Då var det dags för oss sherryentusiaster att hjula och jubla igen. Vårt monopol har i all sin storsinthet återigen under en begränsad tid valt att berika sherrysortimentet med en fino. Det innebär att under några euforiska månader finns det nu en handfull olika fino och manzanilla ojämnt fördelade över rikets systembutiker. Har man riktig tur kan det finnas det hela två sorter i samma butik att välja mellan. Störst är dock chansen att det inte finns någon alls men då slipper man ju välja samtidigt som man sparar en slant och förhoppningsvis inte bidrar till det alkoholrelaterade våldet.
Den fino som funnit nåd hos inköparna och fått en begränsad distribution är La Janda och kommer från Álvaro Domecq. Det är en fino i klassisk stil. Torr, ren, snygg och helt enligt regelboken. Kanske något skarpare och fylligare än de andra i sortimentet. Tummen upp (men så är ju jag inte så svårflörtad när det gäller fino)!
Blekt halmgul. Medelstor doft med tydlig skarp ton av acetaldehyd. Toner av jäsande deg, grönt äpple, citrusskal, mandel och lite hästtagel. Mycket torr, medelfyllig och stram karaktär med toner av jäst, grönt äpple, citrus och gröna oliver. Stramt, kritig och torrt avslut med bra längd
Vill du veta mer om sherry kan du läsa här.
Öhmans Mat & Vin 
Underbar ironi över bolaget! LoL!! 🙂
En fantastisk konkurrent för att göra en torr drink Dry La Janda slår den sötsliskiga Martini varianten med hästlängder, men helst inte så mycket starksprit för att göra den sherryn rättvisa. Bäva månde Bonden James att han missat den.