Idag är matbloggaren så stolt att han visar upp sig själv hållandes Köttbullarna.

Jag har aldrig lyckats riktigt bra med köttbullar och har därför med varm hand lämnat över det bestyret till Kära Hustrun. Men när jag lagade Mannerströms falukorv igår så föll ögonen på hans köttbullerecept och det inspirerade mig till att försöka på nytt. Det blev riktigt bra, saftiga köttbullar med mycket smak som höll ihop bra när de stektes. Testa också Mannerströms tips att spritsa ut smeten. Ganska praktiskt för att få lika stora bullar.

Malde till och med köttet själv av tre anledningar: det är slaktmånaden, man får kontroll på innehållet i färsen (till samma eller lägre pris) samt att man känner sig lite som Dexter när man står och efterarbetar med att rensa bort senor och brosk ur köttkvarnen.

Koka 400 g potatis och låt svalna. Rör samman 2 dl ströbröd med 1,5 dl mjölk, 0,5 grädde, 2 ägg, 0,5 msk farinsocker, 2 msk thailänds fisksås (istället för klassiska ansjovisspadet), 2 msk soja, 2 msk worchestershire-sås, 15 mortlade kryddpepparkorn, 2 pressade vitlöksklyftor, 1 tsk salt och rikligt med svartpeppar. Ställ åt sidan att svälla. Riv en stor gul lök fint. Hacka en stor gul lök och fräs gyllene i smör.

Om du maler köttet själv så skär du 1000 g nötkött (fransyska, högrev eller liknande) och 600 g fläskkött (ex karré) i bitar och maler med potatisen och löken (så slipper du stora bitar). Köper du färdigmalet så funkar det bra 1600 g blandfärs. Blanda väl med ströbrödssmeten och ställ sedan kallt minst en halvtimme. Forma till små bollar och stek i rikligt med smör och ister/ankfett.

Jag älskar verkligen falukorv. Denna stapelvara i det svenska köpet kan vara outsägligt trist men om den är av god kvalitet kan man göra så mycket gott av den. Att bara knapersteka den och servera tillsammans med stuvade makaroner är sådan där mat som gör mig snäll och lycklig.

Jag har länge hävdat att Lidls märke Enebacken är den bästa massproducerade falukorven, men nu har den fått mycket stark konkurrens. Hälsingestintans falukorv fanns i charkdisken på Ica idag och fick följa med hem. Endast köttråvara av svenskt nötkött (vilket originalreceptet föreskriver) från frigående djur och dessutom hängmörat. Mycket bra smak och fast, lite mörkare färg och fin konsistens. Rekommenderas.

Något annat som rekommenderats av många är Leif Mannerströms variant på ugnsgratinerad falukorv som återfinns i hans utmärkta bok ”Husmanskonst”. Eftersom alla ingredienserna fanns hemma idag så var det ett enkelt beslut att testa detta recept. En riktig festmåltid! Vi drack en halvtorr, frisk riesling till korven. Fungerade riktigt bra.

Smöra en ugnsfast form och täck botten med purjolök (1-2 st) som du skivar ganska grovt. Dela en falukorvsring (ca 800 g) på mitten och snitta den längs med nästan hela vägen ned. Bred ut rejält med svensk senap och chilisås i snittytan, pudra över lite milt paprikapulver och lägg korvarna på purjolöksbädden. Salta och peppra samt tryck ned 10-12 halverade körsbärstomater och en strimlad gul lök. Skär stavar av 2 saltgurkor och toppa korven med dem samt färsk timjan. Ringla över 2 dl vispgrädde och riv över rikligt med lagrad herrgårdsost. Gratinera i 30 minuter på 175°. Servera med potatismos och eventuellt mer saltgurka.

Testa också mina falukorvsvarianter med inspiration från Svarta Havet och Medelhavet.

Matbloggaren är tillbaka! Det har varit mycket vin och annat den senaste tiden. Men nu har jag lite utrymme att planera och laga mat. Idag blev det en variant på en av mina favoriträtter coq au vin. Byter man ut det röda vinet mot ett vitt så får man coq au riesling. Lite samma smakbild men lite friskare, lättare och faktiskt snudd på smakligare. Receptet är lagom till 8 personer men kan men kan lätt halveras.

Skiva och strimla 200 g kallrökt fläsksida och fräs på medelhög värme tills gyllene. Lägg i en stor gjutjärnsgryta. Fräs 400 g steklök i fettet från fläsket tills de får fin färg. Ner i grytan. Klyfta 500 g champinjoner och fräs i samma fett tills de blir rejält brynta. Ner i grytan. Slå på 1 flaska torr riesling (just riesling för den höga syrans skull), 2 poddar/tärning hönsbuljong, 3-4 krossade vilöksklyftor, 2 lagerblad, några stänglar timjan och låt sjuda. I en plastpåse blandar du 3 dl vetemjöl, några matskedar salt och rejält med peppar. Lägg ner cirka 2 kg kyckling-/tupplår (eller andra styckdelar) och se till att de blir helt täckta med mjöl. Smält smör och/eller ister i stekpannan och fräs kycklingen till gyllene. Lägg ner kycklingen med de andra ingredienserna. Sjud under lock i cirka 45 minuter. Ta upp kycklingen och reducera skyn något. Slå i 1,5 dl grädde och 2 msk dijonsenap. Smaka av med salt och peppar och lägg tillbaka kycklingen och värm på. Servera med potatis eller rotfruktsstomp.

Tomaterna på tallriken är för övrigt från den löjligt enkla vinägerinläggningen. Goda och fräscha men rejält syrliga. Kommer att vara fantastiska i grytor under hösten.

Efter lingonsyltkoket fanns det kvar en massa smakrik, söt saft och lite bär kvar när jag fyllt burkarna. Inget får förfaras så jag passade på att göra lingonkokta päron på mitt sätt.

Skala, halvera och kärna ur 4 stycken fasta/hårda päron. Lägg i en vid gryta och slå över 2 dl rårörda lingon, 1 dl vermouth (röd/vit/torr eller söt efter smak och tillgång), 1 kanelstång och 1 stjärnanis. Fyll på med vatten så det nätt och jämt täcker. Koka upp och låt sjuda under lock tills päronen är mjuka men inte mosiga, det kan ta 5-25 minuter beroende på sort och mognad. Låt päron kallna i lagen och gärna stå över natten. Servera med vispad grädde eller vaniljglass och några skedar av lagen.

När jag gjorde klassiska rörda lingon skrev jag att jag hade så jag klarade mig de kommande två åren. Det stämde bra för nu var det dags igen. Den här gången gjorde jag en egen lite lyxigare variant på detta omistliga och klassiska tillbehör.

• 2,5 l lingon
• 6 dl vatten
• 1 kg strösocker
• 1 kanelstång
• 0,5 vaniljstång
• 1 dl calvados

Koka en lag på vattnet och sockret. Häll i de väl sköljda och rensade bären och kryddorna och koka tills bären börjar bli lite transparenta, cirka 20 minuter. På slutet häller du i spriten som får koka med några minuter. Fördela i väl rengjorda glasburkar och skruva åt medan sylten är varm så bildas ett baksug. Sylten håller nästan hur länge som helst tack vare lingonens naturligt konserverande egenskaper..

Idag skänkte  de nästan bort körsbärstomater på Möllevångstorget. Jag drog mig till minnes ett recept som Ernst Kirchsteiger presenterade i sin teveserie i somras och plockade genast på mig 2 kilo för en guldtia. Ett busenkelt recept som bevarar tomaterna länge och kan användas som ett friskt tillbehör till kötträtter eller i sallader. Inga exakta mått och smaksättningen kan man improviser lite grand som man vill.

Skölj tomaterna väl och stick hål på dem med en tjock nål eller en liten gaffel. Stora tomater kan du dela. Packa dem tätt i väl rengjorda burkar tillsammans med halverade vitlöksklyftor, färska rosmarinkvistar, svartpepparkorn och lagerblad. Ringla över några matskedar honung i varje burk och fyll på med vit vinäger*.

Fler sätt att konservera tomater är Camilla Plums recept på inkokta tomater och inlagda torkade tomater. Prova också att göra passata.

*Det går åt ganska mycket vinäger. På City Gross säljer de vinäger i 5-liters bag-in-box för runt 60 kronor. Spring och köp.

I senaste numret av Icas kundtidning Buffé fanns ett enkelt recept på smulpaj av Tommy Myllymäki som jag var tvungen att testa. Den lilla variationen från det klassiska receptet var smakbrytningen med flingsalt. Fantastiskt bra serverad med en klassisk sauce anglais.

Blanda samman 2 dl vetemjöl, 1 dl havregryn, 1,5 dl socker och 1,5 tsk flingsalt. Tillsätt 125 g kallt smör i små bitar och nyp ihop till en smuldeg. Skär 800 g äpplen i klyftor, ta bort kärnhusen och skär i mindre bitar. Om du använder svenska äpplen behöver du inte skala dem. Importerade har ofta tjockt skal som inte är så trevligt. Blanda äppelbitarna med 1 tsk kanel, 2 tsk socker och 1 krm flingsalt och lägg i en smord ugnsform. Häl över smuldegen och grädda i ugn på 225° i ungefär 30 minuter.

Kolla gärna in min nätbutik med utvalda vin- och kökstillbehör.

Men hur gott blev det här!? Jag improviserade ihop biffar med massor med kryddor och täckte den fina broccolin jag hittade på bondens marknad med ett krämigt fetaosttäcke. Magiskt gott! Biffarna blev härligt smakrika och fasta men saftiga i konsistensen. Gratängen riktigt smarrig med fin syra och smak. Receptet på biffarna ger en rejäl sats som går bra att frysa in.

Blanda 1 kg blandfärs väl med 2 msk spiskummin, 1 msk chilipulver, 1 msk milt och 1 tsk starkt paprikapulver, 1 tsk kanel, rikligt med nymalen svartpeppar, 2 msk soja samt 2 msk potatismjöl utrört i 3 msk vatten. Forma till långa platta biffar och stek väl på ganska hög värme. Potatismjölet gör att biffarna håller ihop fint och får en kraftig stekyta.

Skär av de fina buketterna från fyra broccolihuvuden och lägg åt sidan. Skär de grova stjälkarna i mindre biter och släng ner i kokande, saltat vatten. Koka tills de börjar mjukna något. I med buketterna och koka 5-7 minuter och häll av vattnet. Smält rejält med smör i en panna och fräs 3 msk vetemjöl några minuter. Vispa i mjölk i omgångar (ett par deciliter) tills du får en ganska fast kräm. Rör ned 200 g smulad fetaost och låt smälta ned. Krossa 1 tsk anisfrön lätt och rör i. Sist river du ned det yttersta av skalet från en citron. Lägg broccolin i en ugnsfast form, häll över ostsåsen och gratinera på 180° i cirka 20 minuter.

Dagens bloggpost är något så unikt här som en gästblogg. Kanske inte riktigt, men kakan är i alla fall bakad (och fotograferad) av Kära Hustrun efter ett gammalt recept från hennes mor. Den blankslitna aluminiumformen är även den en släktklenod. Kakan är hur som helst riktigt smarrig, saftig och bananig och håller sig minst en vecka utan att bli torr.

Mosa 2 bananer och rör samman med 1,5 dl strösocker. Blanda ner ett lätt vispat ägg, 50 g skirat smör och 4 msk matlagningsgrädde. Blanda 1 tsk bakpulver och 0,5 tsk bikarbonat med 2,5 dl vetemjöl och rör sedan ned detta i smeten. Smöra och bröa (ströbröd) en sockerkaksform, häll i smeten och grädda på 175° i ungefär en halvtimme eller tills den känns klar.

Hittade små, söta, tunnskaliga och gröna turkiska paprikor idag och ville genast fylla dem med en god färs. Improviserade ihop en färsblandning som jag fyllde de små rackarna med. Men det blev massor med färs över. Plockade fram en burk med inlagda grillade röda paprikor och som jag fyllde en liten form med. De färska gröna paprikorna blev för all del mycket goda (på bild nedan då de var mest fotogenique) men…de inlagda blev – ursäkta uttrycket –  KNULLGODA!!! Något av det bästa jag lagat på länge. Kombinationen av den kryddiga, tuggiga fyllningen mot de köttiga och syrligt söta paprikorna var inget annat sensationellt!  Magiskt!

Hetta upp olivolja i en stekpanna. Fräs 1 tsk kanel, 1 tsk timjan, 1 tsk oregano, 1 tsk starkt paprikapulver och 1,5 msk spiskummin någon minut. Lägg ner en hackad gul eller röd lök och 2 hackade vitlöksklyftor och fräs tills mjukt. Lägg ner 500 g kalv-, nöt- eller lammfärs (jag använde kalv) och fräs tills genomstekt. Blanda ner knappt 1 dl rundkornigt okokt ris (typ avorio) och fräs några minuter. Slå på 1 dl vatten, 1 msk sherry- eller vitvinsvinäger, en buljongtärning/pod, 1 tsk harissa och 1 dl passata (tomatsås). Låt koka in på medelhög värme 10-15 minuter. Rör om då och då, stärkelsen som frigörs från riset gör att det bränner vid lättare. När färsen blivit ganska torr är den klar. Ta upp grillade, inlagda paprikor* och låt dem rinna av något innan du fyller dem som strutar med färsen. Lägg i en ugnsfast form, häll över resten av tomatsåsen, salta, peppra, smula över rikligt med fin fårfeta och ringla över olivolja. Gratinera i ugn på 200° i en halvtimme. Servera med sallad och ett gott lantbröd. NJUT!!!

*Det går åt många paprikor. De är dyra att köpa i vanliga livsmedelsaffärer men i butiker med sortiment från medelhavet, balkan och mellanöstern brukar man kunna köpa jätteburkar för en spottstyver.