Den som vuxit upp med HAJK vet att ovanstående rubrik ska läsas på värmländska. Inte blir den mer begriplig, möjligtvis lite roligare.

Hursomhelst så är furmint en druva som är okänd för de allra flesta. Den ingår vanligtvis som en del i de söta vinerna från Tokaj i Ungern. Även om dessa viner är magnifika och kan räknas till de världens allra främsta så är efterfrågan på söta viner inte vad den varit. Därför framställer man istället mer av de torra friska och fruktiga viner som marknaden (ja, jag pekar på dig!) efterfrågar. 2010 Tokaji Furmint är just ett sådant vin. Det är verkligen dags att uppmärksamma denna typ av vin, särskilt när det är så snyggt och välgjort som detta från en av de främsta producenterna i området – Royal Tokaji WIne Company. Väldigt mycket vin för precis under hundralappen!

Ljust gul och grönskimrande. Ganska stor doft med påtaglig krutrökighet och mycket fruktiga aromer av vit persika, päron, vita blommor och diskret vanilj. Torr, mycket frisk med äppliga syror, fet fruktighet av vit persika, aprikos, omogen honungsmelon och mycket citrus och liten aromatiskt karaktär. Mycket lång, ren och fruktig eftersmak med stram och kritig mineralitet och en antydan till ek. 

På begäran repriserar jag en lätt uppdaterad text om bufféviner med köptips.

Vad menar man egentligen med buffévin? För mig betyder det i alla fall ett vin som fungerar till lika många olika smaker som människor. Det ska vara viner som tilltalar många och som har en karaktär som inte alltför mycket kolliderar med maten. Med andra ord snällt, mjukt, publikt men ändå med ganska mycket smak och ett rimligt pris (läs under 100 kr). Nedan har jag rekommenderat pålitliga viner jag själv gärna skulle bjudit på och som inte kostar mer än att man kan bjuda generöst. Dessutom finns de väl distribuerade över hela landet.

Bubbel och välkomstskål. En stor fest kräver bubblor i glaset som en aperitif och/eller välkomstskål. Tycker jag. Idén med mousserande viner är att de ska bidra med feststämning och en känsla av lyx. Att då snåla och köpa skräp för 59 kronor verkar dumt, oavsett hur bra betyg den champagnesörplande vinskribentkåren gett eländet. Satsa på en välgjord, frisk och lite brödig crémant de bourgogne. Louis Bouillot Brut är så nära du kommer champagne under 100-lappen. Vill du ha den äkta varan så ger Pannier Brut Tradition mycket bang for the buck. En riktigt bra, välgjord standardschampagne som är sorglös och lättdrucken. Vill man så går det utmärkt att fortsätt med bubblet även till maten. Är det varmt ute så finns det knappast något bättre än sangria.

Vitt vin. Till buffén vill jag ha ett vitt vin med fin frukt men ingen ekton. 2011 Vicar’s Choice Sauvignon Blanc från Nya Zeland  är torrt, generöst fruktigt och aromatiskt med massor av tropisk frukt och limefriskhet.. En modern budgetbourgogne är  2011 Mâcon-Villages som med sin medelfylliga, lite feta och fruktiga smak med frisk syra och toner av citrus, ananas och gula päron tilltalar dem som gillar chardonnay. En australiensisk klassiker är 2008 Tahbilk Marsanne med frisk syra och en medellfyllig lite vaxig smak av gul frukt, äpplen, citrus, hjortron och lång eftersmak. 

Rött vin. Här vill jag inte ha för mycket strävhet och heller inte överdriven fruktighet. 2008 Château Prat-Majou-Gay Vieilles Vignes är mjukt ett sydfranskt vin med massor av bär, kryddighet, örter och en rejäl skopa personlighet. Chilenska 2010 Casillero del Diablo Cabernet Sauvignon är mycket pålitligt, publikt, välbalanserat och smakrikt vin med bra struktur, liten ekton och tydlig karaktär av mogen, mörk frukt och svarta vinbär. Ett vin helt utan kanter som inte kan förarga någon. Lättdrucket och bra mycket mer välgjort än andra viner i prisklassen. Lite mer fat har väl- och ökända 2008 El Coto Crianza. Glöm alla förutfattade meningar om detta vin för här finns frukt, fat, kryddighet och balans och massor med Rioja för en liten peng. Läs mer om bodegan här.

Men boxviner då? Nej. Tycker inte det och vill du ändå ha det så ska vinerna serveras ur karaff. Det ser mycket, mycket trevligare ut (måste jag påpeka det?) och dessutom försvinner det extra svavlet som tillsatts i plastpåsen och vinet smakar mer.

Hur mycket går det åt? Mycket svårt att säga. Bor du utanför stan ditt folk tar sig med bil eller mitt i stan dit folk promenerar? Är era bekanta vin- och pratglada som måste fösas ut efter midnatt eller godtemplare med hög magsyreproduktion? Räkna hur som helst med nästan en flaska per person. Köp mer än vad du räknar med går åt, spara kvittot och lämna tillbaka överblivna flaskor till Systembolaget (pratar vi stora volymer är det bäst att avtala med butiken i förväg). Det går alltid mer rött än vitt om inte SMHI flaggar för värmebölja. Stora bringare med isvatten får du inte glömma. Givetvis ska det finnas rikligt med alkoholfria alternativ. Vilket för oss till nästa punkt.

Det där med ungdomar och alkohol. Studentfester är ett gungfly när det gäller gränsdragningar. Jag är av den starka uppfattningen att ungdomar inte ska bjudas på, eller hantera, alkohol innan de fyllt arton år. Varken hemma eller någon annanstans. Punkt. Slutdiskuterat. Innan de fyllt tjugo år och får handla själva ska de heller inte få ansvar för sin egen konsumtion. Min åsikt är att på fester där det är många ungdomar är inbjudna ska inte vin och öl stå framme för servering efter eget gottfinnande. Som värd eller värdinna serverar du drycken. Gå runt och fyll på glasen så blir det ett naturligt sätt för dig att mingla runt och du får också tillfälle att prata med ungdomarna Det dricks mindre och du undviker också det delikata problemet med fastern som gärna blir lite ”trött” på fester.

Det plötsligt sommarvarma vädret igår påkallade att jag tog cykeln igår till det närmaste Systembolag för att inhandla rosé. Utbudet var minst sagt påvert så det blev en mousserande rosécava som brukar presetera fint samt ett vitt vin bland nyheterna.

2011 Morandé Reseva Riesling är ett chilenskt vin som är så där okomplicerat, torrt, fruktigt och lätt aromatiskt som viner ska tillåtas vara när det är sommar. Tvärtemot vad namnet och etiketten säger så är detta inte en ren riesling utan här har man blandat in 10% sauvignon blanc och 5% gewürztraminer, något som slår igenom med en liten parfymerad blommighet som för tankarna till Alsace. Ungt, enkelt, fruktigt och charmigt kan det spela andrafiolen till matiga sallader, bufféer och annan enkel sommarmat.

Mycket ljust gul färg med litet grönt inslag.Ganska stor, frisk och fruktig doft av citron, clementin, päron, omogen ananas, apelsinblomma. Torr, ganska lätt och mycket frisk och fruktig smak av aprikos, citrus, gröna äpplen, apelsin och ett litet örtigt och parfymerat inslag. Ganska kort eftersmak med en liten beska.

Idag har jag föreläst om Kalifornien på diplomkursen och vi har provat oss igenom 26 viner av olika stil. Bland annat blev det en riktigt bra rad med zinfandel från Ravenswood som verkligen överraskade. Storsäljaren 2010 Ravenswood Vintner’s Blend Zinfandel levererar förvånansvärt bra för 99 kronor och gör säkert ingen besviken på sommaren grillfester.

När vi kom till provningen av cabernet sauvignon så lyfte kvaliteten och nivån. I Kalifornien excellererar verkligen denna druva som får en rik frukt och mjuka tanniner i värmen och solljuset men ändå har struktur nog att bära upp generositeten. Men det är först i bordeauxblandningarna – meritage – som de verkliga höjderna nås. Genom att använda sig av de klassiska bordeauxdruvorna kompletteras den rika fruktigheten med en komplexitet som lyfter helheten. Vi stoppade in 2005 Rollan de By i provningen och det var inte lätt att att plocka ut hermelinen bland katterna.

2008 Genuine Risk Red Blend  (40% cabernet sauvignon, 18% merlot, 16% cabernet franc, 26% petit verdot ) från Santa Ynez hittade jag hos Vinopia på Vinordic. Rik, fruktig doft av mogna mörka bär, liten rökighet och ett drag av lagerblad. Smaken generöst fruktig och saftig med tydlig cassis och rökighet, fint polerade tanniner, frisk syra och med grön, lite bitter örtighet och ett stramt avslut med fint integrerad fatkaraktär. Inte så bordeauxlik men charmig och karaktärsfull.

2005 Marcien  (cabernet franc,  cabernet sauvignon, merlot ) från Robert Sinskey Vineyards i Los Carneros var det vin som fick flest bordeauxröster. Lättförståeligt med tanke på den komplexa och diskret mogna doften doften av blod, rök, örter charkuterier, sot och senare också viol och mörk choklad. Smaken slank, läcker, fokuserad, frisk och med fina tanniner, diskreta fat. Mycket elegant och lång med ett lite sotigt avslut. Mycket, mycket snygg.

2007 Brandlin Cabernet Sauvignon (82% cabernet sauvignon, 14% malbec, 3% petit verdot, 1% cabernet franc) från Mount Veeder var dagens absoluta höjdpunkt! Stor, rik, generös doft med rostade fattoner, sot, mynta, sandelträ, ceder, peppar och svarta vinbär. Ett nästan perfekt vin utan sömmar mellan, frukt, fat, syror och tanniner. Fylligt, rikt och samtidigt välstrukturerat och med en lång, balanserad eftersmak med ett lite stramt mineralavslut. Fick nästan en liten tår i ögat. Vilket vin!

Vissa viner är obegripligt billiga. När vi provade grekiska viner med eleverna på skolan så föll de flesta i farstun för detta söta starkvin från ön Samos och trodde att det kostade 150 kronor och uppåt. När prislappen avslöjades att bara vara 75 kronor för en helflaska tappades en del hakor.

2010 Samos Vin Doux bjuder verkligen på massor med karaktär!  I den eldiga, aromatiska doften trängs vita russin, aprikoser honung, pomerans- och apelsinskal med en nypa eukalyptus och vitpeppar. Smaken är likaledes eldig, intensivt söt och packad med apelsin- och citrustoner, torkade aprikoser och honung. Lång, balanserad och pepprig eftersmak.

Perfekt att ha på lut till sommarens bär- och fruktdesserter. Förslag kom på att servera till skivade jordgubbar med chevre och ringlad honung eller en kokosglass.

Justin Knock MW sa en gång om australiensiska smöriga, överekade och fruktsvulstiga chardonnayer att ”det är som att betrakta en mycket fet kvinna som springer nedför en brant backe – fascinerande till en början men man vet att det kommer att sluta i en katastrof”.

En rolig och träffande liknelse som tack och lov inte stämmer med hur vinerna är idag, vilket jag skrivit om flera gånger tidigare. Med tidigare skörd, begränsad malolaktisk jäsning och försiktig fathantering är vinerna idag friska, eleganta och ofta mycket svåra att skilja från sina klassiska förebilder i Bourgogne. Har du inte provat en australiensisk chardonnay på länge så är det dags nu!

Prova exempelvis 2011 Penfolds Thomas Hyland Chardonnay som har en fint nyanserad doft av citrus, lime, apelsin och en diskret rostad och lite nötig ton. Smaken är torr, mycket frisk med en tillbakahållen slank fruktighet med lime, gröna äpplen, omogen persika och en nyanserad fatstruktur som omärkligt glider ihop med ett mineralstramt avslut. Lång och elegant eftersmak med fint polerade syror som dröjer sig kvar. Ett fynd för 109 kronor.

Nu var det längesedan jag tipsade om champagne. Illa, illa! Men nu blir det bättring.

Jacquesson Cuvée nº 735 är en sådan där härligt rik och välbyggd champagne som tjänar på att drickas lite fisljummen, lätt avslagen och ur stora vitvinskupor. Här är nämligen inte bubblorna huvudsaken utan bara en liten fin effekt och kyla bara döljer vinets komplexitet. Bakom den mogna fruktigheten i doften hukar en fin rökighet, toner av nötter och en tydlig mineralitet och smaken är mycket frisk, fyllig, fruktig och fint strukturerad från lagring på jästfällningen på fat. Lång, elegant och mineralstram eftersmak.

Firman Jacquessons numrerade cuvéer är baserade på en årgång och enbart viner från grand cru- och premier cru-byar. Denna cuvée har nummer 735 och består till 72% av årgång 2007.

Pesquera är en spansk klassiker av rang! Det var med detta vin som Alejandro Fernandez på 1970-talet kan sägas ha startat Ribera del Dueros moderna historia. Jag har haft förmånen att få besöka området ett flertal gånger och Alejandro Fernandez två gånger, senast för tre år sedan, och både mannen och området går från klarhet till klarhet. Det finns enligt min åsikt inget annat område som visar upp en sådan hög och jämn kvalitet och samtidigt en så tydlig ursprungstypicitet.

2007 Pesquera Tinto Reserva som släpptes i en liten volym på Systembolaget nu i maj är ett rent fynd! Med lite tur fylls det på med fler buteljer. Passa på då för här är ett vin som är ren och skär njutning. Snygg balans mellan mogen, mörk och rik frukt, frisk rödfräsch bärighet, mjukt polerade och täta frukttanniner och nyanserad fatkaraktär. Här finns även en antydan till mognad bakom kryddighet och apelsintoner och smaken är lång, komplex, len och fokuserad. Kära hustrun gick totalt i spinn och jag fick ransonera ut vinet i småportioner för att hon inte bara skulle suga i sig allt på en gång. ”Kostar det 249 kronor!? Det är ju billigt!” utbrast hon mellan klunkarna och det är väl en köprekommendation om något.

Så var det dags för den årligt återkommande Champagnedagen på Savoy i Malmö. Ett tillfälle att heja, kramas, pussa kind och förstås prova en massa olka champagner. Även om vi är där för att informera om skolan så har jag passat på att prova både nya och gamla bekantskaper.

Kul att testa igenom hela sortimentet från Taittinger då det var några år sedan sist. Generellt rena och snygga viner och bättre än senast. Intressant att prova deras ”nattklubbschampagne” Nocturne. Här var 17 gram socker oväntat snyggt dolt bakom friska syror och gjorde att vinet bara kändes fruktigt och förförsikt lättdrucket. Dagens besvikelse var Diebolt-Valois. Hyllat av många men gravt överskattade levererades viner med mycket skalbeska och generell obalans. Beska och bitterhet var något som också gick igen i förvånansvärt många av champagnerna jag provade.

Bäst rakt över var gamla favoriten Ayala. Deras Brut Nature är helt knastertorr utan någon tillsatt dosage (sötma tillsatt efter andra jäsningen) och är snyggt balanserad med bra frukt, höga fina syror och en tydlig karaktär av gröna sommaräpplen och lime. Inte många champagner som klarar sig så snyggt utan den förlåtande sötman. 2004 Blanc de Blancs har en stor generös och härlig doft av nougat, rostade nöter och frisk citrus. Den rika doften gör att den intensivt friska, torra och eleganta smaken nästa kommer som en chock…men en trevlig sådan. Ur glaset med 2002 Perle d’Ayala stod en arom av massor av solmogna hallon och jordgubbar serverade ur musselskal och smaken var samtidigt, bred, fruktig, fyllig och elegant frisk.

Våren är här och det är dags för lite torra, friska och fräscha vita viner. Vad är då bättre än viner från Loire och av druvan sauvignon blanc?

De mest klassiska är vinerna från tvillingområdena Sancerre och Pouilly-Fumé längs österut av loireflodens sträckning. De är väldigt snarlika  men av de två är Sancerre den mest aromatiska och lättare medan Pouilly-Fumé har lite mer av mogen frukt och lite dämpad aromatik. Båda exemplen nedan är bra och typiska i respektive stil. Vill man ha ett budgetalternativ så letar man sig till Menetou-Salon som ligger nästgårds. Detta område är mindre känt och därför är priserna lägre. Vinet nedan är faktiskt ett riktigt fynd för 99 kr. Bra att ha ett helt batteri av hemma nu till våren och sommaren.

2010 Menetou-Salon Les Thureaux har en stor och distinkt aromatisk doft av svartavinbärsblad, lime, citrus och nässlor. Smaken är lätt, torr, mycket frisk och krispigt fräsh med en ganska kort eftersmak med fin mineralitet. 

2010 Sancerre Les Baronnes är distinkt aromatisk med nässlor, limezest, citrusolja, gröna äpplen och fläderblom. Torr, lätt till medelfyllig, mycket frisk, citrusfruktig och lång mineralstinn eftersmak.

 2009 Pouilly-Fumé de Ladoucette har en fin aromatiskt örtig ton inbäddad i friska citrustoner, vit persika och aprikosfrukt. Smaken är torr, mycket frisk men med en fint koncentrerad frukt som nästa upplevs lite fet men med örtigheten som fina övertoner och en stram mineralitet i avslutet.