För den som inte vet vem Stanley Tucci är så kan man bekanta sig med skådespelaren i matrelaterade filmer som ”Julie & Julia” och ”Big Night”. Den sistnämnda inspirerade mig till Timpano-projektet. Han har på senare tid blivit en matinfluencer med ett Instagramkonto med fem miljoner följare.

Ett av hans recept som dykt upp i mitt flöde är ”Stanley Tuccis Lefover Pasta Casserole” som i bland går under namnet ”Stanley Tuccis 6 ingredients pasta casserole”. Ibland sägs det bara vara fem ingredienser, men räknar man efter så är det upp till elva ingredienser om man räknar med att man måste göra en egen béchamelsås…och det måste man ju. Den skulle enligt honom själv och andra vara så god att den kan ätas både till frukost lunch och middag. Hittade faktiskt det korta klippet som är ursprunget till det väl spridda receptet.

Man blir ju nyfiken på detta underverk. Egentligen är det bara en basic pastagratäng. Kortfattat så fräser man gul lök och vitlök i olja eller smör plus lite pancetta. Ner med frysta ärtor. Detta blandar du sedan med överbliven béchamelsås (eller annan krämig sås) och kalla kokta farfalle, toppar med riven parmesan och sen in i ugnen 3o minuter på 175°. Låter inte som något särskilt. Jag fastande dock för det där med rester som man ju har mycket av efter jul. En ”leftover casserole” bör ju kunna svälja en del. Så jag tog Stanleys gratängrecept och sprang med det.

Eftersom jag inte hade överbliven béchamel så började jag där. Såsen gjorde jag genom att smälta rejält med smör, vispa ner 3-4 msk vetemjöl och lät fräs i några minuter samt vispade ned mjölk och en skvätt vispgrädde och lät sjuda ihop till krämig konsistens. En bortglömd bit gorgonzola fick slinka ner i såsen tillsammans med lite riven västerbottenost. Massor med svartpeppar till det. Inga rester av farfalle fanns så det blev till att koka 400 g penne rigate nästan färdigt. Ersatte pancettan med en bit guanciale som gömde sig i ett hörn i kylen. Svettade ut fettet och slängde i den finskurna löken löken och tre skivade vitlöksklyftor och lät den gosa sig mjuk och genomskinlig innan de frysta ärtorna åkte i. Strimlade några hekto av julskinkan och blandade sedan ihop allt till en röra som hamnade i en smord ugnsform. Rev parmesan över härligheten och sen skjuts in i ugnen i en halvtimme i 175° tills gyllene.

Ruggigt gott blev det! Stanleys recept är definitivt ett bra grundrecept för att gömma julskinka och andra rester.

Som dessert bjuder jag på denna imitatör som gör en perfekt Tucci.

Det stora ”problemet” efter julaftonens frosseri är alla rester som står i kylskåpet och ger en dåligt samvete. Desperat försöker man hitta på sätt att omvandla dem till något aptitretande. Nedan har jag samlat lite tips från förra julen på hur du tar tillvara den goda maten.

• Ostarna och den eviga edamern
• Grönkålen, edamern och skinkan blir läckra quesadillas
• Klassisk restmat av det småvarma och skinkan
• Butlers grönkålsgratäng tar hand om kålen och skinkan
• Laxpudding eller god lunch av den gravade laxen
• Ernsts julgryta
• Klatkager ett danskt sätt att återanvända gröten
• Pimpa gröten med clementinerna, fikonen, dadlarna och nötterna
• Ris à la Mandelmassa
• Lutfisken får nytt liv i en tortilla
• Grönkålssoppa
• Gör en jambon persillé av den rimmade julskinkan

Ett av de allra mest frekventa sökorden som leder till besök på denna blogg är ”potatisbullar”. Räknat i antal besök per sida så leder Julia Childs Boeuf Bourguignon utan konkurrens, men i hasorna på tvåan Huvudrätt: Biff Wellington kommer underdogen Potatisbullar. I min lätt snedvridna verklighetsuppfattning måste detta betyda att denna vardagliga resträtt går mot en renässans eller blivit trendig. En mer realistiskt analys skulle väl vara att potatisbullar är vad svenska folket ofta äter och därför behöver recept på.

Hursomhelst. Jag kompletterar mitt tidigare grundrecept och den ”italienska potatisbullen” med en ny variant idag. Detta recept är sprungen ur min rådande charkuterivånda och blev en riktigt läcker liten rätt som faktiskt smakade som croquetas, den lilla fyllda, friterade tapaskroketten man får överallt i Spanien.

Gör en smet enligt grundreceptet (jag utgår i detta recept från ett halvt kilo mos) och smaksätt med rikligt med svartpeppar och en knapp tesked paprikapulver. På ett bakplåtspapper breder du ut tunt skivad skinka av typen parma, jamon iberico, speck, schwarzwald eller någon annan du gillar. Torka skinkan i ugn på 150° tills du nästan kan smula sönder den, det tar cirka 20 minuter. Hacka/smula skinkan grovt, finhacka en halv gul lök och rör ned allt i smeten. Panera små klickar av smeten med panko eller vanliga brödsmulor. Stek i rikligt med smör må strax över medelvärme. Ringla lite olivolja över plättarna vid servering.

Kungen bland resträtter är pytten! Den slukar lätt resterna av julskinkan och prinskorven men även köttbullar och julkorv. Bland annat.

Tärna allt kött smått och hacka lök (röd eller gul efter smak och tillgång). Tärna även morötter och fast potatis men lite större och koka några minuter. Har du en bit bacon tärnar du även det och låter svettas i stekpannan en stund innan du tillsätter mer matfett (ankfett är överlägset) samt de avrunna rotfrukterna. Fräs på medelhög värme tills de börjar mjukna. I med kött och lök och fräs sakta vidare tills allt fått fin färg. Dra några ordentliga tag med pepparkvarnen och dräll i persilja och eller gräslök (fruset är bäst så här års).

Smakar ljuvligt med en överbliven julöl, en snaps och favorittillbehören. Saltgurka och HP-sås är oöverträffade.

Här har jag samlat fler tips på hur man tar tillvara julmatsresterna.