innan de frysta ärtorna åkte i. Strimlade några hekto av julskinkan och blandade sedan ihop allt till en röra som hamnade i en smord ugnsform. Rev parmesan över härligheten och sen skjuts in i ugnen i en halvtimme i 175° tills gyllene.

Ruggigt gott blev det! Stanleys recept är definitivt ett bra grundrecept för att gömma julskinka och andra rester.

Som dessert bjuder jag på denna imitatör som gör en perfekt Tucci.

Ibland blir jag så där oväntat och omotiverat sugen på någonting jag ibland inte ätit på decennier. Idag fick jag ett plötsligt sug efter falukorvsgryta. Jag vet faktiskt inte ens om jag ätit det tidigare. Förmodligen har jag det.

Började googla recept och insåg att jag hade det mesta hemma men inte allt till ett och samma recept så det blev till att improvisera med vad jag hittade i kylen. Så bra det blev! En perfekt rätt en gråkulen regning vinterdag på Österlen. Riktig husmanskost.

Delade 300 g falukorv på längden och skivade till halvmånar och fräste i lite fett i pannan. Hittade en slokande selleristjälk som hackades ner tillsammans med en gul lök och fick göra korven sällskap i pannan. Skalade och slantade två rejält stora morötter. Skalade lika mycket potatis och skar i grova bitar. Rotsakerna plus en fint skivad vitlöksklyfta fick fräsa med korven några minuter. Slog på vatten så det nätt och jämt täckte – cirka 50 cl. På med locket och fick sjuda cirka 30 minuter tills potatis och morot var mjuka. Rör ner en matsked vardera av dijonsenap och grov fransk senap samt knappt 1 dl grädde och dra rejäla tag med pepparkvarnen. Smaka av och tillsätt salt om det behövs. Jag smulade ner en knapp buljongtärning.

Ramlade över detta recept på rostad blomkålssoppa på New York Times matsida. Enligt dem själva skulle det vara ett av årets mest populära recept och dessutom endast bestå av två (2) ingredienser. Om man inte räknar salt, svartpeppar, olivolja och vatten som ingredienser så kan jag hålla med om det sistnämnda.

Mycket lättlagad och fantastiskt god. Kära Hustrun förstod inte att det var blomkål och tyckte att den gott skulle kunnat serveras som en elegant förrätt på finare restaurang. Nu kunde det bero på att jag adderat ytterligare en ingrediens samt en topping som blev pricken över i. I originalreceptet föreslår man att mixa soppan med stavmixer men resultatet blir sååå mycket bättre om man kör den helt slät i blender.

Till sex stora portioner tog jag ett stort blomkålshuvud på 1,5 kilo. Skär bort den allra grövsta biten av stocken och bryt sedan sönder hela huvudet mindre bitar och ta med även bladen. Blanda med rikligt med olivolja, salt och svartpeppar och sprid ut på bakplåtspapper på en plåt. Ta en hel vitlök och skär av toppen (se bild) ringla över lite olivolja och salt och lägg på plåten med blomkålen. In i ugnen på 200° i 45 minuter tills blomkålen fått fin färg. Ner med all blomkål i 1,5 liter vatten i stor gryta och koka upp. Spara lite till topping/dekoration. Kläm ut den nu krämiga vitlöken i grytan. Koka i 10-15 minuter och smaka av med salt och peppar. I det här stadiet saknade jag lite djup i soppan och adderade 2 kycklingbuljongtärningar. Mixa helt slät toppa med den sparade blomkålen och ringla över olivolja. Jag adderade en topping som tog soppan till en helt ny nivå – rostade och hackade hasselnötter!

Det finns några rätter vi alltid återkommer till här hemma. Så är det väl hos alla antar jag.

Om jag rankar dem fem i topp från botten så är de…

5. Ugnspannkaka

4. Chili con carne

3. Falukorv och stuvade makaroner

2. Spaghetti och köttfärssås

Men favorit nummer ett är ”tonfisk i curry”! Det här är en rätt som hängt med i snart fyrtio år. Var den ursprungliga idén eller receptet kommer ifrån är höljt i historiens dunkel. Den är enkel, lättlagad, alltid lika uppskattad när den sätts fram på bordet – och det är ofta! Ingredienserna finns nästan alltid hemma så när fantasin tryter och kylskåpet är oinspirerande så kan jag alltid svänga ihop ”tonfisk i curry”.

Det konstiga är att jag aldrig lagt upp receptet här på bloggen. Eller gentligen inte. Det är inte ett regelrätt recept. Kanske mer ett enkelt koncept som anpassas efter smak och dagsform. Varje gång jag lagar rätten så höftar jag och gör lite olika.

Sätt på riset – basmati om du frågar mig. Du har väl riskokare? Inte? Det är jul snart så då vet du vad som ska upp på önskelistan. Startar alltid med att smälta rejält med smör i en panna. Funkar med olja eller annat matfett också. Fräs curry efter personlig smak i fettet. Jag brukar blanda vad jag har. Senaste gångerna har det blivit en bas av thailändsk röd currypasta men föredrar egenligen vanlig svennebanacurry. Strö på 3-4 msk vetemjöl (för fyra rejäla portioner) och låt fräsa någon minut i fettet. Vispa i mjölk i omgångar till önskad konsistens. Använder ibland kokosmjölk men alternativ av mandel/havre/annat funkar säkert om man är lagd åt det hållet. Släng i en fiskbuljongtärning. Smaka av med fisk/ostronsås och eventuellt chili efter önskad styrka. I med mer curry om det behövs.

När riset är klart blandar du ner tonfisk från två standardburkar (140 g fisk). Kan vara i olja eller vatten. Brukar blanda i lite av oljan i såsen. Man väljer tonfisk efter ekonomi, funkar både med filéer eller finfördelad. Bäst och lyxigast blir det när jag köper de större burkarna med stora filéer på Lidl när de har sina Spanska veckor. Sist i är alltid rejält med gröna ärtor. Funkar också med edamamebönor.

Så här äter man hos Öhmans och nu finns receptet förevigat på bloggen.

Vi är lyckliga att ha en (1) hallonbuske på vår altan som ger kilovis med hallon under närmare två månader. Ett bärproducerande monster. Vi är inte mycket för att äta bär så nästan allt hamnar i frysen där de blir liggande.

Men det är slut med det nu för vi fick ett recept av svägerskan som var så löjligt enkelt att det omöjligen kunde bli riktigt bra. Det blev istället sensationellt bra! Till och med Kära Hustrun som inte är så väldigt begiven på söta desserter blev lyrisk och jag fick med fysiskt våld hindra henne från att äta upp hela. Pajen är nu gömd och Kära Hustrun vankar av och annan i huset som en osalig ande och gnyr olyckligt. Kanske överdriver jag lite. Men bara lite.

Smula 20 stycken digestivekex och blanda med 150 g smält smör. Tryck ut blandningen i en pajform på cirka 24 cm och ställ sedan i kylen minst en halvtimme. Bred ut en burk dulche de leche (karamelliserad kondenserad mjölk) i pajskalet. Sprid ut cirka 300 g färska eller frysta hallon, täck med 3 dl vispad grädde, garnera med en krossad/hackad Dubbel-Daim och lite hallon.

Kombinationen av saltkrunchig botten, söta mjölkräm, syrliga hallon, fluffig grädde och knaprig Daim är fantastisk!

EDIT: Hur kunde jag missa att detta är en lätt modifierad variant av en banoffepaj? Den bloggade jag om för nästan exakt 12 år sedan.

Jag är förmodligen sist på bollen med detta tips.
Idag blev det enkel soppmiddag och plötsligt mindes jag ett tillbehör vi fick till soppan under en lunch hos Alain Brumont i Madiran i vintras. Strö grönmögelost/ädelost över svampsoppa. Den kan vara hemgjord, pulversoppa eller från burk. Lyfter soppan till en festmåltid med den skarpa, salta smaken som bryter av mot den milda, mustiga soppan. Lägg till den krämiga och feta strukturen när osten smälter. Till och med Kära Hustrun som är skimmelostskeptiker strödde ohemula mängder ost över soppan.

Lovat att du provar.

Klart slut.

Matbloggarlegenden Anna Billing postade sin variant av Tiramisù enligt Taube på Facebook häromdagen. Då var det bara att ändra planerna inför nyårsaftonens knytismiddag. Evert Taube bidrog med punsch och Anna Billing med blåbär och apelsin. Anna gjorde dessutom sin på torkade ”fingrar” av panettone men jag körde traditionellt med savoiardi och dubblerade receptet då vi skulle bli tio personer. Passa på att göra denna stora sats då desserten lämpar sig väl att frysa.

Den blev fantastiskt bra, lätt och apelsinfräsch.

Knäck 8 ägg och separera vitor och gulor. Vispa gulorna med 4 msk socker tills fluffigt och blekgult och sist blandar du ner rivet apelsinskal från en apelsin och 4 msk apelsinjuice. Rengör visparna mycket noggrant så inget fett från gulorna är kvar. Vispa vitorna med 4 msk socker (lite i taget) tills du får fina toppar. Rör ut 2 x 250 g mascarpone (kan ersättas med cream cheese) med äggulesmeten tills slät och fin. Vänd försiktigt ner äggvitan i smeten. Du behöver nästan två förpackningar med savoiardi-kex. Vänd snabbt hälften av kexen i 2 dl punsch och täck bottnen på en stor form (kolla hur stor genom att provplacera ut kexen i förväg). Bred ut hälften av smeten över kexen och strössla ut 2 dl frusna blåbär (välj den svenska sorten). Vänd snabbt resten av kexen i starkt bryggkaffe (eller espresso) och lägg ut i ännu ett lager. Bred ut resten av smeten. Låt vila åtskilliga timmar, helst över natten. Precis innan servering siktar du över rikligt med kakaopulver.