I förrgår skrev jag om fördelarna med stora varumärken när jag hade provat Jacob’s Creek Chardonnay. Idag blev det en liknande infallsvinkel…men med ett annorlunda utfall.

Bonterra Vineyards är en av världens största ekologiska (och delvis biodynamiska) vingårdar och ligger i Mendocino i Kalifornien. De köptes härom året upp tillsammans med Fetzer av den gigantiska chilenska producenten Concha y Toro (som jag av en händelse ska besöka på måndag). Vi pratar alltså verklig big business.

2010 Bonterra Chardonnay är, till skillnad från den australiensiska motsvarigheten, mer ambitiös i sin framtoning med stor och komplex doft och tydlig karaktär av nya, rostade ekfat. Priset är också nästan dubbelt så högt, men där Jacob’s Creek överlevererar i sin stil och prisklass så kör Bonterra i diket med en tung last av ek. Vinet har tidigare årgångar varit mycket bättre, eller så beror det på att toleransen för övertydlig fatlagring blivit mindre.

Medeljupt gul. Stor, komplex doft med viss eldighet, gröna äppelskal, hjortron, apelsin, mogen citron, vingummin, apelsinblom, omogen ananas, liten rostad ton och nybakta vetebullar.  Torr, medelfyllig smak med tydlig ekstruktur, lite klen citrusfruktighet som inte bär upp fathanteringen, markerad ekbeska och och torra fattaniner. Kort smak med en kvardröjande bitterhet och markerad rostad, nästan bränd ton.

Härom dagen följde jag en spännande diskussion mellan vinutbildare på facebook inspirerad av denna intressanta bloggpost. Där diskuterades vikten av att låta studenter prova alla typer av viner. Kanske framför allt att bli bekanta med de stora och kända varumärkena då de står för en så stor del av marknaden.

I diskussionen fördes fördelarna fram som de stora producenterna har; stort urval av druvor, teknisk kunnande, välutbildade vinmakare samt stordriftens ekonomiska fördelar. Även om många av dessa viner är tekniskt korrekta och förhållandevis lågt prissatta så är de också ganska ofta tråkiga och slätstrukna produkter. Undantag finns förstås och i diskussionen nämndes flera gånger australiensiska Jacob’s Creek Chardonnay för 72 kronor som ett exempel på ett vin som i jämförande blindtester ofta höjs högt över sin prisnivå och ibland slår sina vita motsvarigheter från bourgogne på fingrarna.

Nyfiken som jag är så var jag ju tvungen att prova vinet då det var flera år sedan sist. Köpte en flaska och lät först kollegan blindprova mot en 2009 Pouilly-Fuissé till nästan det tredubbla priset. På doften bedömde han att Jacob’s Creek kom från ett svalare klimat och den vita bourgognen från ett varmt. Smakmässigt var det tvärtom även om det dyrare vinet var fetare i kroppen. Kvalitetsmässigt tyckte han inte att de låg så långt ifrån varandra men att bourgognen ändå var det bättre av vinerna. Jacob’s Creek bedömdes ha ett pris runt 100 kr. När jag själv smakade kunde jag inte annat än att hålla med. Australiensaren är snyggt ihopkommen och ger bra valuta för pengarna.

Ljust gulgrön ton. Medelstor doft av limezest, citronmeliss, citrus, omogen honungsmelon, gula äpplen och en mycket diskret vaniljton. Lätt till medelfyllig smak, torr, frisk med mycket citrus, gröna äpplen, omogen ananas och en fin ekstruktur och antydan till mineralstramhet. Bra balans och längd med ett rent och friskt avslut.

Bret Brothers är de två bröderna Jean-Gui och Jean-Phi Bret som tillsammans driver egendomen Domaine La Soufrandière. Förutom viner från de egna vingårdarna säljer de viner från sin lilla och hårt specialiserade négociantverksamhet. Alla viner är från Macônnais, från en vingård, en odlare och från gamla vinstockar. Druvorna skördas för hand i deras egen regi, vinifieras och lagras i deras egen källare. Det handlar om små volymer på mellan 900 och 4000 buteljer.

Denna Pouilly-Fuissé är det första vin jag provat från bröderna och den lovar mer. Ett av de bättre vinerna från området jag har provat. Mycket ungt men redan njutbart och med uppenbar potential för många år på butelj.

2010 Pouilly-Fuissé Climat La Roche Medeldjupt citrongul. Ganska stor och ung doft men ändå med viss komplexitet med hasselnötter, citronzest, apelsin, gula frukter, vita blommor, mineralrök, krita och ett lite flyktigt inslag. Medelfyllig, torr smak med mycket frisk och läckra syror, rik, mogen och fokuserad citrusfruktighet och gul melon uppstramad av diskret ekstruktur och nästan dammig kritighet och mineral. Ung, balanserad och elegant med lång eftersmak.

Det kan inte tjatas nog om detta: vit bordeaux är sorgligt underskattat och levererar strålande viner till en ganska futtig peng. Skriv ner det och kom ihåg till nästa gång ni handlar hem en flaska vitt.

Senaste exemplet är ett litet släpp av viner som visar på hur galet bra dessa viner passar för lagring.  Två äldre årgångar av Château La Louvière Blanc finns på några butiker för strax under 300 kronor. Det är nästan samma pris som årgång 2008 som alltid finns tillgänglig. Men här pratar vi om 1994 och 1998, två vita viner som närmar sig övre tonåren. Båda makalöst spänstiga och intressanta att prova bredvid varandra. Försök få tag på några flaskor om du kan.

1994 Château La Louvière Blanc. Medeldjup gyllengul färg. Medelstor, ren frisk doft av gul frukt, gula äpplen, nötter, kaffe, färska champinjoner och ett drag av läder. Fyllig, torr, fortfarande mycket frisk smak men med avrundade syror, frisk fruktighet, mogen citrus, passionsfrukt, omogen ananas, nöter, kaffe, tobak, kryddor och en ekstruktur som börjar kika fram bakom en något bleknande frukt. Fortfarande spänstigt, balanserat och förvånansvärt ungdomligt. Lång eftersmak med en något övertydlig ek i avslutet.

1998 Château La Louvière Blanc. Ljust gyllengul med ett litet grönt blänk. Medelstor doft av rökighet, rostat kaffe, lemoncurd, friska gröna örter, citronzest. Medelfylligt, torrt, fruktigt och med en åtstramande mineralitet och snygg ekstruktur, salmiak och  en nästan metallisk efterklang som stannar länge och får saliven att rinna. Snyggt polerad och balanserad med bra längd och ännu några års lagringspotential.

Snyggt, elegant, läckert och bara rent utav njutbar röd bourgogne. Dessutom till ett fullt överkomligt pris. Vinet från Alain Hudelot-Noellat är på etiketten en vanlig, generisk röd bourgogne men i flaska gömmer sig en kvalitet på bra village-nivå. Det är inte många flaskor som är utspridda över landet så försök att lägga vantarna på ett par stycken.

2010 Bourgogne Pinot Noir Hudelot-Noellat. Knappt medeldjup hallonröd färg. Medelstor, öppen och nyanserad doft av mogna, röda och blå lite syltiga bär, apelsin, te, torkade och färska örter och lite piptobak. Medelfyllig, friska syror, ren, mogen och sammetslen röd och bärig frukt, lingon och röda vinbör, liten örtigghet, blodapelsin, mjuka tanniner, mycket bra längd med elegans.

Mina tips på nyårsmenyer i olika pris- och ambitionsnivåer med passande viner har varit väldigt populära. Jag repriserar dem därför men har uppdaterat vinvalen. Jag har valt ut viner som ska finnas tillgängliga i stort sett över hela landet så de ska vara lätta att få tag på. Vill du göra något enkelt och billigt så ska du kika här. Är det förslag på mousserande vin och champagne samt hur det serveras så hittar du det i denna bloggpost.

Tjusigt och traditionellt till nyår är hummer och det blir inte mer klassiskt än

Hummer Thermidor

som självklart avnjuts med en klassisk, elegant champagne som

Pol Roger Brut Reserve

Varmrätten är fint nötkött inbakad med smakrika tillbehör nämligen

Biff Wellington

som serveras med ett kraftfullt, fruktigt och smakrikt vin från Priorat

2006 Finca el Puig

Middagen avslutas italienskt med en krämig och rik

Tiramisú

och den njuts med samma vin som desserten är smaksatt med

2008 Ruffino Vin Santo Serelle

Förra årets tips på nyårsmenyer i olika pris- och ambitionsnivåer med passande viner blev väldigt populära. Jag repriserar dem därför men har uppdaterat vinvalen och lämnar tre dessertförslag till samma vin. Jag har valt ut viner som ska finnas tillgängliga i stora delar landet så de ska vara hyfsat lätta att få tag på. Vill du göra något krångligt och dyrt så ska du kika här. Är det förslag på mousserande vin och champagne samt hur det serveras så hittar du det i denna bloggpost.

Skaldjur hör till och frysta räkor blir både billigt och gott i 

En sorts avocadolös räkröra 

som smakar smaskens med eleganta, fruktiga och välgjorda 

Graham Beck Brut Pinot Noir Chardonnay

Varmrätten är klassiskt fransk, görs på grytkött, sköter sig självt och blir en mustig 

Boeuf bourguignon 

som njuts med kryddiga, smakrika och ekologiska rhônevinet 

2010 Mas Louise 

Middagen avslutas med en 

Pannkakor, glass och PX 

eller bara vaniljglass med hyvlad mandel som du ringlar över med 

Monteagudo Pedro Ximenez

som också smakar fantastiskt till en 

Julia Childs choklad- & mandelkaka

Här hittar du champagnetips uppdaterade 2015.

Här är allt du behöver veta om inköp, servering och hantering av champagne och mousserande vin inför nyårsfirandet.

Vilken är den bästa champagnen och det vettigaste alternativet bland de mousserande vinerna? Det kanske är den vanligaste frågan när vi närmar oss jul och nyår. Svaret beror på smak, plånbok och vem du frågar. Mina tips utgår helt utifrån vad jag själv tycker är bra, ekonomiskt försvarbart och vad jag utan att skämmas skulle bjuda på. Till skillnad från många vinskribenter som hissar trista och beska Chapel Hill så skulle jag aldrig få för mig att rekommendera något jag själv inte skulle köpa eller dricka. Urvalet är gjort med tanke på att vinerna ska finnas tillgängliga i många butiker.

Bland champagnerna har jag tre säkra kort som alltid levererar. Mest allround och åt det fruktigare hålet är Pannier Brut Tradition som funkar till aperitif och entrérätter med skaldjur exempelvis. Kostar under tvåhundra kronor men smakar mycket mer. Mycket stram, ung, frisk och elegant med mycket tydlig mineralkaraktär är Launois  Blanc de Blancs Brut. Servera gärna med salta eller syrliga tilltugg som tar udden av syran i vinet. I den kraftfulla, smakrika och mogna stilen vinner alltid Bollinger Special Cuvée Brut. Lite dyrare än de andra men värd varenda krona. Står du på Systembolaget utan att hitta ovanstående så undvik Moët & Chandon. Vilken annan champagne du väljer kommer förmodligen att vara bättre.

Som alternativ till champagne är crémant från Frankrike ganska svårslaget. Louis Bouillot Brut är en av de bästa för tillfället och är väldigt lik en fruktig, lite mognare champagne i stilen. Finns även som magnum. Langlois Crémant de Loire Brut är dominerad av chenin blanc vilket märks på den friska syran och den päron- och äppelfruktiga karaktären med inslag av honung.

Sydafrikanskt mousserande vin gjort på den traditionella metoden kallas cap classique och levererar mycket bra kvalitet för liten peng. Både  Graham Beck Brut Pinot Noir Chardonnay och Boschendal Brut Chardonnay Pinot Noir kostar precis under hundralappen och kan båda rekommenderas.

Cava ska vi absolut inte glömma bort i sammanhanget. Tillverkad på samma sätt som både champagne, crémant och cap classique men på andra druvor och i annan stil. Tyvärr finns det (som vanligt!) inte så mycket att välja på i Systembolagets ordinarie sortiment. Välbekanta och mattsvarta Freixenet Cordon Negro är riktigt bra i torr, fruktig stil medan 2008 L’Hereu de Raventós i Blanc Brut Nature är en utmärkt cava i den modernare, knastertorra och elegantare skolan.

Servering och Hantering. För många, allt för många, är nyårsafton den gång på året man dricker champagne. Eftersom osäkerheten är stor och champagneservering inte ingår i grundskolans läroplan (ännu) så kommer här lite goda råd.

• Champagne eller mousserande? Det är stor skillnad på champagne och mousserande viner från andra ursprung. Även den okunnige känner kvalitetsskillnaden vid jämförande provning. Tro mig. Jag har oräkneliga champagneprovningar med nybörjare bakom mig. Sedan är det en annan fråga om man tycker att skillnaden är värd pengarna. 69 kronor eller 269? Men är ni ett sällskap på sex personer så kostar ett glas champagne runt 40 kronor. Det kanske det kan vara värt ändå?
• Kyl inte champagnen för hårt. Kylskåpskallt (cirka +6°) är i kallaste laget. Ta ut champagnen en stund innan den ska serveras. Champagnekylare med is är inte att rekommendera. Om champagnen får stå för länge blir den så kall att aromerna helt ”fryser inne”. Fyll istället kylaren med kallt vatten så håller vinet sin temperatur.
• Öppna med försiktighet. Se till att inte flaskan har skakats innan den ska öppnas. Låt flaskan stå på ett stadigt underlag. Ta bort folien, greppa om flaskhalsen med tummen över korken och lossa grimman. Ta inte bort grimman! Ståltråden hjälper till att ge ett bra grepp om den lite glatta korken. Ta ett stadigt grepp om korken och grimman och håll om bottnen på flaskan. Se till att ingen står i vägen. Vrid på flaskan och känn hur korken genast släpper sitt grepp. Håll emot och lått korken sakta arbeta sig upp med hjälp av trycket. Vicka lite på korken för att hjälpa till. Det ska bara pysa lite lätt när korken åker ur.
• Sabrera. Om du nödvändigtvis måste briljera så kan du alltid sabrera. Kolla min lilla instruktionfilm på YouTube.
• Glas. De höga smala ”flöjtglasen” rekommenderas då de bäst bevarar bubblorna. Coupeglasen har nyligen fått en obegriplig renässans. Avstå! Både aromer och kolsyra sticker iväg fort som attan. Pröva då hellre ett vanligt vitvinsglas, det låter dig uppleva aromen i vinet bättre än både flöjt och coupe. Ett riktigt champagneglas ska också ha en lite ojämnhet längst ned i kupan där en stilig bubbelpelare kan bildas. Har du köpt billiga champagneglas kan du fixa detta genom att raspa lite lätt med en syll eller spetsig kniv.
• Hälla upp. Det skummar lätt över när man häller upp champagne. Om du ska servera många gäster kan du förbereda lite. Häll upp några centiliter champagne i varje glas. När du sedan serverar skummar det inte lika mycket och du slipper spill och söl.
• Spara inte det bästa till sist. Håll inte på champagnen till tolvslaget, då är smaklökarna med största sannolikhet fördärvade. Servera champagnen som välkomstdrink eller till förrätten. Till fyrverkerierna duger det gott med ett enklare mousserande.
• Överbliven champagne. Om det, mot förmodan, skulle bli champagne över så gör du en tuss av hushållspapper och stoppar ner i flaskhalsen. Ställ sedan flaskan kallt. En halvfull flaska klarar sig ett par dygn på detta sätt. Champagne smakar faktiskt ofta bättre när en del av bubblorna försvunnit. Enklare moussernde viner håller inte lika bra och blir snabbt avslagna. Att sätta en tesked i flaskhalsen är en myt som avlivats.
• Viktigast av allt! Drick och njut!

Bara en vecka till nyår. Den stora bubbelfesten är med andra ord runt hörnet.

Inte alla har råd eller lust att lägga pengar på champagne. Det finns budgetalternativ men var inte dumsnåla och spara några tior på bedrövliga Chapel Hill. Tro inte vad vinskribenterna skriver – det är INTE ett fynd. Lägg till några tior och köp en billig cava, allt i sortimentet är bättre än det ungerska bubblet.

Riktigt bra alternativ är också mousserande vin från Sydafrika, så kallad cap classique. Samma typ av druvor och samma metod som i Champagne fast oftast fruktigare och lite feta men med bra syra. Senast in i sortimentet är Boschendal Brut Chardonnay Pinot Noir som är riktigt snyggt, rent och välgjort för under hundralappen. Får du inte tag på dettta vin kan du också prova Graham Beck Brut.

Ljust gul färg. Medelstor doft av mogen gul, gula äpplen, nötighet, kex och liten jästighet. Torr, frisk syra, ganska fyllig och fruktig smak med gul och mogen frukt, gräddighet, bröd, smörighet och frisk, mogen citrus. Balanserat, välgjort och snyggt med bra längd och rent avslut.

Producenten Boschendal är ansluten till WIETA. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Av någon anledning har det blivit en tradition att jullunch med efterföljande vinfest har blivit förlagd till Lund. En anledning kan vara den spännande vinkällaren på Grand Hotel. Lund har de senaste åren tagit sig ur ett ”död mans grepp” när det gäller restaurangkultur. Förutom Grand har det tidigare endast funnits ett anständigt alternativ som en oskriven regel. Nu däremot fullständigt sprudlar kroglivet och det är riktigt roligt att besöka Lund.

Lunchen intogs på Les Halles som lånat både namn och koncept från den klassiska saluhallen i Paris. Restaurangen ligger i den nybyggda delen av den ombyggda saluhallen och kombinerar klassisk bistrokänsla med en stor inglasad front mot gatulivet utanför. Både meny och vinlista är strikt franskt klassisk och den sistnämnda är ovanligt bred. Roligast är att champagnelistan är synnerligen sympatiskt prissatt. Vi tog in en 2002 Pol Roger med ett snudd på symboliskt påslag på 200 kronor. Les Halles är definitivt stället att njuta champagne på. Lunchen avnjöts i härligt trång och stimmig miljö och jag ser fram emot att njuta menyn på kvällstid.

Vill man fynda stora vinupplevelser så är Grand Hotel fortfarande ett ymnighetshorn. På vinlista finns fortfarande äldre årgångar och udda viner till riktigt intressanta priser. Vi tog bland annat in en 1996 Château Brown från Pessac-Léognan samt en 1991 Meerlust Rubicon från Stellenbosch i Sydafrika. Med en snarlik druvsammansättning var vinerna svåra att skilja åt i en blindprovning. Båda var förvånansvärt spänstiga, ungdomliga och fruktiga men det äldre sydafrikanska vinet var fruktigare, fylligare och mer balanserat än det franska. Två mycket bra, imponerande och njutbara viner. Det finns mer godsaker att hitta så passa på innan de tar slut.

Dagen avslutades i baren på Mat & Destillat. Trångt, blandat, stimmigt och skönt lundensiskt.