Idag blir det varmt och tydligen resten av veckan också. Då blir det lätt, fräsch och svalkande mat. När skuggorna blir längre ikväll så blir det varmrökt lax och och potatissallad, gräddfilssås med vinägrett. Men till lunch blir det en sommarklassiker – vattenmelonsallad och fetaost.

Man blandar den lite som man vill men basen är alltid vattenmelon i kuber och tärnad fetaost. Jag blandade i lite av vad jag hade. Det blev det rödlök, bladpersilja, färska myntablad, rabarber från trädgården och några överblivna skivade jordgubbar. Jag vände ihop med olivolja, limejuice, flingsalt, szechuanpeppar och några drag med pepparkvarnen. Men du smaksätter förstås som du vill. Ställ kallt. Servera i skuggan och försök att låta bli att hälla upp ett glas rosévin.

Den här salladen är perfekt när det är riktigt varmt och man vill ha något svalkande. Perfekt till kryddstarka korvar.

Basen i salladen är vattenmelon som du skär ner i mindre bitar. Skiva rejält med jordgubbar, kärna ur och hacka ett gäng svarta oliver och skiva en liten rödlök. Smula rikligt med fetaost och hacka en näve vardera av färsk mynta och citronmeliss. Dra ett par rejäla tag med pepparkvarnen, ringla över olivolja, blanda och servera genast.

Ibland när jag läser recept kan jag spontant känna att ”det här måste bli jävligt gott”. Så var det när jag läste detta vegetariska recept av Jamie Oliver i Icas kundtidning Buffé.

Även om det tog en mycket dryg halvtimme att laga snarare än angivna och överoptimistiska 15 minuter (även om jag justerade med lite genvägar) så blev det galet gott och över förväntan. Smakintensivt, syrligt, salt, hett, sött och med samspelande och kontrasterande strukturer blev det en perfekt liten rätt som kan serveras ljummen eller kall. Fungerar som ensamrätt för 3-4 personer eller som tillbehör till grillat eller nästan vad som helst. En blivande klassiker i detta hem.

Koka 4 dl quinoa enligt anvisningarna på paketet. Strimla 4-6 salladslökar och en urkärnad röd chilifrukt. Mixa samman dem med en kruka koriander, ett par nävar myntablad, 100 g babyspenat, en rejäl skvätt olivolja, saften från två limefrukter, 1 tsk salt och några kraftiga drag med pepparkvarnen. Låt quinoan ånga av så den blir torr och blanda sedan med den kalla salsan. Lägg upp på ett fat. Strö över en mango (eller prova med cantaloupmelon), en mogen avocado och 100 g fetaost som du tärnat. Ringla över lite naturell yoghurt och klipp över en ask krasse (hoppa över eller ersätt med persilja).

Fransmännen förstår det här med sallad. Beställer man in en sallad så får man en komplett måltid och blir mätt och tillfredställd. Här finns inga bleka, deppiga salladsbufféer med burkmajs, isbergssallad, rivna morötter och blekorangea tomater i klyftor. Här är sallad en konst.

Det har blivit mycket sallad de här veckorna i Frankrike. Med varmt väder och fantastisk råvaror är det ett enkelt val. Dessutom kan jag säga, utan att skryta, att jag är en jäkel på att komponera sallader. Här kommer därför mina råd om hur man gör en sallad utan att ni bett om det.

Basen. Börja med flera sorters bladsallad. Olika färg och struktur. Matig, krispig, späd och besk. Fördela och riv den ganska fint. Det är inte roligt att försöka mula in stora salladsblad. Ta gärna bort den nedre delen på bladen då de ofta är ganska beska. Ruccola är för övrigt ganska överskattat. Skölj ordentligt och kör i salladsslunga. Salladsslungan är ett måste. Kostar runt femtilappen och garanterar en torr och spänstig sallad. Blöt sallad fördärvar allt.

Dressing. En klassisk salladsdressing består av vinäger och olja och olika typer av smaksättning, vanligtvis dijonsenap. Den feta oljan och syrliga vinägern dämpar salladens beska och binder ihop alla smaker. Olivolja ger pepprig, fruktig eller örtig smak. Rapsolja ger nötighet. Rödvinsvinäger gör att salladsbladen slokar snabbt. Använd vitvins- eller sherryvinäger. Alternativ till vinäger är citronsaft eller inkråmet från tomater som du använder i salladen. Fett och syra får du också om du använder yoghurt som bas istället för olja och vinäger. Senapen ger sting och gör dressingen krämig. Om du använder grov dijonsenap blir smaken mindre skarp. Annan smaksättning är salt, peppar, örter, honung, socker, chili eller annat efter smak. Blanda kryddor, salt och smaksättning med vinägern/syran först. Därefter tillsätter du oljan. Använd en vanlig glasburk med skruvlock. Dressingen kan arbetas in med händerna så att den helt täcker, ringlas över eller serveras vid sidan av. Det sistnämnda är att föredra om man vill spara överbliven sallad till nästa dag.

Färg och smak. Tomater, oliver, lök, paprika och andra grönsaker väljer du efter säsong och smak. Hoppa över tomaterna om de är blekorangea och smaklösa. Ta hellre och finriv bra rotsaker. Blanda också i färska örter. Använd också frukter som melon, äpple, apelsin för kontrast. Det är fantastiskt gott att skiva ned jordgubbar i sallad särskilt när de är lite syrliga. Glöm inte färsk eller brynt svamp.

Protein. En sallad behöver inte vara vegetarisk. Det behövs protein. Om man inte nöjer sig med bönor så  kan man ha olika typer av ost, lufttorkad skinka, knaperstekt rökt fläsk, tonfisk, lax, tunt skivad stekt fläskfilé, smakrik skivad korv, kokt eller pocherat ägg eller strimlad kyckling. Exempelvis.

Kolhydrater. Krutonger, det vill säga bröd som du torrostar i stekpanna och sen bryner med lite smör eller olivolja ger både struktur och kolhydrater. Kokt skivad potatis eller den stora sortens couscous ger matighet.

Värme. Något som är varmt eller ljummet tillför en trevlig dimension. Att addera det knaperstekta fläsket, ostgratinerad potatis, smörsvängda haricoverts eller varma ägg precis vid servering gör det hela mer till en ”riktig” rätt.

Struktur. Tänk på att de olika komponenterna i salladen ska ge olika munkänsla: krispigt, mjukt, tuggigt, saftigt, knaprigt, lent.

Accenter. Smakrika ingredienser som sardeller, kapris, oliver, valnötter, skarp ost gör salladen spännande men får aldrig ta över – då blir det bara tröttande.

Komponera. Tänk in alla olika delar, balansera utseende, smak, struktur så har du en komplett måltid med hela tallriksmodellen. Lägg upp vackert på ett stort fat.

Det blir mycket sallader när termometern pendlar runt trettio grader och bladsalladen är billig, kommer i många varianter är smakrik och nästan köttig. Att sedan alla andra grönsaker och råvaror kommer i överflöd gör middagsvalet lätt.

Alla sallader blir dock inte lyckade. Jag fick in en riktigt misslyckad och sorglig variant på en restaurang i Uzès. Idén och ansatsen var dock så bra att jag redan nästa dag gjorde en egen variant på den som blev synnerligen bra.

Dubbelpanera (vispat ägg/vetemjöl/vispat ägg/ströbröd) en getost per person och ställ kallt. Det ska vara de små puckformade ostarna. Plocka ihop några olika sorters bladsallad som du sköljer och torkar väl och lägg upp på tallrikar. Skär tjocka skivor av stora, mogna och biffiga tomater och lägg ut på salladen tillsammans med urkärnade svarta oliver av god kvalitet. Skär tjocka strimlor (lardons) av rökt sidfläsk och stek gyllenbruna på medelhög värme. ta upp fläsket och spara fettet. Gör en enkel vinägrett och blanda ner stekfettet. Sjud grön sparris i lätt saltat vatten tills den precis börjar mjukna och skölj den snabbt. Stek getostarna i en blandning av olivolja och smör på ganska hög värme så de får fin färg. Lägg sparrisen på salladen, ringla över vinägretten, frö över fläsket och toppa med getosten. Avnjutes med ett svalt rosévin

Det här är ett riktigt bra tillbehör till rätter med hetta. Syran, sötman och yoghurten dämpar chilihetta och myntan lyfter det hela.

Mosa tre bollar labneh (kan uteslutas) med zest och juice från en lime samt 1 tsk salt. Rör ned 3 dl turkisk yoghurt i omgångar så att allt blandar sig väl. Rör ned 2 msk flytande honung och en näve finhackad, färsk mynta. Skala en stor gurka, halvera på längden och kärna ur. Skiva och blanda ner i yoghurtblandningen

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Jordgubbarna är på upphällningen men om du får tag på några så testa denna sallad. Perfekt tillbehör till grillat eller bara som en sommarlunch.

Basen är en blandad grönsallad som gärna få bestå mest av ruccola och spenat för matighet. Riv över skalet av en citron samt pressa över lite av saften och ringla över rikligt med olivolja. Hacka i lite myntablad och vänd runt salladen ordenligt med händerna och lägg upp på ett stort fat. Skiva mogna avocado, rödlök och jordgubbar och fördela över salladen. Sist smular du över fetaost (gärna get).

Trista körsbärstomater resulterade i den här varianten på den klassiska italienska mozzarella- och tomatsalladen.

Halvera 200 g körsbärstomater över ”ekvatorn”, lägg i en form och strö över några nypor salt och socker. Ställ i ugn på 125° i cirka 90 minuter. Ta ut och låt svalna något. Medan tomaterna fortfarande är lite varma vänder du dem i rejält med olivolja och lite pressad citron. Blanda ner en näve grovhackad bladpesilja och färsk basilika samt en bit finstrimlad purjolök. Skär 2-3 bollar labneh grovt och blanda ner i slladen så det krämar sig lite. Riv till sist över lite citronzest.

Gårdagens Jamie Oliver-recept kom ursprungligen i par med en sallad. Den gjordes på endive- och trevisanosallad, men den sistnämnda fick jag inte tag på så jag gjorde min egen variant. Den väldigt potenta och smakrika dressingen samt de aromatiska men milda kaprisarna är enligt Olivers recept.

Mixa samman 4-6 sardeller, en vitlöksklyfta, 3 msk rödvinsvinäger, 3 msk yoghurt, 2 tsk dijonsenap och rejält med färsk eller frusen basilika till en slät dressing.

Krama ur det mesta av vätskan 2-3 msk inlagd kapris (den lilla sorten) och fritera lätt i lite olivolja i botten på en kastrull. Kaprisen är färdig när de öppnat sig som små blommor. Skilj av den heta oljan (kan spara i kylen och hällas över stekt fisk till exempel) och kaprisarna med en trådsil av metall.

Gör en blandad grönsallad (jag var lat och köpte en påse färdigblandad ”toskansk” sallad) samt klyfta i lite körsbärstomater. Ta en endive och skär rotänden i tunna skivor och blanda dessa tillsammans med endivebladen med den övriga salladen. Strö över kaprisen och ringla över lite av dressingen.

Jag är ingen älskare av sallad egentligen. Jag bojkottar exempelvis salladsbufféerna på lunchrestaurangerna. Vem har hittat på på dem? Man går till en restaurang med bordsservering och knappt har man landat på stolen förrän man ombeds gå att köa för att sleva upp majskorn, blöt isbergssallad, bleka tomatklyftor, tjocka gurkskivor och – halleluja! – jordsmakande groddar och menlös dressing på en alldeles för liten tallrik. Har man ”tur” finns det hembakat bröd som man måste skära upp själv med en slö, sågtandad kniv. När man kommer tillbaka till bordet står varmrätten redan där och börjat kallna. Ställen med lite tänk låter servisen komma med små individuella skålar med sallad redan när hon/han tar beställningen. Då kan man som gäst sitta ner i lugn och ro och njuta av både sin lunchpaus och salladen.

Fransmännen(detta stolta, vackra och kloka folk) vet att en sallad är en måltid i sig. ”En sallad” är inte något litet fettsnålt och ”fräscht” man pliktskyldigast petar i sig innan spinningpasset. ”En sallad” är inget man köande tvingas montera själv på ett tefat. ”En sallad” är inte strimlad vitkål på pizzerian.

I Frankrike upplever man en sallad bäst genom ”salade de campagne”, det vill säga lantsallad eller en sallad på traktens produkter. En fransk sallad utgår alltid från en bas av riktig sallad som täcker hela tallriken av fullstorlek. Salladen är också ordenligt klädd och inmasserad i sin dressing. Dressing ringlar man inte ängsligt över, den ska arbetas in med nävarna. Sedan lägger man ofta till löskokta eller förlorade ägg som mättar. Sedan kommer ingredienserna som är smakrika, ger struktur och speglar ursprunget. I Provence blir det tonfisk eller sardeller. Besöker man sydvästra Frankrike blir det ”à la Perigord” det vill säga med alla möjliga och omöjliga delar av den goda ankan. På bistron i Lyon får man fläsk(lardons) och krutonger och i Alsace munstergratinerad potatis. En sallad mättar och innehåller livets goda tillbehör. Till en sallad dricker man med behållning en halv flaska vin. Per person.

Dagens lunchsallad baserades på fyra olika salladssorter och mynta med en klassisk vinägrett. På toppen fullmogna körsbärstomater, salladslök, knaperstekt riktigt bacon och kokta ägg.