När Lotta Lundgren häromdagen mycket välförtjänt tilldelades Hirampriset var jag ju helt enkelt tvungen att plocka fram hennes fantastiska kokbok. Där hittade jag hennes asiatiska kycklingfärs som passade som hand i handske nu när Kära Hustrun tillfälligt utropat vårt hem till en kolhydratfri zon.

Jag har aldrig använt mig av kycklingfärs tidigare. Faktiskt har jag snarare sneglat misstänksamt på den där den legat i kyldisken. Men med detta recept har jag ändrat uppfattning. En mycket användbar råvara. Detta recept var också riktigt, riktigt bra! I Lottas originalrecept presenteras färsen som kycklingsallad i ”skålar” av isbergssallad som små entrérätter som kan rullas ihop och ätas som små smakrika dolmar. Äts de på detta vis kan man skruva upp kryddningen något. Som ensamrätt räcker den till två personer om den serveras med ris eller nudlar.

Riv en bit färsk ingefära, pressa ur saften och släng den torra bollen som blir kvar. Planda ingefärasaften med 1 msk farinsocker, 2 msk asiatisk fisksås, 2-3 finhackade röda chilifrukter och saften från en limefrukt. Finhacka 5-6 vitlöksklyftor och fräs i olja så de får lite färg. Tillsätt 400 g kycklingfärs och fräs tills genomstekt. Häll på vätskeblandningen, sänk temperaturen och sjud tills det nätt och jämnt kokat in. Under tiden strimlar du en näve sockerärter, grovhackar ett kruka koriander med stjälkar och allt samt grovhackar lite jordnötter. När färsen är färdig blandar du ner det finrivna skalet av limefrukten (i originalrecept används limeblad som strimlas ner och får sjuda med färsen). Servera i bladskålar av isbergssallad eller till ris eller nudlar. Toppa med nötterna, sockerärterna och koriandern.

Vad har det tagit åt mig? Jag som nästan aldrig bakar. Häromdagen gjorde jag makroner och nu har jag gjort Julia Childs klassiska chokladkaka. Jisses! Vad blir de härnäst? Cupcakes? Kan det vara en 50-årskris?

Receptet kommer ur Julia Childs kokbok ”Det goda franska köket”. Namnet på kakan är egentligen Reine de Saba, eller Drottningen av Saba, och blir en fantastisk saftig, krämig och maffigt chokladig kaka utan att bli för söt. Jag förstår klassikerstatusen och den ska definitivt bakas igen.

Smöra och mjöla en bakform 20 cm i diameter och sätt ugnen på 175°. Separera gulorna och vitorna från 3 ägg. Vispa äggvitorna med 1 msk socker och en nypa salt till ett fast skum som kan bilda toppar. Rör/vispa 100 g rumsvarmt smör med 100 g strösocker tills vitt och fluffigt. Blanda 60 g mandelmjöl (eller skållad, mald mandel) med 60 g siktat vetemjöl. Smält 120 g mörk choklad i 2 msk rom eller kaffe över vattenbad. Rör ner chokladsmeten i smör- och sockerblandningen och rör även ner äggulorna och några droppar bittermandelolja/arom. Vänd nu ner 1/3-del av äggvitan och 1/3-del av mjölblandningen och fortsätt så tills allt är blandat. Bred ut smeten i formen och grädda i cirka 25 minuter. Kakan är klar när en provsticka förblir torr efter att ha stuckit i kakans kant men fortfarande är krämig i i mitten. Låt kakan svalna 10 minuter i formen innan du välter upp den på ett bakplåtspapper på ett galler och låt den svalna helt.

För glasyren smälter man 70 g mörk choklad i 1 msk rom eller kaffe över vattenbad. Rör i omgångar ned 4-5 msk smält smör i chokladsmeten. Vispa, gärna i kallt vattenbad, tills smeten blir bredbar. Smeta ut över den kalla kakan och bred ut slätt med en stekspade eller liknande. Dekorera med hyvlad mandel.

Jag har blivit beordrad av Kära Hustrun att laga nyttig mat den närmaste tiden. Framför allt handlar det om mer grönsaker och mindre kolhydrater. Det kanske inte skadar.

Den här enkla råkostsalladen är perfekt nu på vintern då den är rik på c-vitamin och gjord på ingredienser som det finns gott om och är billiga så här års. Saftig, tuggig och fräsch. Servera som tillbehör eller som en ensamrätt med lite keso. Gör en stor sats på en gång då salladen håller sig bra i kylen.

Använd ungefär lika delar av vitkål, rödkål, morötter, äpple och oskalad apelsin. Skiva kålen mycket fint och riv morot och äpple grovt. Skala och filéa apelsinen och skär i stora bitar. Gör en dressing på en rejäl klick dijonsenap och 1 del äppelcidervinäger och 4 delar rapsolja. Blanda samman allt och dra några tag med pepparkvarnen. Klart.

Denna kycklingrätt är lika god som den är enkel att laga till. Mycket must och smak. Med bara fem huvudingredienser bevisar detta recept att ”det enkla är det bästa”.

Stycka en kyckling eller ungtupp (eller köp delar). Bryn delarna i smör i en stor tjockbottnad gryta. Fräs samtidigt också 100 g fint strilat riktigt bacon. Slå på 2 dl olorososherry, 100 g/1 dl tomatpuré och 200 g små, fina skogschampinjoner som du klyftat och dra några rejäla tag med pepparkvarnen. Sänk värmen, lägg på locket och låt sjuda sakta i 45 minuter. Smaka eventuellt av med salt (beror på baconet) Servera med ris eller potatis.

Trodde väl aldrig jag skulle baka makroner. För det första så bakar jag nästan aldrig kakor. För det andra så trodde jag de var väldigt svåra att göra. För det tredje så har den allmänna hajpen fått mig att förhålla mig kallsinnig (fast jag tackar aldrig nej för de är himla läckra).

Anledningen till att jag till slut  blev den siste matbloggaren att göra makroner var att jag plockade på mig en påse mandelmjöl när jag var och handlade. När jag sedan googlade på användningen så var det i princip bara makronrecept som dök upp. Det verkade heller inte så knepigt så det var bara att kapitulera.

Mycket riktigt var det en baggis att svänga ihop och resultatet blev faktiskt helt perfekt men den härliga kombinationen av segt, fluffigt och krämigt. Utseendet blev också bra men dock inte helt traditionellt då jag inte hade en slät tyll att spritsa med.

Blanda samman 125 g mandelmjöl (du kan mala skållad mandel själv om du inte hittar mjöl i butiken) med 225 g siktat florsocker. Vispa 125 g rumstempererade äggvitor (4 st) tills de blir styva och du kan vända bunken upp och ner och smeten stannar. Vispa ner 25 g strösocker i äggvitan i omgångar. Rör droppa i eventuell karamellfärg. Blanda ner äggsmeten i mandelmjölblandningen och fyll en sprits med smeten. Spritsa ut 2-3 cm stora rundlar på bakplåtspapper. Låt nu torka i minst en timme, detta för att makronerna ska bli släta och inte spricka. Grädda på 150° i ungefär en kvart. Låt svalna och lossa försiktigt från pappret.

Blanda samman 100 g smör, 100 g florsocker, 1 tsk vaniljsocker och en äggula till en smörkräm. Passera 2-3 msk hallonsylt genom en trådsil och blanda ner i krämen. Spritsa eller klicka krämen på en avsvalnad makronhalva och kläm ihop med ytterligare en som en hamburgare. Ställ svalt.

Jag brukar blanda leverpastej i köttfärslimpan så varför inte i pannbiffarna. Det blev ganska mycket skorpmjöl också plus yoghurt och resultatet blev mycket smakrika, välsmakande och luftiga biffar. Konsistensen inte helt olikt wallenbergare.

Blanda samma 1 dl skorpmjöl, 2,5 dl vanlig youghurt 3%, 100 g leverpastej, 1 msk worcestershiresauce,  1 tsk salt, 15 malda kryddpepparkorn och rikligt med nymald svartpeppar och låt svälla 5 minuter. Blanda väl med 500 g blandfärs. Forma till små, platta biffar och vänd i skorpmjöl. Stek på medelhög värme i smör tills de får fin färg. Lägg i en form och efterstek i ugn på 150°.

Under tiden biffarna står i ugnen fräser du 2 grovt skurna gula lökar i rikligt med smör tills de mjuknar och blir ljust gyllene. Pudra över 2 msk vetemjöl och låt fräsa några minuter under omrörning. Slå på och rör in 3,5 dl gräddmjölk och sjud sakta tills det tjocknar. Rör i 1 msk mörk soja, peppra och smaka av med salt.

Servera biffarna och såsen med kokt potatis, lingonsylt och härligt frisk pressgurka.

Så var då ”Projekt Timpano” avslutat. Dags för en sammanfattning

I helgen ”monterade”, tillagade och avnjöts timpanon och en vecka av inköp och förberedelser var över. Smakade det bra? Jodå. En riktigt smakrik och mustig makaronipuddingpaj blev det och ganska mycket uppståndelse när den skulle skäras upp. Den behövde definitivt den extra tomatsåsen i köttgrytan som jag gjorde samtidigt med ragún.

Var det värt besväret? Tveksamt. Visst kan man göra det mycket enklare genom att istället för ragún bara koka ihop och krydda en färdigköpt passata samt göra vanliga köttbullar med extra vitlök istället för de små, italienska brödstinna. Det var nämligen dessa två moment som var mest tidskrävande. Att göra pastadegen, kavla ut den, klä formen och fylla den med allt det goda var en ganska enkel match. Ska man ändå göra allt från grunden på en dag så får man börja på förmiddagen för att kunna servera på kvällen.

Ändå var det väldigt roligt att göra. Känslan att vända upp den ganska pampiga kupolen, känna på den, vänta på att den ska svalna och slutligen skära upp hela härligheten var ganska häftig. Ska man ordna en stor italiensk fest så kan man låta timpanon vara huvudnumret på en buffé med kallskuret, sallader och ostar. Det blir definitivt något att prata om.

Eftersom jag fått kommentarer om att timpanon såg osmaklig ut (?) så har jag lagt upp en liten omröstning. Bildspelet med tillagningen och det färdiga resultatet finns här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Då var det dags för steg 4 i ”Projekt Timpano”; Montering och tillagning. Återkommer med utvärdering och sammanfattning.

Du behöver en stor, rund ugnsfast form som rymmer minst 6 liter. Idealiskt är en vid, djup emaljerad plåtbunke. Jag använde en emaljerad gjutjärnsgryta men den krävde åtminstone 30 minuter längre tid i ugnen.

1 sats deg 
1 liter Ragú 
1 sats små italienska köttbullar 
10 hårdkokta, skalade ägg 
250 g provolone i små kuber
250 g italiensk salmi  i små kuber
3 dl finriven pecorino
1000 g torr rörpasta (ziti, penne, sedani etc)
3 vispade ägg
olivolja
smör

Till besciamella (béchamel):
7,5 dl mjölk
5 msk vetemjöl
5 msk smör

Gör såsen genom att smälta smöret och låta mjölet fräsa med i några minuter. Häll på mjölken och låt sjuda ihop under minst 5 minuter under omrörning. Salta och peppra.

Sätt ugnen på 175°. Koka pastan i saltat vatten riktigt al dente, ungefär halva rekommenderade koktiden. Slå av vattnet, vänd pastan med rikligt med olivolja och låt svalna.

Smöra din form och pensla sedan med olivolja. Kavla ut degen tills den är ungefär 1,5 mm och med tillräcklig diameter för att täcka formens insida + att den ska täcka ovansidan, cirka 60 cm. Klä formen med degen och låt den hänga över kanten.

Rör samman pastan med besciamellasåsen. Bottna formen med 1/3 av pastan. Sprid ut hälften av köttbullarna, placera ut äggen, strö över hälften av ost- och salamikuberna samt hälften av pecorinosten och ragún. Täck med ytterligare 1/3 av pastan, resten av köttbullarna, salamin, provolonen, pecorinon och tomatsåsen. Avsluta med den sista pastan, häll över det mesta av den vispade äggen. Se till att alt är väl packat. Vik över degen, klipp bort överflödig deg och ”lappa” eventuellt där det behövs. Pensla med lite av äggröran utblandat med lite vatten och använd en gaffel för att fästa ihop degen.

Grädda i ugn minst 90 minuter, kontrollera med stektermometern så att innertemperaturen är minst 50°. Efter en timme täcker du ovandelen med folie så den inte bränns. När timpanon är färdigbakad tar du ut den och låter den vila minst 30 minuter innan du vänder upp den på ett fat. Låt vila ytterligare minst 20 minuter innan du skär upp den med en vass kniv.

Då var det dags för steg 3 i ”Projekt Timpano”; degen.

Degen som ska innesluta hela härligheten är en form av pastadeg. Enkel att göra, blir väldigt elastisk, lätthanterlig men kräver lite muskler för att arbeta ut så den blir så tunn som krävs.

1 liter vetemjöl 
4 ägg 
1 tsk salt  
3 msk olivolja
1,5 dl vatten (i omgångar)

Häll mjöl, ägg, olivolja, salt och 3 msk av vattnet i en matberedare med degkrok och låt maskinen arbeta. Addera vattnet i omgångar, en matsked åt gången, tills ingredienserna blandats väl och det bildats en degboll. Lägg degen på en lätt mjölad arbetsyta och arbeta samman tills den blir slät och fin. Låt vila en stund innan användning.

Då var det dags för steg 2 i ”Projekt Timpano”; köttbullarna.

Detta är en tidskrävande del av receptet. Dels ska brödet torkas i tre dagar och köttbullarna är små rackare så det tar några timmar att både göra smeten och steka färdigt. Brödet är en historia i sig då det i receptet jag utgår ifrån står ”10 (1-inch thick) slices Italian bread”. Ett ganska udda sätt att ange hur mycket bröd som ska ingå. Jag köpte i alla fall ett italienskt durumvetebröd och mätte upp 25 cm (ungefär 10 inches) och vägde sedan. Det blev 500 g.

Hur som helst så blev resultatet väldigt bra. Smakrika små ”fattigmansköttbullar” med en fin smak från brödet och vitlöken. Ska prova att göra receptet igen med annan smaksättning.

Olivolja  
Ister, ankfett eller liknande 
500 g nötfärs 
500 g italiensk lantbröd skuret i tjocka skivor och torkat i 3 dagar  
3 rivna vitlöksklyftor
3 msk finhackad persilja 
1 ägg 
1 dl finriven pecorinoost
1,5 tsk salt
rikligt med nymald svartpeppar 

Blöt upp brödskivorna i varmt vatten i fem minuter. Under tiden blandar du ihop resten av ingredienserna (utom olivoljan och fettet) väl med händerna. Ta loss det uppblötta, mjuka brödet och släng de hårda kanterna. Pressa ur överflödigt vatten (det blir en en kladdig smet) och blanda samman brödet väl med färsen. Hetta upp matfettet i en stekpanna till medelhög värme. Med lätt fuktade händer formar du en köttbulle av en väl rågad tesked färsblandning (jo de ska vara så små) och provsteker. Låt svalna och smakar av. Justera eventuellt smaken med salt och peppar. Stek köttbullarna i omgångar tills de får en fin brun färg. Lägg i en ugnsfastform och efterstek i ugn på 150° så de blir fasta.