Kul att få recensera ett vin av min gamla surfarpolare Miles Mossop. Se där. Helt osökt kan jag nu referera till mitt surfäventyr i Sydafrika. Härligt. 😉

Det är Sydafrika det handlar om när vi pratar om 2010 Tokara Cabernet Sauvignon som kommer från klassiska Stellenbosch. Vinet är inte en ren cabernet sauvignon utan här har blandats in även lite merlot och en skvätt petit verdot, en bordeauxblandning med andra ord. Det märks också på den bra balansen och komplexiteten i vinet. Att vinet legat 18 månader på ekfat märks knappt mer än i en liten ekkrydda och en avrundad struktur. Väldigt snyggt gjort för precis under hundralappen.

Ganska djupt körsbärsröd med litet blått inslag. Stor doft av mogna, mörka bär, svarta vinbär, körsbär, skogshallon, lakrits, antydan till vanilj, kryddighet och en viss mognadston med karaktär av kantarell. Medelfyllig, mycket fruktig med massor av mogna mörka bär, svarta vinbär, tydlig lakrits, frisk syra, mjuka frukt- och fattanniner som snyggt strukturerar upp vinet mot en lång smakrik eftersmak där kantarelltonen är ganska tydlig mot det friska avslutet.

Repriserar en text som publicerades på Taffel för tre år sedan. Ganska nöjd med den och vintipsen håller fortfarande.

Till pappa som till vardags dricker sydafrikansk bag-in-box
En mustig, smakrik, fruktig, russinlik amarone med sting i alkoholen gör smakövergången smidig. Pukor och trumpeter och inget finlir. Vin som alla fattar och de flesta gillar. Lite som ”Rhapsody in Rock” på butelj. 2006 Vaio Armarone är en klassiker i stilen. Den fylliga, smakrika och eldiga karaktären utan alltför mycket strävhet och karaktär av mörka körsbär och torkad frukt kommer från processen med tillverkning av delvis torkade druvor. Dricks sällan av italienarna själva men älskas framförallt i brännvinsbältet dit den mesta exporten går. Knepig att kombinera med mat men trevlig att smutta på vid brasan eller till en bit lagrad hårdost och valnötter.

Till moster som inte missar ett enda avsnitt av ”Solens Mat” och har en signerad bok av Bo Hagström 
En flaska gyllene, söt vin santo från Toscana med smak av engelsk apelsinmarmelad. Släng med en påse cantuccini i paketet och en liten handskriven lapp om hur hon ska doppa dem i det söta vinet, precis som italienarna och Bosse brukar göra. Hon vet säkert inte att vi andra slutade dunka mandelskorpor i vinet för över tio år sedan. Det blir ju bara geggiga smulor i botten på glaset.
Ruffino Serelle är en typisk, oxiderad vin santo med inslag av citrus, torkad frukt, mandel och nötter. Istället för att blöta upp stenhårda skorpor kan man njuta detta söta vin till créme brûlé, en knäckig äppeldssert eller en bit cheddar och valnötter.

Till lillbrorsan som kör en Golf och har James Bond-komplex 
En flaska champagne att imponera med. Ian Flemming försåg sin agent med Bollinger så valet är självklart. Special Cuvée är snyggt brandad och lagom maskulint mogen i stilen med toner av lädermöblemanget på en herrklubb. Du behöver ju inte berätta att 007 förmodligen använde denna champagne att tvätta sin Aston Martin med. Egentligen drack han ju den årgångsbetecknade Bollinger Grand Année, gärna sextiettan. Men vi snackar brorsan här så det får bli budgetvarianten. Om han är din halvbror finns skumpan på 37,5 centiliter också. Bollinger Special Cuvée är en torr, smakrik champagne dominerad av pinot noir. Vinet har också en tillsatts av fatlagrade reserveviner som ger en fin mognadskaraktär och struktur. Ett utmärkt vin till många smakrika maträtter och perfekt till ostbrickan.

Till chefen som lämnar allt skitjobb till dig, tar äran för det, ”glömmer” dig när det är dags för befordran och inte gillar rökig whisky 
Här måste du välja med omsorg. Inte för flott och inställsamt. Inte för billigt och inte för dyrt. Något med eftertanke valt med mottagaren för ögonen. Det får bli en riktigt tjärigt, mättad, nästan kväljande rökig single malt som han aldrig klarar av att dricka. Har du tur får du tillbaka den som tack när han får ut julbonusen du jobbat ihop till honom. Då passar Smokehead in med sin kraftfulla kombination av rök, tjära torv, jod och sälta som nästan, men bara nästan, döljer en fruktig islaywhisky med toner av vanilj och sherryfat. Perfekt efter en promenad i den smällkalla (eller gråruggiga) vintern. Testa också till råa ostron!

Till pojkvännen som tequilaslocknade redan till ”Number of the Beast” på Maidenkonserten på Stadion 2003
Få honom att växa upp och inse att tequila inte är raketbränslet han tokshottade med citron och salt och sedan aldrig mera smakat. Ge honom en fatlagrad tequila av 100 procent blå agave. Perfekt att smutta på när man njuter en DVD med Iron Maiden från soffhörnan. På lagom hög volym.
Ett riktigt bra val är Los Tres Toños Reposado som är en elegant, mjukt nyanserad fatlagrad tequila med en örtig karaktär och fräsch citruston. Passar som digestif, till kaffet, en bit choklad eller till mustiga rätter med mild men smakrik chilikaraktär som chipotle- och krabbdressade majrovor.

Till ”matnörden” som ystar sin egen ost, kokar kalvfond, stoppar korv och tröttnat på freekeh
Här krävs något profilerat och lite udda med revivalpotential och stark gastronomisk koppling. Det behöver inte nödvändigtvis var njutbart. För alla. Given kandidat är sherry. Palo Cortado Península Solera Reserva kvalar in på alla punkterna. Palo cortado är den ovanliga, svårdefinierade sherrytypen. Sherry som passar lika bra i kocken som i maten tack vare sina umamitriggande egenskaper. Med sin oxiderade, torra stil av nötter och torkad frukt kan den njutas glasvis i veckor vid spisen och till knepiga rätter. Till exempel grönsaker dippade i Annas eleganta romesco-sås.

Alla rekommenderade drycker ska finnas tillgängliga i Systembolagets sortiment. Om du inte hittar dem i din butik så be att de beställer hem till dig. Det är deras skyldighet och det kostar inget extra.

Har testat att beställa en blandad vinlåda från Vinlådan (som jag nämnt tidigare på bloggen). Det  är ett gäng sommelierer som väljer ut viner från småproducenter, ofta ekologiska, och skickar ut en låda blandat fyra gånger om året. Jättetrevlig idé att få hemskickat utvalda viner som vanligtvis inte får plats i Systembolagets sortiment och stordriftstänk.

Jag har hittills hunnit provat en ganska intetsägande men lättdrucken zweigelt samt vinerna nedan. Sammantaget är det, så långt, trevliga viner med en del personlighet, men räknar man med ett flaskpris på 150 kronor i snitt (frakten oräknad) så är de lite i dyraste laget. Ett pris runt hundralappen hade känts rimligare. Nu har jag inte provat samtliga viner och vinerna skiljer ju sig från låda till låda. Ska dock ge även nästa låda en chans för jag gillar idén.

2010 Château Tire Pé / Bordeaux. Ganska djup, klarröd färg med inslag av blått. Ganska stor doft av mogna mörka bär som nästan drar mot syltighet, drag av friska röda bär, örter, sötlakrits, liten jordighet och lite artificiell apelsinarom. Medelfyllig, mycket frisk, ganska mjuk och mycket bärig och saftig smak av omogna jordgubbar, svarta vinbär, skogshallon, lakrits och ett grönt och lite omoget inslag. Oklanderligt, rent och välgjort vin i ung och enkel bordeauxstil. 

2009 Domaine du Joncier ”Le Classique” / Lirac. Klart rubinröd. Medelstor doft med viss mognad, läder, kryddor, röda bär, tranbär, jord och ”garrigue”. Medelfyllig, ganska fruktig med läskande syra, tydlig eldighet, kryddighet, tobak, torkade örter, fina tanniner men lite torr frukt. Viss personlighet och charm i lätt sydfransk stil.

2011 Domaine Berthet Chardonnay / Côtes du Jura. Medeldjup gul färg. Medelstor, frisk och fruktig doft med nötighet och en ton av apelsinblom och citrus. Medelfyllig, mycket frisk, torr och lite mineralstram med bra, fokuserad och slank fruktighet, citrus, apelsin och nötter. Riktigt trevlig juravin med viss elegans.

Igår hade jag en provning på temat ”Julens smaker”. Det är ett upplägg jag har för att slippa hålla glöggprovningar så här års. Jag brukar välja ut ett antal olika drycker med lös koppling till julen och servera små tilltugg, eller jultapas, och sen kåserar jag kring helgens drycker och mat. Brukar bli ganska kul.

På provningen igår blev det en halvtorr sherry, ruby port, Varm & Kall, Carnegie Porter och Rånäs Brännvin. Till sherryn serverade jag en urkärnad dadel fylld med färsk getost och inlindad i serranoskinka, portvinet fick sällskap av vällagrad cheddar med valnöt, portern njöts till kladdkaka och brännvinet var perfekt till en apelsintryffel.

Bäst var dock mina pepparkakscheesecakes med inspiration av Pernilla Elmquist. Ett nytt sätt att servera pepparkaka och blåmögelost. Kan förberedas och pepparkakan blir inte mjuk av osten. Prova att servera till Varm & Kall. Riktigt bra ihop. Ostblandningen kan du givetvis använda på vanliga pepparkakor också.

Cirka 60 stycken. Krossa 400 g pepparkakor fint och blanda ut med 125 g smält smör och 2-3 msk calvados. Skeda upp ungefär en matsked i småkaksformar och tryck till en liten kakbotten. Ställ kallt och låt stelna. Mosa samman 300 g blåmögelost (typ Danablu) med 125 g färskost och 2-3 dl creme fraiche tills det blir en mjuk, slät och lite fluffig massa. Fyll en sprits med smeten och spritsa ut på bottnarna och ställ kallt till servering. Precis innan servering klickar du över lite äppelmos.

Sista passet på masterclassen om Kalifornien med Michel Jamais avhandlade de vitt skilda vinområdena söder om SanFransico som går under samlingsnamnet Central Coast. Här hittar vi gamla vinproducenter men också de flesta av de nya pionjärerna då det är här Kaliforniens expansion sker. De mer ”traditionella” kaliforniska vinerna finns förstås men också även udda stilar och många av de producenter som kallas ”Rhône Rangers” som gör viner av sydfranska druvsorter.

Två helt olika stilar av chardonnay:

2009 Donkey & Goat Chardonnay Brosseau Vineyard / Monterey  (Vinopia / 344 kr). Ganska djupt citrongul och lite dimmigt (filtrerat). Medelstor, citronzest, bokna äpplen och kattkiss (!). Lätt, mycket friskt och ganska syrligt (spontanjäst öl) och kort. Obalanserat och lite platt trots den friska syran. Kaliforniskt ”naturvin”.

2009 Ridge Vineyards Estate Chardonnay / Santa Cruz (Vinunic / 295 kr). Mycket ljust gult med lite gröna stick. Stor och mycket frisk doft av solmogen citron och lime, lemoncurd, smörig, brödig och lite rostad hasselnöt. Fyllig, mycket frisk, mogen och fokuserad gul frukt, brödig och nödig med fint intvinnad ekstruktur, lite vanilj och vit choklad.

Två viner i rhônestil:

2010 Denner Vineyards Theresa / Paso Robles. Medldjupt citrongul. Mycket stor och fruktig doft av mogna gula äpplen, äppelkompott, fruktcocktail, mogen citrus och rostade toner. Fyllig, rik och mycket fruktig med bra fokus och en fint balanserad syra, smörig och lätt fetma. Lång smak brett anslagen smakpalett med nyanserade fruktaromer. Avslut med fin mineralitet.

2009 Alban Vineyards Central Coast Viognier / Central Coast (Johan Lidby / 274 kr). Intensivt, nästan självlysande citrongul färg, diimig (ofiltrerad). Stor, intensiv, frisk och aromatisk doft av tutti-frutti, apelsinskal, pomerans, apelsinblomma, rostade kaffetoner. Fyllig, fruktig, fet frukt, frisk syra, apelsinskalsbeska, eldighet, tydlig fatstruktur. Lång och smakintensiv eftersmak. 

Två olika stilar av pinot noir samt en intensiv syrah:

2010 Calera Wine Cellars Central Coast Pinot Noir / Central Coast. Medeldjupt hallonröd. Stor doft av mogna solvarma röda bär, hallon, jordgubbar, ceder och kanel. Medelfyllig, frisk med ganska rik frukt men en stram struktur med lite beska, påtaglig eldighet och varma och nästan söta röda bär. Lite kort och framtung.

2010 Siduri Pinot Noir Santa Lucia Highlands / Monterey (Otto Suenson / 382 kr). Ganska djupt körsbärsröd med liten blå ton. Ganska stor, varm doft av syltiga röda bär och en parfymerad karaktär inte olik syrén, fatkryddighet och ganska eldig. Fyllig och frisk med syltig och nästan svulstig frukt av mogna blå och röda bär, påtaglig eldighet och tydlig fatkrydda och struktur. Bra längd men med ett lite ekbittert avslut. 

2008 Wrath Vineyards Doctor’s Vineyard Syrah / Monterey (225 kr). Djup, tät och nästan blodröd. Mycket stor och intensiv doft av mörk, marmeladig frukt, rök, tjära, jod (!), lagerblad, kryddpeppar, kött och bränt gummi…bland annat. Fylligt, munfyllande, runt och med stor, rik och mogen frukt som känns lite slapp på grund av lite låg syra, förnimmelse av sötma, eldighet, lakrits, salmiak och rökighet och en liten beska. Ganska kort och vinet ligger långt fram i munnen.

Två årgångar med 15 års skillnad av legendariska vinet Montebello från Ridge.

2009 Ridge Monte Bello / Santa Cruz (Vinunic / 995 kr). Mycket djup och tät röd färg med blå ton i kant. Stor men ännu outvecklad doft med svartaa vinbär, blod, jord, litet drag av aromatiska örter och en liten eldighet. Fyllig med en mycket hög syra som lyfter stor, koncentrerad mör och mogen fruktighet, massor med tanniner som är mjuka och tätt knutna, björnbär, svarta vinbär, oerhört välbyggt och välstrukturerat med en mycket bra längd. Fantastiskt balanserat och njutbart trots den uppenbara ungdomen.

1994 Ridge Monte Bello / Santa Cruz  (Vinunic / 1695 kr). Djupt rubinröd färg med orange kant. Stor mogen och kryddig doft av torkad frukt, russin, läder, eldighet, något bränd, instängt murken och oxiderad ton. Till skillnad från doften en ren smak med frisk koncentrerad och vital frukt, mogna, söta jordgubbar, svartvinbärsgelé, läder, lite torra fattanniner, tuffa frukttaniner med grepp och fatkryddighet. Inte helt balanserat men med bra längd. Har nog varit bättre.

Avslutningsvis två viner från det sydliga och trendiga Santa Rita Hills.

2010 Brewer-Clifton Sta Rita Hills Chardonnay / Santa Rita Hills. Mycket ljust gul och inte helt klar (ofiltrerat). Mdelstor, citrus, kamomill, seder och lite toner av cider. Medelfyllig, torr och mycket friska syror, mycket karaktär av citrus, lite skalkärv och en fin ekstruktur, bra eftersmak med örtiga toner och en nypa anis. Slank chardonnay med lite elegans och någon komplexitet.

2010 Brewer-Clifton Pinot Noir Mount Carmel / Santa Rita Hills. Mycket ljust röd färg med liten blå nyans i kanten. Stor, generös och öppen doft av röda, friska bär och en tydlig aromatisk ton av cederträ, lakrits och earl grey. Medelfyllig, frisk elegant smak med finlemmad frukt, lite taggig struktur, örtig och lite kryddig med lite söta bär aromer. Balanserad och med lång, ren och något eldig men ändå läskande eftersmak.

Napa Valley är det absolut mest kända området i Kalifornien. Det är också det viktigaste vad det gäller kvalitet och även om här produceras endast 5% av Kaliforniens viner så står dalen för 35% av värdet. Det säger en del om prislapparna.

Napa Valley är bara fem mil från norr till söder och bara två kilometer bred. Trots det finns här en stor variation i klimat från det svala Carneros i söder till Calistoga i norr. Dygnsmedeltemperaturen kan variera med upp till 4°. I söder gör de svalkande inflytandet att man fokuserar på chardonnay och pinot noir medan man längre norrut odlar mer av de blå bordeauxdruvorna.

2011 Decoy Vineyards Sauvignon Blanc / Sonoma Valley (Otto Suenson / 205 kr). Mycket ljust gult. Medelstor, frisk citruszest, lime, gröna äpplen, någon örtighet och lite aprikos. Ganska lätt, frisk, citrustoner, gröna äpplen och en liten fatstruktur. Bra längd men ganska enkelt.

2010 Saintsbury Carneros Chardonnay / Napa, Carneros. Medeldjup citrongul. Stor, gulfruktig doft, omogen ananas, vanilj, ton av sparris och en liten jästighet. Medelfyllig, mycket frisk, fet gul fruktighet, galiamelon, ananas, diskret fatstruktur och bra längd med liten skalbeska i avslutet.

2005 Robert Sinskey Vineyards Cabernet Franc Vandal Vineyard / Napa / Carneros. Medeldjup röd färg med liten orange skiftning i kanten. Medelstor, torkad frukt, röda bär, lagerblad, viss mognad. Medelfyllig, torkad frukt, lite torra tanniner, någon eldighet, frisk syra, nyanserad med bra längd, lite uttorkat avslut och liten fatbeska.

2009 Stag’s Leap Wine Cellars Fay Cabernet Sauvignon / Napa Valley, Stags Leap District (Ward Wines / 545 kr). Djupt körsbärsröd med fin, fritt svävande fällning. Stor doft av mogen mörk frukt, svarta vinbär, lätt parfymerad doft med inslag av viol och lite läder och tobak. Fyllig, frisk, elegant med mycket fina och täta tanniner, taggig frukt, svarta vinbär, lakrits, liten rökighet och piptobak. Mycket lång, elegant, och komplex eftersmak. Mycket läckert!

2007 Dunn Vineyards Howell Mountain Cabernet Sauvignon / Napa, Howell Mountain. Tät körsbärsröd färg. Lite sluten med mörk och sötfruktig doft med någon fatkryddighet. Fyllig smak med mycket välstrukturerad tanninstruktur, saftig, rik men slank svartvinbärsfrukt, frisk inbäddad syra, lite sötlakrits och någon anis. Mycket lång, välbalanserad och elegant eftersmak med fina, mjuka tanniner som ligger kvar och täcker gommen. Fantastiskt bra!

2007 Kapscándy Family Vineyards Estate Cuvée / Napa / Napa Valley (Vinunic / 995 kr). Tät, blåröd färg och kraftig fällning. Stor doft av svarta vinbär, läder, stjärnanis och ny aromatisk ek. Fylligt , ungt och kraftfullt och mycket välstrukturerat vin med stadiga ektanniner som ännu är lite ointegrerad. Tufft och välbyggt men med en förvånansvärt välbalanserad och mycket lång eftersmak. Mycket ungt med stor potential.

2009 Inglenook Estate Zinfandel Edizione Pennino / Napa, Napa Valley (Otto Suenson / 448 kr). Stor och generös doft av mörka och lite syltiga bär, piptobak och rosépeppar. Fyllig, mycket fruktig men ovanligt frisk och välstrukturerad för en zinfandel, massor av mogna, mörka bär, peppar, snyggt infogade men tydliga fat med kryddighet av kanel och vanilj.

Läs mer om masterclassens provningar om Kalifornien och Sonoma.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Andra provningen under masterclassen med Michel Jamais avhandlade Sonoma.

Sonoma är ett till ytan större område än Napa och bjuder på större variation i klimat och därmed fler vintyper. Priserna är generellt mycket lägre än i Napa medan kvaliteten ofta kan vara lika bra. Eller bättre om man ser till priskoefficienten.

CHardonnay i elegantare friskare still hittar man framför allt i det svalare Russian River.

2010 Marimar Estate Acero Chardonnay / Sonoma, Russian River (235 kr). Mycket ljust gul med liten grön ton. Medelstor, frisk, lime- och citronzest, lite vit sparris och vit persika. Medelfyllig, gulfruktig, frisk syra, mineralig och lite stram bakom en liten fetma. Balanserad och med bra längd.

2009 Marimar Estate La Masía Chardonnay. Sonoma, Russian River (270 kr). Citrongul med grönt inslag. Ganska stor, lite brödig och smörig ton, gula äpplen, citrus och lite nötig karaktär. Fyllig, mycket frisk, mogen citrusfruktighet, liten grapefruktsbeska, någon eldighet och en lång eftersmak där fatstrukturen tittar fram.

2010 Peter Michael Winery Belle Côte Chardonnay / Sonoma, Knights Valley (Vinopia / 934 kr). Citrongul med grönt inslag och dimmigt (ofiltrerat). Stor doft av mogen exotisk frukt, honungs- och nätmelon, lite flyktiga syror och en mycket liten ton av äppelcider. Medelfyllig, gudfruktig smak med en mogen, fet frukt som snuddar vid sötma, mycket frisk med lite fräna syror som sätter sig i svalget. Viss längd men med en lite oren beska i avslutet.

Pinot noir passar också i de svalare lägena i Sonoma såsom Russian River som kanske är det bäst lämpade i Kalifornien. Druvan är en förhållandevis nykomling i staten men ökar mycket då den blivit mycket populär de senaste åren. Man planterar i svalare, kustnära lägen, använder sig av nya franska kloner och de bättre vinerna vinifieras enligt klassisk modell som i Bourgogne. Michel visade också på hur stor skillnaden kan vara mellan viner från samma vingård (de två sista), precis som i Bourgogne.

2009 George Ceremonial Pinot Noir / Sonoma, Russian River (Vinopia / 719 kr). Medeldjupt körsbärsröd. Ganska liten doft av körsbär, hallon och lite örtig med lite stjälkiga drag. Medelfyllig, slank rödbärig frukt, frisk syra, bra munfyllnad, lite gråna omogna drag, röda odistinkta bär. Ganska kort och anonym. Trevlig pinot noir men helt ärligt en direkt löjlig prislapp.

 2009 Merry Edwards Pinot Noir Klopp Vineyard / Sonoma, Russian River (Otto Suenson / 726 kr). Ganska djupt blåröd ton. Stor doft av mogna, mörka körsbär, vanilj, mörk choklad och ny aromatisk ek. Fyllig, fruktig, eldig, lite låg syra, liten stjälkighet, mörk och något syltig fruktighet med påtaglig fatkryddighet och ekbeska. Klumpig och kort smak och påminner om varmvuxen grenache.

2009 Littorai Pinot Noir Hirsch Vineyard / Sonoma, Sonoma Coast (Vinopia / 494 kr). Medeldjup blåröd färg. Stor och sötkryddig doft (pepparkaka), mogna hallon och jordgubbar, röda äpplen och tomat. Medelfyllig, mycket frisk, fokuserad saftig frukt av mogna röda bär, tuggiga tanniner, eldigt, liten fatbeska, ganska lång eftersmak med viss balans och lite mineralstramt avslut.

2009 Hirsch Vineyards Pinot Noir San Andreas Fault / Sonoma, Sonoma Coast (Johan Lidby / 349 kr). Medeldjup blåröd färg. Ren, klar rödfruktig men ganska liten doft med lätt kryddiga och örtiga toner. Medelfyllig, mycket läckra och friska syror, röda höstäpplen, körsbär, gröna bladörter, fint polerade fat- och frukttanniner. Lång balanserad eftersmak med läskande avslut. Mycket svår att spotta!

Avslutande provning för dagen samlar druvor från Sonoma som trivs i lite varmare växtplatser. Bland annat fick jag återknyta bekantskapen med min gamla kalifornienförälskelse Silver Oak Winery.

2009 Louis M Martini Sonoma County Cabernet Sauvignon / Sonoma. Gansk djup körsbärsröd färg. Stor generöst fruktig doft av mörka bär, körsbär och en rejäl dos svarta vinbär och en liten mognadston. Medelfulligt, avrundad syra, mjuk, mogen frukt, svarta vinbär, nästan en liten sötma, inställsamt och snällt med viss längd. Ett vin med bra karaktär för pengen och som gjort för stora klunkar. 

2007 Silver Oak Cellars Cabernet Sauvignon / Sonoma Alexander Valley. Djupt rubinröd. Stor, generöst fruktig och lite eldig doft doft av blåbärspaj, läder, kaffe, rotfrukter, kanel och nästan lite köttig. Fyllig, mycket fruktig med rik och mogen svartvinbärsfrukt, välstrukturerad med fina tanniner, lite syrlig karaktär, läder och lite oxiderad syrlighet. Mycket lång eftersmak, med varm ton och stramt avlut. Imonerande och njutbart på samma gång med klassisk kalifornienstuk.

 2007 Wind Gap Wines Syrah Giffins Lair / Sonoma (Otto Suenson / 507 kr). Tätt, rödsvart färg med en lite blå ton i kanten. Stor, rikt parfymerad doft av lagerblad, undervegetation, kött, läder och rödbetor. Fyllig med tuggig och sötaktig frukt med mjuka och täta tanniner, mineralitet, lakrits, björnbär, läder, lagerblad. Lång och aromatisk eftersmak. Stora och stark personlighet som du antingen älskar eller hatar.

2010 Seghesio Home Ranch Zinfandel / Sonoma Alexander Valley (Johan Lidby 249 kr). Djupt blåröd färg. Stro, eldig och intensivt syltigt fruktig doft med mynta, läder, russin och sötlakrits. Fyllig, eldig, avrundad syra, mjuka men väldisponerade tanniner, lite metallisk karaktär, mycket rik och bra koncentrerad frukt, varm, torkad frukt, lakrits och ovanligt lång och välbalanserad för en zinfandel. Tumme upp!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Igår hade södra sektionen av Svenska Sommelierföreningen en heldag i samband med sitt årsmöte. Jag hade knåpat ihop programmet som fick ett litet skånskt tema som traditionsenligt skulle avslutas med gåsagille.

Dagen startade vid lunchtid med buffé och bubbelmingel med champagner samt 2000 Tirage och flaskjäst, långlagrad cider för den skånska touchen. Därefter blev det avfärd till den novembergrå Vingården i Klagshamn där Murat ”Murre” Sofrakis tog emot oss och guidade bland de avlövade vinstockarna. I växthuset värmde vi oss med smaksatta äppelvinet Varm & Kall och ägnade oss åt frågesport kring dagens ämnen.

Avfärd till Restaurang Aroma i Västra Hamnen där Murre höll i en en provning av skånskt vin som verkligen var intressant och unik. Med ett undantag var vinerna från Klagshamn och årgångarna sträckte sig från 2003 till 2011. I princip täcktes svensk vinhistoria in.

2006 Silex (magnum). Det första av Murres viner som släpptes på Sytembolaget. Lagrat på kaukasisk ek och med 15,1% naturlig alkoholhalt och mycket sparsamt svavlat. Ganska djupt gul färg. Tydlig oxidation, toner av sågspån och passionsfrukt. Torr, rik, ganska eldig och mycket fruktig smak med en för svenska viner avrundad syra. Något obalanserad och kort.

2007 Silex (fatprov 100% ny ek). Det lanserade vinet av denna årgång var en blend av 50% ny ek och resten ofatad. I denna version slår faten tydligt igenom i doften med stor kryddighet men här finns också massor av exotisk frukt och brynt smör. Smaken är fyllig, mycket frisk med rik och mogen frukt men med en dominant kryddig ekstruktur. Eldig och lång eftersmak. Häftigt.

2010 Interkardinal Solaris. Mycket ljust gul färg. Stor aromtatisk doft av kamomill, passinsfrukt och med ett litet inslag av ek. Mycket torr och frisk med fokuserad frukt, stramhet och elegans. Mycket bra!

2006 Kullabygdens Vingård Rosé. En svensk rosé med sex år på nacken! Stor doft av torkade körsbär, hallonbåtar och torkade örter. Torr, mycket frisk smak av torkade röda bär, svamp, syrliga lingon. Intressant. Någon kommenterade att det inte var något inställsamt vin. Murre replikerade ”Gör vi inställsamma viner så har vi misslyckats”.

2011 Wannborga Solaris / Wannborga Bränneri & Vingård. Detta vin fick bronsmedalj i årets bedömning av svenska viner. Framstod nu inte alls som senast jag provade den. Ljus färg, stor doft av hjortron och gula plommon, ananas och med någon stälkigt, grön karaktär. Torr, mycket frisk och tunn frukt och obalanserad och kort eftersmak. Doften lovar mer än smaken levererar.

2006 Kung Bore. Ett experimentvin. Must av solarisdruvor fylldes på dunkar som lades i en frysbox och vattnet som frös avskildes innan jäsning. Ett slags eiswein med andra ord. Lite oklar, mellangul färg. Stor doft av honung och apelsin. Halvsött, mycket hög frisk syra, mycket ctirus och apelsin men med en markerad beska som av apelsinskal. Ganska kort smak. Här var jag oenig med de flesta som till skillnad från mig verkligen gillade detta vin.

2003 Rondo. Djup, blåröd färg som inte på något vis avslöjar vinets ålder. Rökig, lite unken, stjälkig doft med mörka bär, bitter choklad och tång. Medelfyllig, mycket frisk doft och snipig frukt som hukar bakom vassa syror och tanniner. ”Inget vin för mesar” som Murre sa.

2005 Regent. Provningen sämsta vin avslutade. Lite bränd, knuten och instängd doft av grön paprika. Surt, kärvt och stumt. Bye! Bye!

Efter provningen vidtog årsmötet och en ny stark, energisk styrelse för södra sektionen valdes. Därefter blev det klassiskt gåsagille. En fantastiskt fräsch och kryddaromatisk svartsoppa med krås och en magisk gåskorv kokt i gåshalsen. Själva gåsen serverades på klassiskt manér från fat och med frasiga småpotatis, rödkål, brysselkål, äppelmos och rik sås. Massor med vin till det och sedan rullade vi hem efter att ha tvingat i oss äbblakagan på aromaäpplen.

Tack för en härlig dag alla!

I torsdags släpptes årets beaujolais nouveau. Förr var det en stor vinhändelse när årets skörd släpptes tredje torsdagen i november. Sensationen är borta eftersom vi redan kunnat dricka årgång 2012 i månader från bland annat Sydafrika.

Lite spännande är dock årets släpp då en liten sändning av en spontanjäst beaujolais nouveau av ”naturvinstyp” lanseras. Tyvärr har jag inte kunnat prova den då de flaskor som skulle till Malmö försvunnit på vägen någonstans, men den rapporteras var väl värd att prova.

När vi nu är inne på avdelningen ”naturviner” så har intresset för dessa också fört mig sig en renässans för metoden maceration carbonique eller kolsyremaceration som används just för att framställa beaujolais nouveau. Fler och fler saftiga, mjuka och bärdoftande viner dyker upp så det kan vara på sin plats att reprisera en text om vad metoden innebär.

Maceration carbonique är en uråldrig metod att göra vin som först under andra halvan av 1900-talet begåvades med en teknisk term. Principen är att druvklassarna läggs intakta i ett jäskar. Genom tyngden kommer de understa druvorna att krossas och musten komma i kontakt med jästen som finns på skalen och en alkoholjäsning startar*. Vid jäsningen bildas alkohol, värme och koldioxid. Gasen som är tung tränger undan syret, lägger sig som ett lock överst i karet och skapar en syrefri miljö. Genom värmen som bildas och bristen på syre aktiveras enzymer inne i de hela druvorna och börjar bryta ner druvans strukturer (druvan dör helt enkelt) och sockret till alkohol genom en intracellulär process, det vill säga utan förekomst av jäst. Alkoholhalten stiger under 1-2 veckor till runt 3%. Än viktigare är enzymernas nedbrytning som sker inifrån och ut. I den inre, mjukaste delen av skalet sitter druvans egna aromer som effektivt utvinns och ger den överväldigande fruktigt/bäriga doften. I nästa steg frigör enzymerna färgpigmenten som ger den djupa purpurfärgen. I det nästan läderartade yttre skiktet av skalet sitter garvsyrorna som gör vinet strävt. I och med att skalen är intakta och cellstrukturen tuff kommer väldigt lite garvsyror att lösas ut i vinet. Ytterligare en effekt av denna process är att de aggressiva äppelsyrorna (malic acid) bryts ned och gör vinet mjukare. Vid konventionell alkoholjäsning omvandlar man äppelsyrorna till mjukare mjölksyror (lactic acid) först på vårkanten i en process som benämns malolaktisk jäsning.

Efter drygt två veckor pressas druvorna som nu är en sörja och musten avskiljs och genomgår en normal alkoholjäsning. Genom denna process får man ett vin med mycket aromer, lätt kropp, stor bärig arom, intensiv färg men med ett minimum av strävhet och en mjuk, behaglig syra.

*Idag fyller man grunda jäskar med koldioxid innan druvorna är på plats, försluter med ett lock och värmer upp det hela för att starta processen. Många viner i södra Frankrike (men även i övriga delar av världen) använder sig av en partiell kolsyremacerering för att göra mjuka, bäriga viner som ska konsumeras unga.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag för en halv evighet sedan började plugga om vin så var referensverket framför alla andra ”Druvor och Viner” av Jancis Robinson. Nu kommer Jancis med nästa oumbärliga verk i ämnet: Wine Grapes.

I en härligt gammaldags bindning, sättning och levererad i kassett kommer ett absolut praktverk! I form av en riktig tegelsten presenteras 1 368 (!) druvsorter uttömmande, informativt och pedagogiskt. Här listas synonymer, ursprung och vilka typer av vin som produceras. Bland annat. Vid en genombläddring är det faktiskt svårt att hitta kända namn bland druvorna och det lockar till läsande och lärande. Särskilt roligt är inlagorna med de vackra illustrationerna i färg av druvor som bidrar till det klassiska intrycket. Spännande är också de ibland väldigt komplicerade släktträden. För vem är inte intresserad av cayetena blancas genealogi?

Även om verket är helt nyutgivet så är det i sann mening redan ett klassiskt verk och ett måste för den med ett ohälsosamt intresse för vin. Köp via Amazon (länken ovan) för de svenska boksajterna begär nämligen dubbla priset. Edit: Oj, det var visst bara Bokus som hade ockerpriset.