Hittade ett fiskrecept med ursprung i södra Italien som i sin tur hämtat inspiration från Nordafrika. Jag försökte ta det tillbaka till sina rötter utan att ha speciellt mycket kunskap om områdets kök. Men det blev väldigt lyckat.

Hacka 2 små gula lökar, 1 röd chilifrukt och 3 vitlöksklyftor och fräs tillsammans med 1 kanelstång, 1 lagerblad samt en bit av det yttersta skalet från en citron i olivolja på medelhög värme tills löken börjar bli genomskinlig. Smula ned 0,5 g saffran, slå på saften från en citron, 500 g passerade tomater, 5-7 kardemummakapslar, 1 tsk salt, 1 tsk spiskummin, några stänk tabasco och 1 msk dadelsirap (eller vanlig sirap). Låt sjuda under lock i minst 15 minuter. Rosta under tiden 1 dl hyvlad mandel i en torr stekpanna och skär 400 g torskfilé (eller annan fisk) i grytbitar. Smaka av såsen, lägg ned fisken och låt sjuda 5 minuter eller till genomkokt. Strö över mandeln och servera med couscous.

Sommarledigheten har varit härlig! Sköna dagar i Frankrike och underbart sommarväder här hemma har avnjutits i ett nästan konstant flöde av rosévin, pastis och andra goda drycker. 

Häromveckan bet jag dock av en tand. Utan att gå in på detaljer så har jag inte ont men en seg inflammation har gjort att jag nu går in på min andra och tyngre antibiotikakur för att tandläkaren ska kunna börja rota i eländet. Det nya penicillinet kräver dock total avhållsamhet från alkohol. Inte så dumt faktiskt då jag behöver komma tillbaka i normala gängor och detta blev ett bra tillfälle att bryta det här slentrianmässiga semesterdrickandet.

Så om ni saknat bloggandet om vin och annan alkohol under min ”vinledighet” så dröjer det ett tag till . Nu ni vet varför.

Jag blev lite förälskad i fromage blanc när jag var i Frankrike senast. Denna färskost av skummjölk som motsvarar kvarg (eller kesella) här hemma är både fräsch, god, fettsnål och väldigt anpassningsbar.

Värm 1 dl nutella knappt 30 sekunder i mikron så den blir rinnig. Blanda väl med 500 g fettfri kvarg. Skeda eller pritsa ned i 6-7 portionskoppar och ställ kallt. Garnera med hallon eller jordgubbar.

Den här salladen är perfekt när det är riktigt varmt och man vill ha något svalkande. Perfekt till kryddstarka korvar.

Basen i salladen är vattenmelon som du skär ner i mindre bitar. Skiva rejält med jordgubbar, kärna ur och hacka ett gäng svarta oliver och skiva en liten rödlök. Smula rikligt med fetaost och hacka en näve vardera av färsk mynta och citronmeliss. Dra ett par rejäla tag med pepparkvarnen, ringla över olivolja, blanda och servera genast.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är skrämmande. Det är spännande. Det är vansinnigt. Det är roligt. Det är vemodigt. Vi ska flytta.

Efter över trettio år i älskade Malmö och nästan tio i Västra Hamnen som vi aldrig skulle lämna så ska vi bli husägare på landet! Vi har länge haft en dröm på ständig sparlåga om ett hus med butik, kafé och bed & breakfast. Härom veckan, efter en flaska vin vid solnedgången över havet, flöt idéerna upp igen och efter en minuts sökning på nätet dök drömobjektet upp: Blå Huset i Borrby i hjärtat av Österlen.

Mitt i byn vid genomfartsgatan ligger den enorma fastigheten med en drömsk skuggträdgård dold i en sänka bakom en mur. Här finns stora butikslokaler, det är förberett med tre rum för bed & breakfast och här har tidigare bedrivits en framgångsrik kaférörelse med servering i trädgården. Bostadsdelen (mer än dubbelt så stor som vår nuvarande) är nyrenoverad med stort kök med en glasveranda som öppnas ut mot ett litet trädäck med utsikt över trädgården. Det finns ett uterum med kamin, växthus, en bäck, sparrisodling, en kullerstensbelagd innergård där man kan ha ett hönshus. Massor med garage och förråd och källare som gjorda för  vin- och matförvaring. Bland annat. Utrymmena och möjligheterna tar liksom aldrig slut.

Det är är både skrämmande och spännande att bli husägare med allt vad det innebär (har inte insett hälften än) samt alla nya verksamheter. Att lämna staden blir märkligt men Borrby är en aktiv liten by med det mesta av service så det ska nog gå. Dessutom får jag pendla in till Malmö.

Vi börjar flytta in redan i september, bor in oss och förbereder oss under vintern och till senvåren drar vi igång på allvar.  Stay tuned för vårt österlenska äventyr!

Den riktiga sommarvärmen har kommit, fruktflugorna dansar i köket, verksamheten går på sparlåga och de vintervita benen börjar motvilligt anta en djupare nyans.

Det här är tiden på året då jag brukar laga massor med mat, besöka gårdsbutiker och blogga hur mycket som helst. Men inte nu. Det är sommarstiltje och jag lagar enkelt och plockar ur receptgömmorna. Idag blev det den sagolikt goda Öhmans Moussaka till exempel. Anledningen till den låga bloggaktiviteten är att huvudet är upptaget med andra saker. Det snurrar och surrar kring ett större projekt. Går allt som det ska så kan jag berätta mer om ett par veckor. Edit: Det stora projektet.

Det här receptet improviserade jag fram med östra Medelhavets smaker i bakhuvudet. Mycket lättlagat, fantastiskt smakrikt och med de härliga sötsursalta plommonen som jag blev tipsad om på twitter. Serverades med couscous och yoghurtsås. Perfekt sommarmat.

Biffarna: Blanda väl 500 g lamm- eller nötfärs (undvik ”gasad” som smakar illa och försök få tag på butiksmald) med 0,5 tsk harissa,  1 riven/pressad vitlöksklyfta, det finrivna skalet av en citron, 2 msk tomatpuré, 1 tsk spiskummin, 1 tsk salt, 1 tsk kanel, 1 dl grekisk yoghurt, 1 msk potatismjöl och en näve vardera av slätbladig persilja och mynta som du hackat. Forma små platta biffar och stek på ganska hög värme i smör tills de får en kraftig stekyta på båda sidor och är genomstekta.

Plommonen: Halvera och kärna ur små plommon. Placera i en ugnsform, strö över salt, dra några rejäla tag med pepparkvarnen och ringla över olivolja. Sätt in i ugn minst 45 minuter på 150°.

Yoghurtsås: Blanda grekisk yoghurt med salt, pressad citron och tomatpuré. Smaka av.

Det var ju inget översvallande intresse för den nya tekniken och tävlingen. Nu var kanske Touchcast lite väl ny, men jag ska ändå testa ett par gånger till. Har en 4-minuterskurs kring Frankrikes viner planerad.

Nu har jag i alla fall beslutat vem som ska få varsitt ex av boken VIN som jag översatt. ”Hedberg” och ”Tobias” får höra av sig och berätta var de ska skickas.

Vann du inte eller vill ha boken i alla fall kan den beställas på Vinet & Glaset.

Jag har tjatat om det flera gånger här på bloggen: är du matlagningsintresserad så ska du gå på loppisar!

Det går att göra makalösa fynd. Hela min samling av Le Creuset på bilden har jag knappt gett en 1000-lapp för och då har jag också räknat in några grytor jag gett bort. Har inte köpt något av det nytt. Senaste fyndet var den benvita grillpannan som jag köpte för 40 kronor härom dagen. Det tog någon timme att få den ren men det var det värt. Kostar mellan 800 och 900 kronor ny. Man ska kanske ha lite tur för att springa på just Le Creuset men det finns massor av andra emaljerade gjutjärnsgrytor av hög kvalitet för en spottstyver, gamla orangea Husqvarna ser man till exempel ganska ofta. Med lite ugnsrengöring och svinto blir de som nya.

Stekpannor i gjutjärn är ofta snuskiga och ligger kvar längst ned i loppislådorna och brukar nästan skänkas bort. Under allt inbränt fett finns fantastiska fynd. Hur man lockar fram stekpannor av ojämförlig kvalitet har jag bloggat om här. Lämpligt semesterpyssel.

Rostfria grytor från Skeppshult, NilsJohan och Hackman är av toppkvalitet och nästan outslitliga och man brukar hitta dem för några tior. Kolla alltid att botten är plan innan du bär hem dem. Även om man nästan får dem till skänks är det inte kul när de står och vickar på plattan. För övrigt är det mycket lätt att fynda rostfria bringare, skålar och annat av gammal god svensk tillverkning. Stekspadar, durkslag, trådsilar och andra redskap av kvalitet som inte är lösbar idag är också lätt att hitta.

Köksmaskiner har jag också fyndat, bland annat en helt oanvänd fritös av märket Moulinex för 80 kronor. Knappt uppackade maskiner är inte ovanligt att hitta då folk ofta säljer av oönskade presenter och felköp. Kolla också kryddkvarnarna. Vänd på dem så är det inte helt osannolikt att det är en kvarn av märket Peugeot som du kan bära hem för en ”selma”.

Kokböcker ska vi inte bara tala om! Från klassiska standardverk, nästan nyutgivet och roliga receptböcker från 60- och 70-talen. En hel kasse kostar vanligtvis lika mycket som en förlagsny bok av Per Morberg.

Shoppa på loppis och få mer pengar över till bra mat och gott vin!

Marimar Torres är syster till den levande vinlegenden Miguel Torres och driver själv den fina vinegendomen Marimar Estate i Kalifornien. Förutom att producera fantastiska viner har hon rykte om sig att laga underbar mat, skapa enastående kombinationer mellan mat och vin samt har gett ut en bok om katalansk matlagning.

Denna bok har jag haft i många år och recepten är verkligen bra. Bäst är nog detta på den klassiska tapasrätten croquetas. Bland alla tapas man får i Spanien brukar detta alltid vara min favorit och följer man detta recept blir det minst lika bra hemma, om inte bättre. Kroketterna kan varieras i det oändliga. Byt ut skinkan och oliverna mot salami, soltorkade tomater, finhackade räkor, rökt lax, färska örter, rökt skinka eller något annat du har hemma.

25-30 stycken: Fräs 2,5 msk vetemjöl i 20 g smör några minuter utan att det tar färg. Vispa i 1 dl mjölk och fortsätt vispa på låg värme ytterligare några minuter tills du har en tjock smet. Ta av kastrullen från värmen. Hacka 75 g lufttorkad skinka, 75 g piementooliver och 3 hårdkokta ägg fint. Blanda ner allt  i smeten och ställ in kylskåp när det svalnat i minst 30 minuter. Forma kroketter med två skedar eller med händerna. Vänd dem i vetemjöl, därefter i uppvispat ägg och sist i skorpmjöl. Fritera dem i olja på 160° några minuter i fritös eller i olja i kastull. Servera genast.

Njut till ett glas finosherry.