Fick ett infall att göra oxrullader och en öppnad flaska sherry fick bestämma smaksättningen. Mört kött och mycket smakrik och smarrig sås blev resultatet.

Bred ut 8-10 lövbiffar (cirka 800g) och bred ut ungefär 1 msk svart olivpasta på varje skiva. Lägg en skiva bacon på varje lövbiff och riv ohemula mängder parmesan grovt över varje skiva. Vik in långsidorna och rulla ihop till täta fina ”dolmar” som du binder ihop eller fäster samman rulladerna med tandpetare. Stek i smör på ganska hög värme så de får en kraftig stekyta, de behöver inte bli genomstekta. Slå på 2,5 dl vatten, 2,5 dl amontilladosherry och oxfond (1 msk/pod/tärning). Lägg på lock och låt sjuda sakta i ungefär en timme. Ta upp rulladerna och håll varma. Koka ihop något, tillsätt 0,5 dl vispgrädde och red av med lite maizena, koka ihop och smaka av med salt och peppar. Servera med potatismos och marinerade, gröna oliver.

Testa också mitt andra recept på oxrullader.

Soppa är underskattat, kanske speciellt här i Skåne där den inte räknas som ”riktig mat”. Men prova denna soppa på jordärtskocka som är både, mustig, matig, krämig och mättande med en nötig smak som snudd på påminner om mandelmassa. Och snabbt går det! Strunta dessutom i det där gamla rådet om att lägga skockan i vatten med citron. Den hinner inte mörkna.

Hacka en liten gul lök och fräs i smör på låg värme så den mjuknar. Under tiden skalar du 2 medelstora potatisar och 500 g jordärtskockor (välj stora så är det lättare att skala och blir mindre spill). Skär i mindre bitar och släng ner med löken. Slå på 8 dl vatten och lägg med 2 poddar eller tärningar hönsbuljong. Koka i 15 minuter tills mjukt. Slå i 0,5 dl amontilladosherry och 1 dl grädde och sjud några minuter. Mixa slätt och smaka av med några stänk tabasco.

Jag är inte mycket för att laga desserter, men varianter på äpplekaka kan jag aldrig få nog av. Märkligt nog har jag aldrig provat att göra klassikern tarte tatin. Ursprunget till denna franska äppelkaka (som även görs i varianter med persika, aprikos och andra frukter) sägs vara ett misstag i köket på Hotel Tatin där traditionen vårdas ömt. Upphöjd till klassikerstatus blev den när den hamnade på menyn på Maxim i Paris.

Nyp ihop 2,5 dl vetemjöl med 100 g smör tills smuligt. Blanda i 2 msk farinsocker och 2 äggulor. Blanda med en gaffel tills du har en fast deg. Lägg upp på lätt mjölat underlag och knåda till en jämn och fin degboll. Vippa in i plastfolie och lägg i kylen minst en halvtimme. När det är dags att laga till kakan kavlar du ut degen till en rundel stor nog att täcka din stekpanna.

Sätt ugnen på 200°. Skala, klyfta och kärna ur 5-6 fasta äpplen (svenska så klart när det är säsong). Smält 75 g smör i en stekpanna som tål ugnsvärmen. Häll i 2 dl strösocker och lägg ner äppelkvarterna tätt med den ”runda” sida nedåt. Låt det hela puttra på spisen strax över medeltemperatur, skaka pannan då och då. Efter drygt 20 minuter börjar smör- och sockerblandningen att karamelliseras. När den antagit en fin knäckkulör slår du över 2 msk calvados eller brandy (kan uteslutas) och låter puttra några minuter till. Dra av från värmen, vänta tills det slutat bubbla och täck alltihop med deglocket och tryck till runt om (använd sked eller liknande så du inte bränner dig på det heta sockret). In i ugnen i cirka 20-25 minuter. Ta ut och låt vila 5 minuter. Lägg ett fat över stekpanna och stjälp upp kakan. Servera som den är eller med glass eller vaniljsås.

Shepherds pie, direkt översatt fåraherdens paj, är en av det engelska kökets verkliga klassiker. Som så många andra gamla traditionella rätter så har den sitt ursprung ur sparsamhet och növändighet. Det var helt enkelt ett sätt att ta vara på köttrester genom att baka över dem med potatis. I denna form har rätten knappt 200 år på nacken då potatisen kom till de brittiska öarna ungefär samtidigt som till Sverige. Denna rätt och cottage pie (som jag gjort en svensk variant på) är egentligen samma rätt men man brukar säga att shepeherds pie ska innehåla lammfärs.

Om man kokar potatisen med skal samtidigt som man fräser färsen så tar det inte mer än en timme att tillaga rätten. Jag har ändrat lite i ursprungsrecepten som jag utgått ifrån och bytt ut det röda vinet, som var lite väl fancy pancy för en fåraherde, och ersatte därför med mörk porteröl. Mycket lyckat.

Koka 800 g mjölig potatis (har potatisen fint tunt skal tvättar du bara av den och skivar dem, skalet gör bara rätten mer rustik) och stampa till mos med 50 g smör. Blanda ner 100 g fint riven präst- eller wästerbottenost, 2 äggulor och smaka av med salt och peppar. Moset ska vara ganska fast. Ställ åt sidan.

Fräs 500-600 g lammfärs (eller annan färs om du hellre vill) tills torrt. Blanda ner 250 g (2 medelstora) grovt riven gul lök, lika mycket (2 stora) grovriven morot och en riven vitlöksklyfta och fortsätt fräsa med färsen tills grönsakerna blir lite mjuka. Blanda nu ner 2 msk tomatpuré, 1 pod/tärning hönsbuljong, 2 msk worcestershiresås, 3 dl porteröl, 1 msk vinäger, 1 tsk timjan och 1 tsk rosmarin. Lått puttra ihop under cirka 20 minuter och smaka av med salt och peppar. Färsröran ska vara fast men inte torr så du kan skvätta i öl eller vatten efter behov. Bred ut röran i en form, bred ut potatismoset, randa med en gaffel och riv lite ost över moset. Gratinera i ugn i 200° tills moset får en fin gyllenbrun färg. Servera med gröna ärtor.

När jag plitade ihop gårdagens bloggpost med Carl Butler-recept så föll blicken på denna kycklingrätt som återfinns i ”Laga mat med Carl Butler” och därmed var fredagens middag bestämd.

Vem Madame Larcier var lär vi nog aldrig få veta. Förmodligen var hon en kokerska av den gamla stammen som förvaltade det franska lantköket. Rätten var nämligen mild och smakrik på samma gång och kändes så där trygg och snäll som riktig husmanskost ska göra, oavsett om den är fransk eller svensk. Var inte orolig för att enbären ska dominera, de smälte in i de breda, mustiga smakerna. Jag drack en fruktig och fatlagrad chardonnay till som passade perfekt men någon av dessa två fungerar nog jättebra till.

Strimla 800 g vitkål. Smält några matskedar smör i en gryta, släng ner kålen med 1,5 tsk mejram, 1,5 tsk salt, rejält med nymald svartpeppar och knappt 1 dl vatten. Lägg på locket och låt sjuda på svag värme i en timme. Rör om då och då.

Koka upp 6 dl hönsbuljong från tärning eller pod tillsammans med 10 enbär. Låt sjuda sakta i 15 minuter.

Mortla ihop 10 enbär, 2 vitlöksklyftor, 1 tsk salt och 15 svartpepparkorn. Skölj och torka av en kyckling på cirka 1,5 kg. Smeta in insidan av skrovet med kryddblandningen och tryck även in lite under bröstskinnet. Lägg fågeln i en ugnsfast form, pensla med rikligt med rumsvarmt smör, salta och peppra och ställ in i ugn på 200° i en timme. Ös med lite av buljongen mot slutet av tiden.

När kycklingen är klar tar du ut den och håller den varm (under folie till exempel). Häll ner spadet från formen i buljongen och sila. Smält 2 msk smör i en gryta, vispa ned 2 msk vetemjöl och låt fräsa några minuter utan att det tar färg. Vispa i buljongen och låt sjuda 5 minuter. Smaka av med salt och peppar och eventuellt 2 msk amontilladosherry.

Skär upp kycklingen, lägg den på en bädd av vitkålen och ringla över en del av såsen. Servera med en grönsallad och eventuellt lite kokt potatis, annars räcker det gott med vitkålen.

Rösta gärna på min blogg till Matbloggspriset 2011 om du gillar den.

Fram med rutiga duken, tryck ner ett ljus i en tom vinpava, skär upp lite pain riche, blanda en grönsallad, korka upp ett enkelt rött vin och skapa lite retrokänsla runt helgens middag.

Recepten (klicka på rubrikerna) är hämtade från mitt Carl Butler-projekt och förtjänar att upprepas.

♣

Gratinerad löksoppa

Få rätter är väl så intimt förknippade med franska bistromenyer

♣

Biff Butler

Lova att du testar denna lätt- och snabblagade klassiker som bär Calles eget namn

♣

Créme Caramel

Crème brûléns lite ohippa kusin förtjänar en renässans

♣

Bilden är ett tidstypiskt grynigt och murrigt interiörfoto från krogen Svensson & Butler ur boken ”Laga mat med Carl Butler”.

Rösta gärna på min blogg till Matbloggspriset 2011 om du gillar den.

Efter att ha lagt in gröna tomater hade jag fortfarande 1,5 kilo kvar. Det fick bli marmelad av dem. Googlade mig igenom en massa olika recept och kom fram till nedanstående. Eftersom jag inte hade pektin hemma så fick det bli gelatinpulver och resultatet blev strålande. Smaken blev fruktig, frisk, lagom söt och fint aromatisk av citrusskalen och ingefäran.

Riv skalen fint av 2 citroner och 1 lime. Skölj 1,5 kg gröna tomater väl och skär ner dem i grova bitar. Koka upp tomaterna i en vidbottnad gryta tillsammans med saften från citrusfrukterna och 7,5 dl socker och en bit färsk ingefära dubbelt så stor som en tumme. Sjud i 15 minuter. Ta upp ingefäran. Mixa marmeladen med en stavmixer men inte helt slät, det får gärna vara lite bitar kvar. Lägg tillbaka ingefäran och sjud 5 minuter till. Stäng av värmen. Ta upp några deciliter av marmeladen och rör ut 3/4 tsk natriumbensoat (typ Atamon) och 1,5 msk gelatinpulver (eller använd pektin) och blanda sedan ner i grytan. Blanda nu ner citrusskalen och låt svalan något. Sleva upp i väl rengjorda glasburkar som du har desinficerat med en skvätt  sprit (vodka, grappa, brandy eller vad du har hemma). Skruva på locket medan marmeladen är varm och låt svalna.

Fler sätt att ta var på tomater: Testa stekta gröna tomater, det är riktigt smarrigt. Fler sätt att konservera tomater är Camilla Plums recept på inkokta tomater och inlagda torkade tomater. Prova också att göra passata.

Rösta gärna på min blogg till Matbloggspriset 2011 om du gillar den.

Lakrits är tydligen det nya heta. Allt ska smaksättas med lakrits och man snackar om olika ursprung och typer ungefär som med kakao. Har inte intresserat mig så mycket (inte alls faktiskt) för detta fenomen. Dock köpte jag en burk ekolosikt lakritspulver från Kalabrien nyligen i akt och mening att testa denna smaksättare.

Lite förkylningsmatt slängde jag ihop en enkel chili på vad jag hade hemma och fläskkarré som fick sköta sig själv i ugnen. Jag använde min vana trogen kakaopulver men adderade lika mycket av lakritspulvret. Resultatet blev mycket intressant. Mustigt och med en tydlig lakritskaraktär. Annorlunda och väldigt gott med en nästan…vibrerande smak. Till nästa gång ska jag dock öka på hettan som denna gång bara låg lite diskret i bakgrunden.

Sätt ugnen på 150°. Skär 1,5 kg fläskkarré i stora bitar och släng ner i en ugnsfast gryta med lock. Tillsätt 2 burkar krossade tomater, 2 grovt skurna gula lökar, 4 vitlöksklyftor, 3 milda chilifukter utan kärnorna, 1 msk spiskummin, 1 msk chilipulver anchostyle, 1 buljongtärning/pod (jag hade bara hönsbuljong hemma), 1 msk mörkt kakaopulver, 1 msk lakritspulver, 1 msk salt, 1 halverad lime och 1 msk vinäger. Koka upp på spisen, ställ in i ugnen med lock och glöm bort i 4 timmar. Ta ut grytan, rör runt lite så köttet faller isär och smaka av med salt och tabasco. Tillsätt konserverade bönor efter smak och tycke.

Pröva också min perfekta chili. 

Det verkar finnas hur mycket gröna tomater som helst i år. Åtminstone på Möllevångstorget. Kunde inte motstå att köpa på mig en massa kilo för att experimentera med. Först en variant på Ernst Kirchsteigers enkla och goda recept. Hoppas att limen och chilin ska bli en lyckad kombination med de gröna tomaterna. Vi får se.

Skölj 1 kilo gröna tomater väl och stick hål på dem med en tjock nål eller en liten gaffel. Stora tomater kan du dela. Packa dem tätt i väl rengjorda burkar tillsammans med en halverad färsk vitlök eller vitlöksklyftor, 1 halverad limefrukt, 2 st lagerblad. 0ch 2 stycken milda chilifrukter (röda, gula eller gröna). Häll över 2 matskedar honung och 1 msk salt och fyll på med vit vinäger*.

Testa stekta gröna tomater, det är riktigt smarrigt. Fler sätt att konservera tomater är Camilla Plums recept på inkokta tomater och inlagda torkade tomater. Prova också att göra passata.

*Det går åt ganska mycket vinäger. På City Gross säljer de vinäger i 5-liters bag-in-box för runt 60 kronor. Spring och köp.

Det har varit mycket vin den senaste tiden. Det beror på att jag varit mycket upptagen med jobbet och det innebär…vin. Matlagandet har tyvärr fått stå åt sidan och nu när jag äntligen får lite tid över så blir jag tokförkyld. Istället får det bli lite återblickar på recept från de seanste månaderna som jag tycker behöver lite uppmärksamhet och som passar nu på hösten.

• Om du inte testat mina fyllda paprikor så har du missat något. De är KNULLGODA!
• Broccoli och järpar låter kanske inte så lockande. Men i den här smakrika och kryddiga varianten blev det fantastiskt.
• Hösten är som gjord för en härlig gulasch. Ilonas variant slår det allra mesta!
• Nu finns det hur mycket svenska äpplen som helst. Använd dem i Myllymäkis smulpaj med sälta.