Fransmännen förstår det här med sallad. Beställer man in en sallad så får man en komplett måltid och blir mätt och tillfredställd. Här finns inga bleka, deppiga salladsbufféer med burkmajs, isbergssallad, rivna morötter och blekorangea tomater i klyftor. Här är sallad en konst.

Det har blivit mycket sallad de här veckorna i Frankrike. Med varmt väder och fantastisk råvaror är det ett enkelt val. Dessutom kan jag säga, utan att skryta, att jag är en jäkel på att komponera sallader. Här kommer därför mina råd om hur man gör en sallad utan att ni bett om det.

Basen. Börja med flera sorters bladsallad. Olika färg och struktur. Matig, krispig, späd och besk. Fördela och riv den ganska fint. Det är inte roligt att försöka mula in stora salladsblad. Ta gärna bort den nedre delen på bladen då de ofta är ganska beska. Ruccola är för övrigt ganska överskattat. Skölj ordentligt och kör i salladsslunga. Salladsslungan är ett måste. Kostar runt femtilappen och garanterar en torr och spänstig sallad. Blöt sallad fördärvar allt.

Dressing. En klassisk salladsdressing består av vinäger och olja och olika typer av smaksättning, vanligtvis dijonsenap. Den feta oljan och syrliga vinägern dämpar salladens beska och binder ihop alla smaker. Olivolja ger pepprig, fruktig eller örtig smak. Rapsolja ger nötighet. Rödvinsvinäger gör att salladsbladen slokar snabbt. Använd vitvins- eller sherryvinäger. Alternativ till vinäger är citronsaft eller inkråmet från tomater som du använder i salladen. Fett och syra får du också om du använder yoghurt som bas istället för olja och vinäger. Senapen ger sting och gör dressingen krämig. Om du använder grov dijonsenap blir smaken mindre skarp. Annan smaksättning är salt, peppar, örter, honung, socker, chili eller annat efter smak. Blanda kryddor, salt och smaksättning med vinägern/syran först. Därefter tillsätter du oljan. Använd en vanlig glasburk med skruvlock. Dressingen kan arbetas in med händerna så att den helt täcker, ringlas över eller serveras vid sidan av. Det sistnämnda är att föredra om man vill spara överbliven sallad till nästa dag.

Färg och smak. Tomater, oliver, lök, paprika och andra grönsaker väljer du efter säsong och smak. Hoppa över tomaterna om de är blekorangea och smaklösa. Ta hellre och finriv bra rotsaker. Blanda också i färska örter. Använd också frukter som melon, äpple, apelsin för kontrast. Det är fantastiskt gott att skiva ned jordgubbar i sallad särskilt när de är lite syrliga. Glöm inte färsk eller brynt svamp.

Protein. En sallad behöver inte vara vegetarisk. Det behövs protein. Om man inte nöjer sig med bönor så  kan man ha olika typer av ost, lufttorkad skinka, knaperstekt rökt fläsk, tonfisk, lax, tunt skivad stekt fläskfilé, smakrik skivad korv, kokt eller pocherat ägg eller strimlad kyckling. Exempelvis.

Kolhydrater. Krutonger, det vill säga bröd som du torrostar i stekpanna och sen bryner med lite smör eller olivolja ger både struktur och kolhydrater. Kokt skivad potatis eller den stora sortens couscous ger matighet.

Värme. Något som är varmt eller ljummet tillför en trevlig dimension. Att addera det knaperstekta fläsket, ostgratinerad potatis, smörsvängda haricoverts eller varma ägg precis vid servering gör det hela mer till en ”riktig” rätt.

Struktur. Tänk på att de olika komponenterna i salladen ska ge olika munkänsla: krispigt, mjukt, tuggigt, saftigt, knaprigt, lent.

Accenter. Smakrika ingredienser som sardeller, kapris, oliver, valnötter, skarp ost gör salladen spännande men får aldrig ta över – då blir det bara tröttande.

Komponera. Tänk in alla olika delar, balansera utseende, smak, struktur så har du en komplett måltid med hela tallriksmodellen. Lägg upp vackert på ett stort fat.