Här är bubblet du ska köpa istället för det bedrövliga Chapel Hill. Det kostar förvisso 12 kronor mer, men då får du och andra sidan ett välgjort, ekologiskt och riktigt bra vin och slipper den beska eftersmaken. Ingenting att fundera på.

Vilarnau Brut Nature Organic produceras av Vilarnau som jag besökte för några år sedan. Jag har provat deras viner ett antal gånger och slagits av hur rena och eleganta de är. Detta vin, som kommit som nyhet i samtliga butiker, är inget undantag. Frisk syra, lime, citron och en lite fet persikofrukt och fin mousse. Lång, torr och lite stram eftersmak. Vinet har lagrats mer än 18 månader på jästfällningen flaskan, vilket är dubbelt så lång tid som krävs för en cava, och det känns på fylligheten och den brödiga jästtonen. Riktigt läckert och ett fynd!

Det här kan du smutta på under jul-, nyårs- och trettonhelgen och till och med under fattiga januari och februari och känna dig budgetlyxig. Inget mer tankjäst och bittert ungerskt bubbel.

Unna dig ett bra champagneglas så smakar vinet ännu bättre.

Fick prova ett par nya härtappade viner på beställningssortimentet när jag besökte Nordic Sea Winery idag. Passade på att prova dem i den värmande sena septembersolen på uteserveringen efter en utsökt lunch i restaurangen.

Bakom ekologiska 2014 Cycliste Côtes-du-Rhône-Villages står som av en händelse vinmakaren Frédéric Quermel som jag jobbade lite med på importsidan för en herrans massa år sedan. Bakom den för ursprunget atypiska flaskformen  och etiketten som är en skamlös rip-off på Niepoort så döljer sig mörkfruktig doft med inslag av örter och en liten pepprighet. Smaken är frisk och förvånansvärt slank och mjuk och domineras av röda friska bär, någon kryddighet och har en lång och läskande eftersmak med en lite stram avslutning. Lite elegantare än viner från Rhône-dalen i den prisklassen brukar vara men lika publik och användbar. Riktigt trevlig och bra.

2014 Castel Rosso Governo däremot är ytterligare ett onödigt tillflöde till den aldrig sinande floden av billiga italienska viner med inslag av torkade druvor. Syltig, eldig och ganska enkel doft med lite torkad frukt, körsbär och bittermandel/körsbärskärnor. Smaken speglar doften och har en lite kladdig sötma, spretig syra och en befriande kort eftersmak. Med prislappen 79 kronor kommer den säkert att kvala in i sortimentet och bli ytterligare en folkhemsfavorit. I sinom tid även på BIB antar jag.

Det blir tyvärr inte mycket skrivet på bloggen nuförtiden. Jag skulle kunna ha dåligt samvete men det har jag faktiskt inte.

Tittar jag tillbaka på de senaste glesa bloggposterna så har det blivit flera vinfynd till osannolika priser. Det är faktiskt en tillfällighet. Nu kommer ytterligare en tillfällighet.

Jag skrev om Château Prat-Majou-Gay för flera år sedan. Ett riktigt trevligt och personligt sydfranskt vin som kostade ungefär 75 kronor då. Inför sommelierutbildningens examinationer letade jag i Systembolagets sortiment efter de billigaste röda vinerna med naturkork att användas vid dekantering. De två som dök upp var portugisiska Dão Casal Mor (som jag fyndflaggat tidigare) och just Château Prat-Majou-Gay som nu säljs för märkligt låga 51 kr!

Två lådor köptes in in och idag sniffade jag mig idag igenom 18 flaskor som omsorgsfullt dekanterades av nervösa elever. Kvaliteten förvånade mig. Ett så här trevligt, ärligt, fruktigt, kryddigt lavendeldoftande vin med tuggig struktur och i total avsaknad av kladdig restsötma ska inte vara så här billigt. Särskilt inte när det kommer från en mindre familjeegendom och dessutom är ekologiskt. Det är ett pris som är så lågt att man inte kan få ett vettigt vin som produceras anständigt för den pengen. Var tvungen att kolla med importören.

Enligt uppgift tog de över agenturen för vinet och strax därefter blev vinet avlistat av Systembolaget (småproducenter och personliga viner i mindre volymer göre sig icke besvär) och det flyttades till beställningssortimentet. Sittandes på ett stort lager sänktes priset till 49 kronor och plötsligt såldes vinet så bra att det kvalificerade sig för en ny listning i ordinarie sortimentet. Med skattehöjningen blev priset 51 kronor. Vinet säljs idag med förlust, även om producenten får betalt, men man planerar en nödvändig prisjustering.

För oss konsumenter är det bara att passa på och bunkra upp inför vårens och sommarens fester!

Det börjar röra på sig för cava. Försäljningen internationellt har gått om champagne och det börjar hända lite smått i utbudet på Systembolaget.

2012 Privat Reserva Brut Nature är absolut inget märkvärdigt vin men tillräckligt bra för att få mig ur min skrivkramp och äntligen prestera en liten bloggpost. Här får du nämligen för ynka 89 kronor en ren, snygg, frisk och knastertorr cava med massor av lime och lite kritig eftersmak. Det är märkligt mycket vin för pengarna när man betänker att vinet är gjort på den traditionella metoden (minst 15 månaders lagring på jästfällningen), helt utan dosage (tillsatts av socker innan buteljering) och dessutom ekologiskt odlat. Med detta alternativ så är det snudd på brottsligt att köpa skräpvinet Chapel Hill för att spara 25 kronor.

Det här kan bli sommarens budgetbubbel. Gillar du stilen ska du också uppgradera och testa Clotilde Davennes crémant de bourgogne.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter en kraftigt försinkad flygresa från Mendoza tillbaka till Chile så kom vi till Cono Sur.

Cono Sur ligger i Chimbarongo som betyder ”den dimmiga dalen”. Här ligger nästan alltid svalkande och skuggande dimmor till långt in på dagen, men när vi kom fram på sen eftermiddag var det runt 30°. Istället för ett glas vin så serverades vi ett glas färskpressad juice av cherimoya. Cono Sur är, liksom Emiliana, ägt av Concha y Toro men arbetar helt självständigt. Det är en stor verksamhet och man arbetar aktivt med hållbarhet (stora arealer är ekologiskt certifierade), utveckling av nya metoder och med ett extremt kvalitetsarbete i vineriet.

Cono Surs varumärke är cykeln. Alla arbetare på gården cyklar och besökare tas ut i vingården på en tur. Så också vi. Inte helt lätt att skumpa fram överallt. Vinmakaren Matías Ríos visade hur man arbetar med biologisk mångfald genom att leda in växtlighet, djurliv och naturliga fiender till skadedjur via ekologiska korridorer. Man håller stora flockar med gäss som äter en skadeinsekt som kallas ”burrito”. Den klättrar upp på vinstocken men stoppas av ett band doppat i olja och vitlök, vänder om och blir med den nya smaksättningen gåsgodis. Druvrester från vinifikationen komposteras, samlas i säckar och sänks ner i dammar där de berikar vattnet för droppbevattningen som i sin tur skapar nytt mikrobiologiskt liv. Man arbetar också med många andra, nya metoder man utvecklar, allt för en så hållbar odling som möjligt.

Även i vineriet arbetar man mycket medvetet och har för sina toppviner en otrolig noggrannhet i urval och sortering av druvor. Bland vinerna imponerade de vita mest och de lyckas göra riktigt bra grejer till mycket låga priser. Både gewürztraminern och rieslingen är väl värda att beställa och prova. Cono Sur Bicicleta Pinot Noir släpps på bag-in-box i Sverige till våren, men jag hade hellre sett att man lansera Reserva Especial som var riktigt bra.

Dagen avslutades med en underbar middag tillagad av Cono Surs duktiga kokerska Nellie.

Cono Sur Sparkling Brut / Valle del Bio Bio. Ljust citrongul. Medelstor, frisk doft av lime, citrus, omogna jordgubbar och konserverade päron. Lätt, torr, mycket frisk och citrusdominerad, ganska stora bubblor. Frisk, fräsch, enkelt charmig men ganska kort.

2012 Cono Sur Reserva Especial Sauvignon Blanc / Valle de Casa Blanca. Mycket ljust gulgrön. Medelstor, frisk, ung  doft av gröna äpplen, gräs och lite passionsfrukt. Medelfyllig, frisk, mycket fruktig och fet med rika aromer av äpplen, papaya, citron, lime. Bra längd. Lite överdådig i smaken.

2012 Cono Sur 20 Barrels Sauvignon Blanc / Valle de Casa Blanca. Mycket ljust gulgrön. Medelstor, nyanserad doft av gröna äpplen, mineral, grålera och liten rökighet. Medelfyllig, mycket frisk smak med fokuserad mogen frukt av gröna äpplen, gul melon, mogna krusbär, bra eftersmak med mineralitet. Balanserat med viss komplexitet.

2012 Cono Sur Organic Chardonnay / Valle San Antonio. Mycket ljust gul med gröna nyanser. Medelstor, nyanserad doft av gula äpllen, lime, citrus och lite omogen ananas. Lätt, mycket frisk, nästan eleganta syror, gröna och gula äpplen, citrus, lite tunn i frukten men bra längd. Bra och finessrik för priset. 

2012 Cono Sur 20 Barrels Chardonnay / Valle de Casa Blanca. Mycket ljust gul. Medelstor, nyanserad doft v gula frukter, ananas, gula sommaräpplen, mogna päron, rök och mineral. Medelfyllig, mycket höga, fina friska syror, stram och fokuserad frukt, nästan ingen upplevelse av den nya eken utom för en lite struktur, lång, mineralrik och nyanserad eftersmak. Elegant och komplex med lite chabliskänsla.

2012 Cono Sur Single Vineyard Riesling / Valle del Bio Bio. Ljust gulgrön. Stor doft av Rose´s Lime, citrus, vita blommor, passionsfrukt liten rökig mineralitet. Medelfyllig, mycket höga, friska syror och fokuserad limefrukt, välstrukturerad och mineralrik smak. Lång, stram och salivretande eftersmak. Läcker!

2012 Cono Sur Bicicleta Gewürztraminer / Valle del Bio Bio. Ljust guldgul. Medelstor, behärskat och nyanserat parfymerad doft av rosor, mago och gula äpplen. Medelfyllig, frisk, mycket fruktig, lätt parfymerad, mycket välstrukturerad och litet tuggig. Mycket lång, frisk smak med vitpeppar. 

2012 Cono Sur Bicicleta Pinot Noir / Valle Central. Ljust hallonröd. Medelstor, nyanserad doft avröda bär, hallon, örter och liten nyans av viol. Lätt, frisk, lite grön smak med friska röda bär, ligger framme i munnen och saknar frukt i mitten. Kort och lite otillfredställande. Gör inte billig pinot noir. 

2012 Cono Sur Reserva Especial Pinot Noir / Valle de Casablanca. Medeldjupt hallonröd med blånyanserad kant. Medeslstor, nyanserad doft av friska röda bär, hallon, smultron, rosépeppar, tomatblad och lite tobak. Medelfyllig, frisk smak, röda bär, kanelkrydor, svartpeppar, mjuka fina tanniner men snyggt välstrukturerad. Välgjord med bra längd. 

2010 Cono Sur 20 Barrels Pinot Noir / Valle de Casablanca. Medeldjupt rubinröd. Stor doft av mogna mörka bär, liten eldighet, mogna jordgubbar, nästan syltig, rökig och litet rostat inslag. Medelfyllig, mycket fruktig, avrundade syror, nästan obefintliga syror, lite slapp och baktung. Något obalanserad och saknar fräschör.

2011 Cono Sur 20 Ocio Pinot Noir / Valle de Casablanca. Ganska djup blåröd färg. Stor, rostad doft av kaffe mot en bakgrund av syltig mörk frukt och lite röda friska bär. Nästan fyllig smak, ekstrukturerad, friska syror, mörka bär, rökig, eldig och ganska intensiv smak med bra längd med lite ekbeska i eftersmaken.

2010 Cono Sur 20 Barrels Merlot / Valle de Colchagua. Djupt purpurfärgad. Stor, mörkfruktig och mycket mineralrik doft med antydan till mynta. Fyllig, fruktig och frisk smak av mogna jordgubbar, slank sval och koncentrerad frukt av röda bär och svarta vinbär, lakrits, örter och mineral. Lång smak med fint strukturerade tanniner.

2011 Cono Sur Single Vineyard Syrah / Valle de San Antonio. Djupt blåröd färg. Medelstor aromatisk doft av kryddor, blodapelsin,, röda och blå mogna bär. Fyllig, mycket fruktig och bärig med slank fruktighet och fina syror och tanniner. Nyanserad och lång eftersmak med elegans. 

2011 Cono Sur 20 Barrels Syrah / Valle de Limari. Tät, opak blåröd färg. Medelstor, lite dämpat fruktig doft av björnbär, körsbär och mogna blå plommon, hallon och diskret kryddighet. Fyllig, fokuserad mogen mörk frukt, fint polerade och mogna tanniner. Ung och koncentrerad.

2009 Cono Sur 20 Barrels Cabernet Sauvignon / Valle del Maipo. Djupt körsbärsröd. Stor, nyanserad och lite utvecklad tydlig doft av svarta vinbär, lätt fatkrydda och en liten örtighet.  Fyllig, rikt fruktig men slanka och elegant med mycket välstrukturerade tanniner, rik svartvinbärs arom och ett stramt avslut med läng. Balanserat vin med komplexitet.  

Det är kul när man hittar viner under 100-lappen som på samma gång är charmigt lättdruckna samtidigt som de erbjuder karaktär och lite komplexitet. 2010 Château Pech-Latt från Corbiéres i södra Frankrike är just ett sådant vin. En typisk mix av druvorna carignan, grenache, syrah och mourvèdre som dessutom odlats ekologiskt. Det kommer mycket ekologiska viner från denna del av Frankrike och har gjort så i många år. Dessutom är min erfarenhet att kvaliteten på vinerna genomgående är mycket bra.

Ganska mörk blåröd färg. Medelstor, fruktig, nästan syltig doft av mörka bär med rökigt, sotiga inslag och toner av lakrits av lakrits och viol. Det finns också ett inslag som är lite ”funky” och som ger doften en viss komplexitet. Medelfyllig, mycket fruktig smak med mycket frisk, fin syra, bra stadga i de mjukt mogna tanninerna, massor med mörk, tuggig frukt, lakrits och salmiak, liten fatstruktur. Bra längd och balans trots sin ungdom. Bra potential för de kommande åren.

Efter den positiva upplevelsen med bordeauxfavoriten i snygg modern kostym fick jag blodad tand. På Systembolagets nyhetshylla stod ekologiska 2009 Château de Lagarde för 109 kronor och den fick utan vidare tvekan följa med hem.

Efter en snabb avsmakning beslöt jag att ge vinet en rejäl luftning i karaff för att det skulle släppa till lite mer. Tyvärr hjälpte det inte särskilt mycket. Det här är nämligen en riktigt tråkig, snipig och stjälkig bordeaux. Kärva garvsyror dominerar totalt över en ganska klen frukt som inte lyckas dölja tonen av grön paprika/tulpanstjälk.

Varför Systembolaget köper in sådana här bordeauxviner är obegripligt. Antingen vet man inte vad man kan få eller så är importörerna oförmögna/ointresserade av att leta upp bra viner från regionen. Möjligtvis har man en kvot av ekologiska viner att fylla men det här kan knappast göra den mest inbitna miljömupp munter. Det är hemskt trist för jag vet att Bordeaux kan leverera bra, fruktiga, karaktärsfulla och samtidigt publika viner till under hundralappen. Dessutom ekologiska. Ska det vara så svårt att låta svenska vinkonsumenter få ta del av dessa?

Nåja. Den gick hjälpligt att skölja ned med grillad grishals och potatisgratäng.

Nedanstående text är ostrukturerad och tendentiös. Men jag var bara tvungen att få ur mig vad jag tänker.

Tack och lov för den starka trenden med ekologisk odling och hållbar vinproduktion! Inom vinnäringen ser vi idag fler och fler friska, livskraftiga vingårdar som producerar druvor och viner utan inblandning av gifter och konstgödsel. Det är också lovande att vi ser odlare som försöker att bryta den problematiska monokultur som vinodlingen är. Fler och fler vinproducenter blir också medvetna om hur viner från dessa vingårdar bättre kan spegla ursprunget – terroir.

För många konsumenter är ekologiskt och biodynamiskt odlat samma sak. I grunden är det också det. Omsorgen i arbetet i vingården för att kunna utesluta kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel är densamma. Men där det ekologiska är en rationell metod byggd på empirisk kunskap så är biodynamiken en blandning av astrologi, homepati, centraleuropeisk folklore och hittepå som kokades ihop av Rudolf Steiner så sent som 1924.

Det som besvärar mig är att rationella, välutbildade människor med stor kunskap om biologi, fysik och kemi sväljer denna rappakalja och hokuspokus med hull och hår eller åtminstone viftar undan den som harmlös. Vuxna människor med stor insikt i vinvärlden står som skolungar och sväljer sagor om hur man ger vattnet energi genom att i timmar röra om det motsols när himlakropparna står i ett gynnsamt läge. Uppburna vinproducenter får stå oemotsagda av vinskribenter när de säger att homeopatiska mängder örtavkok i nämnda vatten berikar jorden. I vinpressen återges ogrundade yttrande om att ”terroir förstärks” och andra påståenden helt utan att ifrågasättas. Edit: Till och med vetenskapligt skolade Jamie Goodie som ägnar ett helt kapitel om metod och analys i boken Wine Science lägger sig platt. I kapitlet om biodynamisk odling, i den i övrigt utmärkta boken, blir han plötsligt luddig, svajig och tappar all analys.

Många är säkert bländade av det faktum att några av världens främsta vinproducnter som Domaine Romanée-Conti, Zind-Humbrecht, Domaine Leroy, Coulée de Serrant, Château La Tour Figeac, Domaine Huët och M. Chapoutier drivs enligt biodynamiska principer. Vad man glömmer bort är att dessa egendomar i flera fall producerat viner av toppklass i sekel. Det finns inga vetenskapliga belägg för att metoderna skulle ge någon som helst effekt.

Den som tror att urgamla sedvänjor som kogödsel i ett horn nedgrävt i marken och liknande ursprungligen syftade till att ge viner av hög kvalitet och karaktär bedrar sig. Vinbönder har i alla tider sökt efter så stora skördar  som möjligt med minsta möjliga arbetsinsats. Den typ av vin och de metoder av uppbindning, ympning, beskärning och andra vetenskapligt framtagna metoder som vi ser idag har inget med gamla tiders odlingsätt att göra.

Varför är det då så många som ägnar sig åt biodynamik? I de flesta fall är det av samma orsak som människor hänger sig åt horoskop, scientologi, spiritualism och religion. Man behöver något att tro på och finner de bevis man behöver för att bli salig. Andra gör det säkert av marknadsskäl och snöd vinning. Edit: Här utvecklar jag kring vad som kan vara drivkraften bakom vissa vinproducenters biodynamiska intresse)

Vadan detta angrepp på biodynamik helt plötsligt? Jag har själv till helt nyligen varit en av dessa som sett biodynamiken som en en avancerad form av ekologisk odling kombinerad med harmlös astrologi och viftat undan det hela med orden ”så länge resultatet blir bra så”. Men i en tid då vi ser allt fler tecken på att människor tappar tron på vetenskapen och idéer som kreationism och intelligent design får allt större spridning anser jag att man måste reagera.

Biodynamik är byggd på vidskepelse, humbug, kvacksalveri, kvasifilosofiskt och religiöst svärmeri. Biodynamik har ingenting med vetenskap eller kunskap byggd på mätbara iakttagelser att göra. Biodynamik är motsatsen till upplysning och finner sin näring i okunskap och vidskepelse och ur sådant har aldrig något gott kommit.

Edit: Jag har skrivit några fler poster i ämnet. Bland annat ett referat av Rudolf Steiners föreläsningar i ämnet, om den biodynamiska kalendern och biokristallisering.

En mycket intressant artikel, en läsvärd blogg i ämnet och en rolig utskåpning om du vill läsa mer.