Upptäckte av en slump att detta recept inte fanns här på bloggen utan endast på ”Gubbröra” som var (är) min blogg på Taffel.se. Kul att se att denna forna portal-storhet i bloggosfären nu får en omstart. Kanske får jag också det för det var kul att se så mycket roligare recept jag skrev då. Lova att prova detta recept.

En liten, elegant och smakrik lite ärtsoppa som blir jättefin som en liten förrätt. Det märks inte att den är fånigt lättlagad. Den milda ärtsmaken fick en mustig baston som kontrasterade fint mot det syrliga och beska i apelsinyoghurten och hettan från pepparn. Osten och skinkan förstärkte umamin och gav välbehövlig konsistenskontrast. Servera med ett litet glas fino. Vinet i soppan ska koka med för att hinna lyfta smakerna och samtidigt tappa sin egna lite vassa karaktär. Om du vill ha en riktigt trevlig smakbrytning med ett flyktigt sting i näsan och härliga jästtoner så skvätter du i en centiliter av sherryn direkt i tallriken. Sådant gillar en hardcore-sherry-aficionado som jag.

• 4 skivor lufttorkad skinka
• 7 1/2 dl vatten
• 1 dl finosherry
• 2 poddar, tärningar eller motsvarande av grönsaksbuljong
• 500 g frysta gröna ärter
• 1 msk pressad citron
• manchego- eller parmesanost
• nymald svartpeppar
• cayennepeppar
• Apelsinyoghurt:
• 2 dl turkisk yoghurt (10%)
• rivet skal av 1apelsin

1. Riv apelsinskalet och blanda med 2 dl yoghurt.
2. Lägg skinkskivorna på bakplåtspapper och rosta i ugn i 5-10 minuter i 225°C tills de blir knapriga som chips.
3. Koka upp vatten, sherry och buljong.
4. Släng i ärtorna, låt koka upp och sjuda i några minuter.
5. Mixa tills du får en helt slät soppa. Klicka i någon matsked yoghurt, en matsked citronsaft och eventuellt lite apelsinsaft. Dofta i lite cayenne och dra några tag med pepparkvarnen. Mixa igen.
6. Häll upp i små soppskålar, klicka i apelsinyoghurten, strö över lite ost toppa med lite skalrasp och släng skinkchipset lite nonchalant vid sidan.

Jag hade helt missat boken ”Familjemiddagen” av Ferran Adrià, ni vet den där spanjoren med den legendariska restaurangen El Bulllí. En fantastisk bok med recept på 3-rättersmiddagr för en hel månad, alla inspirerad av maten som lagades till personalen på restaurangen. Dessutom massor med tips, grundrecept och genomgång av råvaror. En guldgruva av inspiration och dessutom extremt pedagogiskt upplags med måttomvandlingar och steg-för-steg-bilder. Att där finns ett recept på omelett med potatischips (jo sådana i påse till fredagsmyset) avgjorde att ett köp var givet.

Första receptet var busenkelt och kändes så självklart att jag tog det och sprang åt mitt eget håll. Det blev vansinnigt gott, kryddigt och milt samtidigt och med en spännande syrlig fräschör av ingefäran. Här är min variant och du kan anpassa det utan problem efter egen smak. Vill du komma närmre originalet så använder du högrev istället.

Till 4-5 personer.

Skär 600-700 g benfri fläskkarré/grishals i tunna skivor och salta och peppra väl. Skär en bit ingefära stor som två tummar i skivor och hacka sedan smått, du behöver inte skala. I en ugnsfast gryta fräser du ingefäran några minuter i olivolja innan du rör ned 1-2 tsk grön currypasta. Hacka ett knippe/kruka koriander och rör ned hälften i grytan. Slå på knappt en liter vatten och en halv burk kokosmjölk (jag körde med något som kallades ”kokosgrädde” och var lite krämigare). Låt koka upp och lägg ner kött och låt bli varmt igen. Sätt in i ugnen på 175° i 2,5 till 3 timmar. Grytan ser nu grynig ut men det fixar sig när du blandar ner resten av kokosmjölken och koriandern. Servera med basmatiris. Ännu godare dagen efter.

Det ursprungliga Butler-projektet byggde på att jag slaviskt följde recepten och återskapade rätterna till punkt och pricka. Jag tror inte Carl uppskattade recepttalibaner, för honom handlade det om att våga själv och att ha roligt. Det tänkte jag på när jag gjorde denna rätt och ersatte den skånska senapen med lika delar grov och fin dijonsenap.

1 pkt fryst torskfilé 400 gr
1/2 gul lök
1/2 citron
salt och peppar

Till såsen:
3 dl mjölk
2 msk smör
2 msk vetemjöl
3 tsk skånsk senap, ej för söt
salt och peppar

Tina fisken, finhacka löken och sätt ugnen på 200°.

Gör såsen genom att smälta smöret och låta mjölet fräsa med i några minuter. Häll på mjölken och låt sjuda ihop. Salta och peppra. Såsen ska vara tjock så man kan öka mängden mjöl något. Smaka av med salt, peppar och senap så att det blir bra studs i smaken.

Fräs löken i smör så den mjuknar, lägg den i en smörad form med fisken ovanpå. Pressa över citronen, salta och peppra och täcke med såsen. Baka i ugnen i 30 minuter.Servera till kokt potatis eller ris.

Jag ersatte som sagt den skånska senapen med fransk samt nöjde mig med 175° grader i ugnen. Fryst torskblock behöver msn ju inte ta om man kan få färsk fisk. Riktigt bra rätt med krämig sås.

Här hittar du alla recept från hela Carl Butler-projektet.

Det här är ett så typiskt butlerrecept. Det är så enkelt med så få råvaror (de obligatoriska konserverade tomaterna och löken) att man måste motstå den starka önskan att lägga till ett och annat. Men om man låter enkelheten styra blir man belönad.

4 rejäla fläskkotletter
1 gul lök
1 burk hela tomater
0,5 tsk oregano
smör
vetemjöl
salt och peppar

Salta och peppra kotletterna, vänd dem i vetemjöl och bryn dem i smör i ganska het panna. De ska bara brynas och inte stekas färdig. Lägg kotletterna i en ugnsform och sänk temperaturen i stekpannan och klick i mer smör. Fräs den tunt skivade löken några minuter och häll sedan över tomaterna som du hackat grovt tillsammans med spadet. Smaksätt med oreganon, 0,5 tsk salt och rejält med nymald svartpeppar och låt puttra några minuter. Häll tomatröran över kotletterna och tillaga färdigt i ugn på 225° i 25 minuter. Servera med ris eller kokt potatis.

Jag drog på lite extra med peppar och serverade till nypotatis. Förvånansvärt gott och saftiga kotletter. Vad receptet har med Portugal att göra har jag dock ingen aning om.

Här hittar du alla recept från hela Carl Butler-projektet.

Första receptet ur ”Carl Butlers receptklubb” är enkelt och klassiskt franskt och helt i Calles stil. Inga krusiduller, få ingredienser och förvånande nog är de konserverade tomaterna utbytta mot färska.

3 gula lökar
3 paprikor
4-5 tomater
6 ägg
smör
mejram
salt och peppar

Skal, klyfta och skär löken tunt och fräs den i smör på medelhög värme i en stor stek- eller traktörpanna tills den blir genomskinlig men inte brynt. Under tiden delar du och rensar paprikorna (jag tog två gröna och en röd) och skär dem grovt. Lägg ner paprikan med löken, lägg på locken och lått puttra i 30 minuter. Rör om då och då. Skär tomaterna ganska fint och blanda ner dem i parikaröran tillsammans med 2 tsk salt, 1 tsk mejram och rejäla tag med pepparkvarnen. Låt det hela puttra ytterligar minst en kvart under lok tills det är mjukt. Rör äggen lätt och blanda ner i grönsaksröran. Rör med gaffeln tills det börjar stelna. Servera med kryddiga korvar.

Det här blev väldigt gott tillsammans med fina kabanosser och ett glas rosévin. Ett mellanting mellan ratatouille, omelett och scrambled eggs. Inte särskilt vackert dock. Nästa gång ska jag blanda ner äggen försiktigt, sänka temperaturen, lägga på locket och låta det hela stelna till.

Här hittar du alla recept från hela Carl Butler-projektet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Trogna följare av bloggen har märkt att det blivit glesare och glesare mellan uppdateringarna. Missade till exempel själv att bloggen fyllde sex år härom veckan. Det är inte lika roligt att laga mat när man har mycket att göra och matlagningen oftast reduceras till snabba standardrecept och pimpning av halvfabrikat. På vinsida har det varit lika magert då jag inte haft tid till så många provningar och dessutom helst vill skriva enbart om viner som är väldigt bra eller dåliga som som förtjänar en riktig pungspark. Själv har jag väl också behövt en spark på det rätta stället för att komma igång igen.

Häromdagen när vi öppnade vårt kafé och butik så stod det en papperskasse med böcker utanför dörren. Vi tittade inte så noga på innehållet då vi tänkte att det var någon som ville bli av med dem efter en vindsröjning. När vi lite senare tog upp dem visade det sig att det var några trädgårdsböck (Kära Hustrun jublade) samt…*trumvirvel*…kokböcker av Carl Butler som jag inte stött på tidigare. Någon som uppenbarligen känner till våra respektive intressen hade donerat denna lilla skatt.

Igår började jag bläddra i dem (en var signerad!) och framförallt pärmen från ”Carl Butlers Receptklubb” komplett med de personliga månadsbreven fångade mitt intresse. Många av recepten finns samlade i boken ”Laga mat med Carl Butler” men de flesta var helt nya för mig. Det bästa av allt var att de var i den gamla goda stilen från originalboken, det vill säga enkla, rustika, lite oväntad och en orgie i ”hela konserverade tomater – en skvätt vin – timjan – vitlök”. Nästan som att upptäcka Carl Butler på nytt och fjärran från den nittiotalsfjompiga ”Carl Butler Kokbok: Fortsättningen” som är befläckad med alldeles för mycket avocado och scampi.

Jag kunde riktigt känna hur lusten att laga mat och blogga strömmade tillbaka i kroppen. Nu sätter jag fart igen med enkla, klassiska butlerrecept perfekta för en stressig högsäsong på Österlen! Häng med!

Idag gjorde jag åter igen min vinnarpizza som jag lagade under resan i Australien i höstas och modifierade den lite. Den är väl värd att repriseras och är perfekt en lat och varm sommarkväll. Så pass lat att jag använde färdig pizzadeg på rulle. Funkade perfekt men kavla ut den mycket tunt. Njöt även en modern australiensisk chardonnay till, precis som pizzan är avsedd till. Four o’Clock Chardonnay från McLaren Vale produceras of Battle of Bosworth som gjorde en av de bästa chardonnayvinerna som jag provade under höstens resa. Den här kostar knappt hundralappen men är riktigt bra! Rekommenderas.

Använd din favoritpizzadeg (eller min). Det viktiga är att pizzan blir tunn och krispig. I lite olivolja värmer du tunt skivad vitlök tills den mjuknar. Släng ner ett par nävar färsk babyspenat och låt mjukna av värmen och blanda i lite mascarpone eller cream cheese så det blir krämigt och dra över lite svartpeppar.. Pensla den utkavlade degen med lite olivolja. Sprid ut spenaten och ovanpå några skivor prosciutto eller parmaskinka. Bryt chevré (getost) i mindre bitar över pizzan och sprid även ut lite buffelmozzarella om du gillar ost. Toppa med mycket tunt skivad citron (försök hitta en med tunt skal) och riv till sist över lite parmesan. Grädda i het ugn tills citronen får lite färg.

Kylskåpet nästan rensat, skafferiinnehållet magert och magen knorrar efter mat. Hittar bortglömda burkar med tonfisk (fin, vit i glasburk som man ibland finner på Lidl), kronärtsskockshjärtan och svarta oliver. Googlar på recept och hittar ett som jag genast anpassar efter vad som finns i övrigt i lagret. Det blev en mycket lyckad pastarätt som snarare är en ljummen, matig pastasallad perfekt för lata sommar dagar.

Koka pasta efter anvisningarna. Under tiden blandar du samman två burkar tonfisk i olja (cirka 200 g styck), 5-6 klyftade kronärtskockshjärtan, 0,5 skivad rödlök, 10-12 skivade svarta oliver, 2 tomater (skållade, skalade och grovt skurna)saften och det finrivna skalet av en halv citron, en vitlöksklyfta (pressad eller riven), lite finhackad dill, 0,5 tsk harissa eller annan chilipasta, svartpeppar, salt och rejält med olivolja.  Slå vattnet av pastan men spara lite av vattnet. Blanda ner tonfiskröran i pastan, slå på lite av pastavattenet och låt bli varmt. Servera genast med lite riven parmesan.

Efter en titt i kylskåp och skafferi blev det en improviserad, snabb och mycket god lunchpasta med lite hetta.

Skiva 2 vitlöksklyftor mycket tunt och fräs dem mjuka på medelhög värme i olivolja tillsammans med 0,5-1 tsk harissa eller annan chilipasta. Under tiden häller du spadet av 1 burk hela konserverade tomater och skär dem i stora bitar. Häll ner i pannan och låt sjuda tills röran blir ganska tjock. Slå på drygt 0,5 dl vitt vin samt det finrivna skalet av 1 citron. Koka ihop och smaka av med salt. Bryt ned 1 burk tonfisk med hela filéer (välj en fin sort) och låt puttra några minuter. Servera med favoritpastan och riven parmesan.

Blev inspirerad av en soppa vi fick på sparrismiddagen häromdagen.  Lättlagad och vansinnigt god!

I min egen lilla sparrisodling har de första sparrisarna som kikat upp blivit lite knotiga och träiga på grund av den kalla våren. Perfekta att göra soppa på med andra ord. Om du inte befinner dig mitt i sparrissäsong eller inte hittar svensk sparris så undvik den importerade färska sparrisen som är dyr, torr, träig och smaklös. Den frysta sparrisen är helt överlägsen.

Bryt knopparna av ett stort knippe grön sparris och skär stjälkarna grovt. Koka upp 6 dl vatten med 1 pod/tärning/fond kyckling- eller grönsaksbuljong  och 1 dl vitt vin. Lägg ner knopparna och koka 2-3 minuter. Ta upp sparrisknopparna med en hålslev och lägg åt sidan. I med stjälkarna och koka i 7-8 minuter. Under tiden mixar du en mogen avocado med 0,5 dl grädde (vill du ha soppan helt vegansk så skippar du grädden och tar mer avokado) och grön tabasco efter smak (har du inte grön ta röd tabasco eller motsvarande). Mixa därefter soppan slät och mixa i avocadoröran. kKoka upp igen. Mixa soppan skummig, häll upp i varma tallrikar och toppa med knopparna.