Stanley Tucci gömde julskinkan

För den som inte vet vem Stanley Tucci är så kan man bekanta sig med skådespelaren i matrelaterade filmer som ”Julie & Julia” och ”Big Night”. Den sistnämnda inspirerade mig till Timpano-projektet. Han har på senare tid blivit en matinfluencer med ett Instagramkonto med fem miljoner följare.
Ett av hans recept som dykt upp i mitt flöde är ”Stanley Tuccis Lefover Pasta Casserole” som i bland går under namnet ”Stanley Tuccis 6 ingredients pasta casserole”. Ibland sägs det bara vara fem ingredienser, men räknar man efter så är det upp till elva ingredienser om man räknar med att man måste göra en egen béchamelsås…och det måste man ju. Den skulle enligt honom själv och andra vara så god att den kan ätas både till frukost lunch och middag. Hittade faktiskt det korta klippet som är ursprunget till det väl spridda receptet.
Man blir ju nyfiken på detta underverk. Egentligen är det bara en basic pastagratäng. Kortfattat så fräser man gul lök och vitlök i olja eller smör plus lite pancetta. Ner med frysta ärtor. Detta blandar du sedan med överbliven béchamelsås (eller annan krämig sås) och kalla kokta farfalle, toppar med riven parmesan och sen in i ugnen 3o minuter på 175°. Låter inte som något särskilt. Jag fastande dock för det där med rester som man ju har mycket av efter jul. En ”leftover casserole” bör ju kunna svälja en del. Så jag tog Stanleys gratängrecept och sprang med det.
Eftersom jag inte hade överbliven béchamel så började jag där. Såsen gjorde jag genom att smälta rejält med smör, vispa ner 3-4 msk vetemjöl och lät fräs i några minuter samt vispade ned mjölk och en skvätt vispgrädde och lät sjuda ihop till krämig konsistens. En bortglömd bit gorgonzola fick slinka ner i såsen tillsammans med lite riven västerbottenost. Massor med svartpeppar till det. Inga rester av farfalle fanns så det blev till att koka 400 g penne rigate nästan färdigt. Ersatte pancettan med en bit guanciale som gömde sig i ett hörn i kylen. Svettade ut fettet och slängde i den finskurna löken löken och tre skivade vitlöksklyftor och lät den gosa sig mjuk och genomskinlig innan de frysta ärtorna åkte i. Strimlade några hekto av julskinkan och blandade sedan ihop allt till en röra som hamnade i en smord ugnsform. Rev parmesan över härligheten och sen skjuts in i ugnen i en halvtimme i 175° tills gyllene.
Ruggigt gott blev det! Stanleys recept är definitivt ett bra grundrecept för att gömma julskinka och andra rester.
Som dessert bjuder jag på denna imitatör som gör en perfekt Tucci.

















Senaste kommentarer