Detta bildspel kräver JavaScript.

Igår hade södra sektionen av Svenska Sommelierföreningen en heldag i samband med sitt årsmöte. Jag hade knåpat ihop programmet som fick ett litet skånskt tema som traditionsenligt skulle avslutas med gåsagille.

Dagen startade vid lunchtid med buffé och bubbelmingel med champagner samt 2000 Tirage och flaskjäst, långlagrad cider för den skånska touchen. Därefter blev det avfärd till den novembergrå Vingården i Klagshamn där Murat ”Murre” Sofrakis tog emot oss och guidade bland de avlövade vinstockarna. I växthuset värmde vi oss med smaksatta äppelvinet Varm & Kall och ägnade oss åt frågesport kring dagens ämnen.

Avfärd till Restaurang Aroma i Västra Hamnen där Murre höll i en en provning av skånskt vin som verkligen var intressant och unik. Med ett undantag var vinerna från Klagshamn och årgångarna sträckte sig från 2003 till 2011. I princip täcktes svensk vinhistoria in.

2006 Silex (magnum). Det första av Murres viner som släpptes på Sytembolaget. Lagrat på kaukasisk ek och med 15,1% naturlig alkoholhalt och mycket sparsamt svavlat. Ganska djupt gul färg. Tydlig oxidation, toner av sågspån och passionsfrukt. Torr, rik, ganska eldig och mycket fruktig smak med en för svenska viner avrundad syra. Något obalanserad och kort.

2007 Silex (fatprov 100% ny ek). Det lanserade vinet av denna årgång var en blend av 50% ny ek och resten ofatad. I denna version slår faten tydligt igenom i doften med stor kryddighet men här finns också massor av exotisk frukt och brynt smör. Smaken är fyllig, mycket frisk med rik och mogen frukt men med en dominant kryddig ekstruktur. Eldig och lång eftersmak. Häftigt.

2010 Interkardinal Solaris. Mycket ljust gul färg. Stor aromtatisk doft av kamomill, passinsfrukt och med ett litet inslag av ek. Mycket torr och frisk med fokuserad frukt, stramhet och elegans. Mycket bra!

2006 Kullabygdens Vingård Rosé. En svensk rosé med sex år på nacken! Stor doft av torkade körsbär, hallonbåtar och torkade örter. Torr, mycket frisk smak av torkade röda bär, svamp, syrliga lingon. Intressant. Någon kommenterade att det inte var något inställsamt vin. Murre replikerade ”Gör vi inställsamma viner så har vi misslyckats”.

2011 Wannborga Solaris / Wannborga Bränneri & Vingård. Detta vin fick bronsmedalj i årets bedömning av svenska viner. Framstod nu inte alls som senast jag provade den. Ljus färg, stor doft av hjortron och gula plommon, ananas och med någon stälkigt, grön karaktär. Torr, mycket frisk och tunn frukt och obalanserad och kort eftersmak. Doften lovar mer än smaken levererar.

2006 Kung Bore. Ett experimentvin. Must av solarisdruvor fylldes på dunkar som lades i en frysbox och vattnet som frös avskildes innan jäsning. Ett slags eiswein med andra ord. Lite oklar, mellangul färg. Stor doft av honung och apelsin. Halvsött, mycket hög frisk syra, mycket ctirus och apelsin men med en markerad beska som av apelsinskal. Ganska kort smak. Här var jag oenig med de flesta som till skillnad från mig verkligen gillade detta vin.

2003 Rondo. Djup, blåröd färg som inte på något vis avslöjar vinets ålder. Rökig, lite unken, stjälkig doft med mörka bär, bitter choklad och tång. Medelfyllig, mycket frisk doft och snipig frukt som hukar bakom vassa syror och tanniner. ”Inget vin för mesar” som Murre sa.

2005 Regent. Provningen sämsta vin avslutade. Lite bränd, knuten och instängd doft av grön paprika. Surt, kärvt och stumt. Bye! Bye!

Efter provningen vidtog årsmötet och en ny stark, energisk styrelse för södra sektionen valdes. Därefter blev det klassiskt gåsagille. En fantastiskt fräsch och kryddaromatisk svartsoppa med krås och en magisk gåskorv kokt i gåshalsen. Själva gåsen serverades på klassiskt manér från fat och med frasiga småpotatis, rödkål, brysselkål, äppelmos och rik sås. Massor med vin till det och sedan rullade vi hem efter att ha tvingat i oss äbblakagan på aromaäpplen.

Tack för en härlig dag alla!

Nu på söndag den 12/8 klockan 10-17 är det dags för ”Tusen Trädgårdar”, en dag då alla möjliga och omöjliga trädgårdar runt om i landet öppnas för allmänheten.

Även trädgården som är denne matbloggares bästa sommarställe kommer att öppna grinden. Här kan du kika på vår gröna oas i Västra Hamnen, kolla hur vindruvorna börjar svälla, kiwin slingrar sig och bokharabindan slår ett valv. Det finns också möjlighet att köpa smultronplantor och en fika. Det blir Julia Childs choklad- och mandelkaka, Åsas hallongrottor och madelinekakor (kanske lindblomste också för den riktiga proustkänslan).

Kom och säg hej, mumsa kakor och titta på vår trädgård.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det här har jag väntat på länge! En ekologisk supermarket med fullsortiment, närproducerat, kafferosteri, bageri, florist, manuell ost-, chark- och ostdisk samt en vinbar och restaurang där kockarna tar hand om råvaror som närmar sig ”bäst före”. Dessutom bara 150 meter hemifrån.

Mina förväntningar var därför minst sagt höga när Green Matmarknad slog upp portarna i lokalerna som tidigare inrymde den floppade gallerian och restaurangen Torso Twisted. Snurrigt, stökigt, horder av förvirrade och nyfikna kunder och inte helt färdigställt som sig bör en premiärdag. Formatet är som en livsmedelsbutik modell större, men av den omtalade saluhallskänslan märkte jag faktiskt inte mycket. Snarare kändes det som en uppsnoffsad hälsokostbutik.

Utbudet av ekologiskt kött var jättebra, ostdisken väldigt välsorterad, bara KRAV-märkt i fiskdisken och mejerikylarna var föredömligt rensade från onödigheter. Fast peruansk sparris i grönsaksdisken fick mig att undra. Påfyllningsstationen för rengöringsmedel och dylikt kan säkert bli en bra grej när man vänjer sig och och dörrarna för samtliga kyldiskar får man stå ut med för energisnålheten. Allt verkar vara mycket genomtänkt ur miljösynpunkt och man slipper gå och läsa innehållsförteckningen då det finns en lista på förbjudna tillsatser som samtliga leverantörer måste följa. Däremot gillar jag verkligen inte att det endast finns självscanning och kortbetalning.

Direkt kunde jag konstatera att detta blir ett bra komplement till mina övriga inköpsställen. Men det blir inte ett one-stop då flera favoritvaror saknades. Fast sortimentet kommer givetvis att trimmas in med tiden.

Ett framtida stammisställe kommer däremot restaurangen att bli. Vid blotta anblicken kändes det som det skulle kunna bli en riktigt bra kvarterskrog för området. Den trendigt kyliga inredningen från Torso Twisted-tiden har effektivt tonats ned och man har lyckats skapa en lite elegant, bohemisk kökskänsla med retrostuk. Vinoteket väntar ännu på att fyllas med ekologiska viner men den inglasade före detta vinkällaren är nu fylld med glaskonserver. Här kommer jag att hänga!

Edit: Var och handlade idag igen och köpte med mig en färdiggrilad knäredskyckling. Makalöst fin och saftig, nästan smörig, och helt befriad från de där påträngande grillkryddorna. Stark rekommendation!

Ärevördiga Restaurang Årstiderna i sina stämningsfulla, medeltida valv har öppnat filial och därmed sökt sig till det öppna, ljusa Dockan med havskontakt (nåja…sundkontakt).

Här låg en kort tid Dockside (om någon minns) och bedrev lunchkrog och personalrestaurang åt Mercedeshuset i vilkens bottenvåning man huserar. Då kändes lokalen lite ödslig och kal(l) i ett försök att vara modern. När nu familjen Pipelow flyttat in med Årstiderna by the Sea har det hänt grejer. Den ljusa lokalen med glasväggar ut mot trädäcket och direktkontakt med marinan har blivit om möjligt ännu ljusare. Man har lyckats att göra inredningen modern och klassisk, stram och inbjudande, lyxig och enkel, allt på samma gång. Mycket snyggt.

På den övre våningen har man en lite enklare (men tydligen utmärkt) lunchservering med buffé medan man på däck har klassisk à la carte-servering som man trots miljöbytet känner igen från moderkrogen. Här är det till och med ett snäpp vassare; exit sölig salladsbuffé, in med piffigt upplagd portionssallad. Me like!

Vi valde den nedre matsalen med styva linneservetter. Dagens fisk var en perfekt tillagad, snövit koljafile med skirat smör, riven pepparrot, laxrom och örtpotatis. Enkelt, klassiskt och mycket gott. Det sved dock i plånboken om man betänker att det var en lunch mitt i veckan. Däremot ser jag fram emot när restaurangen öppnar kvällstid och den stora uteserveringen lockar med skaldjur, svala skummande pilsner och immiga glas med rosévin.

Jag tror tamejtusan sommaren är räddad!