arkiv | Recept RSS-flöde för detta arkiv

Julia Childs Coq au Vin

Ja jävlar va´gott!!!

Det här var till och med bättre än boeuf bourguignonen! Fantastiskt rik, mustig och fyllig smak som jag inte åstadkommit tidigare, och då har jag verkligen varit omåttligt stolt över mina egna versioner. Jag brukar använda tupp men även med vanlig snabbköpskyckling blev resultatet strålande!

Här nedan följer Julia Childs recept ordagrant med mina kommentarer i blått.

Edit: Ett enklare men mycket gott recept är Carl Butlers Coq au Vin.

Coq au Vin

(Kyckling i rödvin med bacon, lök och champinjoner)

Denna populära rätt kallas också för coq au chambertin, coq au riesling eller coq au vilket vin man nu använder att laga kycklingen i. Den lagas med både rött och vitt vin, men det röda är mer karaktäristiskt. I Frankrike serverar man vanligtvis bara persiljepotatis till, men man kan ta med ärter om man vill ha något grönt på tallriken. Servera en ung fyllig bourgogne, beaujolais eller Côtes du Rhône till.

För 4-6 personer

  • En bit bacon på 90-120 g

Avlägsna svålen och skär baconet till lardons (strimlor som är 1/2 cm tjocka och 2,5 cm långa). Sjud dem i 10 minuter i 2 liter vatten. Skölj med kallt vatten och torka dem. (Om du använder rimmat eller färskt sidfläsk – vilket både jag och Julia rekommenderar – kan du hoppa över detta steg)

  • En tung, 25 cm vid eldfast gryta.
  • 25 g smör

Stek baconet sakta i hett smör, tills det är mycket lätt brynt.  Lägg upp det på ett fat.

  • 1 100 – 1 400 g styckad stekkyckling. (Kycklinglår och lårfile är riktigt bra till detta)

Torka kycklingbitarna noga. Bryn dem i det heta stekfettet i grytan.

  • 1/2 tsk salt
  • 1/8 tsk peppar

Krydda kycklingbitarna. Lägg tillbaka baconstrimlorna i grytan. Lägg på locket och stek sakta i 10 minuter. Vänd kycklingbitarna en gång under tiden.

  • 1/2 dl cognac (Eller brandy)

Tag av locket och häll på cognacen. Håll undan ansiktet och tänd cognacen. Skaka grytan fram och tillbaka tills lågorna dör ut.

  • 7 dl fylligt, ungt rödvin, som exempelvis en Beaujolais, en Chianti, en Côtes du Rhône eller en bourgogne
  • 2 – 4 1/2 dl mörk kycklingbuljong eller mörk buljong
  • 1/2 msk tomatpuré
  • 2 krossade vitlöksklyftor
  • 1/2 tsk timjan
  • 1 lagerblad

Häll vinet i grytan. Späd med precis så mycket buljong att kycklingen täcks. Rör i tomatpurén, vitlöken och örtkryddorna. Sjud upp alltsammans uppe. Lägg lock på grytan och låt sjuda i 25-30 minuter eller tills kycklingbitarna är möra och saften är gul när ni sticker kycklingbitarna med en gaffel. Ta upp kycklingbitarna och lägg på ett fat. (Jag använde mig av Knorrs nya Fond ”Du Chef” som alla berömmer. En ”pod” vardera av kyckling- och oxfond. Hällde i den koncentrerad då vinet täckte mer än väl)

  • 12-14  mörkbräserade smålökar* (se nedan)
  • 225 g stekta champinjoner* (se nedan)

Gör i ordning lök och champinjoner medan kycklingen sjuder.

  • Salt och peppar

Låt vätskan i grytan sjuda en eller ett par minuter medan ni skummar bort fettet. Öka sedan värmen och koka snabbt ihop vätskan tills det återstår ca 5 dl. Smaka av. Ta grytan av värmen och avlägsna lagerbladet.

  • 30 g mjöl
  • 25 g smör
  • Ett tefat
  • En gummiskrapa (?)
  • En trådvisp

Rör ihop smör och mjöl till en pasta (beurre manié) på tefatet. Vispa ner i pastan i den heta vätskan med trådvispen. Sjud upp under omrörning och sjud i en minut eller två. Såsen ska vara så tjock, att den täcker en sked tunt.

Lägg kycklingbitarna i grytan och arrangera lök och champinjoner runt omkring och ös såsen över.

(+) Om rätten inte serveras genast, täck ytan på såsen med buljong eller klicka ut små smörklickar. Sätt den åt sidan utan lock. Den kan nu vänta nästan hur länge som helst.

En liten stund innan kycklingen skall serveras låter man grytan sjuda upp och öser kycklingbitarna med såsen. Lägg på lock och låt det hela sjuda i 4-5 minuter, tills allt är genomvrmt.

  • Färska persiljekvistar

Servera direkt ur grytan eller lägg upp på ett varmt fat. Dekorera med persiljekvistar.

* Lökarna bryns hela i smör tills de får fin färg. Tillsätt mörk buljong och/eller vin (rött, vitt eller sherry), persiljekvistar, ett lagerblad, timjan, salt och peppar och låt sjuda under lock till lökarna är mjuka.

* Stek svampen på medelhög till hög värme i torr panna tills de börjar kvida och knäppa. Tillsätt sedan smör och stek tills gyllenbruna.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?


Potage Parmentier à la Child/Thunberger

Ett recept (receptkort faktiskt) som hängt med sedan jag flyttade hemifrån i slutet av 1970-talet är Pernilla Tunbergers purjo- och potatissoppa. En fantastiskt enkel och mättande soppa där de två råvarorna verkligen kompletterar varandra. Smaken är mycket mild och potatisens och purjons kvalitet har enorm påverkan på slutresultatet.

Eftersom receptet saknar mer exakta mängdangivelser och dessutom inkluderar en referens till den franska potage parmentier vände jag mig till nya husgudinnan Julia Child. Det visade sig att recepten var mycket lika med den skillnaden att Pernilla lutade sig mot några kryddor medan Julia nöjde sig med salt.

Här följer min version där jag slår samman Tunbergers och Childs recept. Därefter kommer Julia Childs receptet återgivet ordagrant.

Potatis- och purjolökssoppa

Skala och dela 1/2 kilo potatis. Skär av de grova gröna och rotänden på purjolökarna, dela på längden och skölj ur sand och jord, dela i centimertjocka bitar. Lägg i en gryta, häll på 1,5 liter vatten och 1,5 tsk salt. Fyll en tekula (eller kryddpåse) med persiljestälkar, två lagerblad och 10 vitpepparkorn. Koka upp och låt sjuda 45 minuter. Vispa sönder potatisen och löken. Red av med 2 äggulor utvispade i 1 dl grädde och 1 dl mjölk. Toppa med hackat persiljekrus.

Servera med riven ost och ett gott bröd blir det verklig comfort food.

Potage Parmentier

(Purjolök- eller lök- och potatissoppa)

Purjolök- och potatissoppa doftar gott, smakar gott och är enkelheten själv att laga. Den är också mycket användbar som bas för andra soppor; sätt till vattenkrasse och ni har en vattenkrasse-soppa. Eller rör i grädde och kyl ner den och ni har en vichysoisse. Om man vill variera receptet, kan man sätta till morötter, haricots verts, blomkål, broccoli, eller vadhelst man tycker går bra ihop med purjon och potatisen. Man kan variera proportionerna efter behag.

För ca 2 liter (6-8 personer)

  • En 3-4-liters kastrull eller tryckkokare
  • 7-9 dl eller 1/2 kg skalad och skivad potatis
  • 7 dl eller 1/2 kg tunt skuren purjo inklusive det mjälla gröna (kan utbytas mot gul lök)
  • 2 liter vatten
  • 1 tsk salt

Antingen sjud grönsaker, vatten och salt tillsammans med locket på glänt i 40-50 minuter tills grönsakerna är mjuka; eller koka under 7 kgs tryck i 5 minuter, lätta på trycket och sjud utan lock i 15 minuter.

Mosa grönsakerna med en gaffel eller passera i en moulinette. Smaka av. (+) Sätt åt sidan utan lock tills soppan skall serveras, då man sjuder upp den.

  • 4-6 msk vispgrädde eller 30-45 g smör
  • 2-3 msk hackad persilja eller gräslök

Lyft kastrullen från värmen, vispa i grädden eller smöret lite i taget. Häll upp i soppterrin eller portionsskålar och dekorera med de hackade örterna.

Fler recept av Julia Child hittar du här:


Syster Carins kålpudding

Man ska delegera tycker jag. Kål- och färsmat kan andra göra. Kära hustrun, som annars är en köksfrämling, gör någon gång om året ljuvliga kåldolmar. Lite av en tradition har det också blivit att storasyster Carin fixar kålpudding när jag fyller år.

Carin är praktiskt lagd och hennes kålpudding är saftig och enkel att göra. Tack vare att hon blandar kålen med färsen blir den stunsigare och man slipper bränd kål på toppen som annars kan smaka beskt och otäckt.

Stek på låg värme tre grovt hackade gula lökar så att de mjuknar lite. Gör samma sak med grovt hackad vitkål från ett litet huvud. Ringla över lite sirap och en skvätt soja tills det hela bara får lite färg. Blanda ner ett par matskedar potatismospulver (alternativt två mosade potatisar) i 2 dl vispgrädde och två ägg. Låt svälla och krydda gräddblandningen med salt och duktigt med vit- och svartpeppar. Rör ned allt med 1,5 kilo blandfärs. Bred ut färssmeten i en smord ugnsform och grädda på 225° i cirka 45 minuter. Servera med kokt potatis eller potatismos, gräddsås, lingonsylt och pressgurka.

Kyckling i lergryta

Det enda recept jag någonsin lärde mig av min mamma är också ett av de bästa och mest lättvarierade jag har i min repertoar: kyckling i lergryta. Det har hängt med ända sedan jag flyttade hemifrån för trettio år sedan. Jag tröttnar aldrig på det. Grundreceptet är så enkelt att det nästan är förmätet att kalla det ett recept.

Lägg en lergryta (römertopf/schlemmertopf/romargryta) i blöt. Salta och peppra en kyckling och kör in en citron, som du pickat med en gaffel, i skrovet. Lägg kycklingen i grytan och häll över en burk krossade tomater. Sätt in grytan i kall ugn som du sätter på 250°. Efter 75 minuter är det klart (om kycklingen är på 1,2-1,3 kilo). Servera med ris och sallad.

Kan du detta recept är det bara att variera efter behag och fallenhet. Denna gång skivade jag ner en selleristjälk samt hällde över 0,5 dl finosherry. Tomatspadet körde jag med mixerstav och smaksatte med tabasco, riven vitlök och hackade svarta, liguriska oliver.

Testa också varianten med vitt vin eller den med sherry.

Pasteis de Nata

Pasteis de Nata (pastel de nata i singular) är jätteläckra små portugisiska bakverk av smördeg och äggkräm. Faktiskt utsett till Portugals nationalbakverk. Receptet kommer från fantastiska Patisserie David i Malmö.

Var faktiskt riktigt enkla att göra, även för mig som brukar hålla mig ifrån smördeg och bakning. Njut dem gärna ljumma med ett glas vitt portvin.

Jag återger receptet ordagrant här nedanför men har lagt till kommentarer i blått:

Smördeg:
200 g (ca 3 dl) vetemjöl
125 g (ca 1 dl + 2 msk) vatten
Lite salt
Om det behövs, lägg till lite vetemjöl, degen ska inte vara kladdig

Blanda ihop och låt vila 30 min. Kavla ut som en stor rektangel.
Ta lite smör och ”smöra” in degen ca 1 mm tjockt (som man brer en macka) och vik i tre delar till en mindre rektangel. Låt vila 5 min.
Kavla ut igen som en stor rektangel och smöra in degen ca 1 mm tjockt och rulla degen (som en rulltårta). Skär i små bitar (jag skar 12 bitar stora som en pingisboll ungefär), lagom storlek till en mazarinform. Tryck degen ut i formen (ställ på högkant och tryck ut. Jag tyckte det var enklare att trycka ut en rundel i handen och sedan trycka fast den i formen).

Krämen
60 g (ca 1 dl) vetemjöl
500 g (5 dl) mjölk
1 kanelstång
2 bitar (!? Jag skalade av två pekfingerstora bitar) citronskal
8 äggulor
250 g (knappt 3 dl) socker

Koka upp 460 g mjölk, kanelstång, citronskal och socker. Blanda vetemjölet med resten av mjölken (Ta lite mer mjölk än receptet anger – ca 1 dl – och rör ner vetemjölet lite i taget så det blir en smet. När jag följde anvisningarna blev det en degboll), det ska inte vara några klumpar och rör ner detta i den kokande mjölkblandningen, rör till det blir krämigt. Ta bort från värmen och blanda ner äggulorna. När smeten är nedkyld, häll i formarna och baka i ugnen på 250 grader i 10 minuter (20 minuter i min varmluftsugn).

Lycka till!

Fyllig, krämig svampsoppa med oloroso

Till experimentet med sherry i maten svängde jag ihop en mycket lyckad champinjonsoppa.

Skiva och tärna 500 g champinjoner ganska fint. Använd helst portobello eller stora, utslagna champinjoner, de smakar mest. Fräs i torr stekpanna tills det mesta av vattnet kokat in. Klicka rejält med smör i pannan och tillsätt därefter en skivad selleristjälk och 1-2 schalottenlökar. Om du har kan du som jag tillsätta en näve uppblött, torkad kantarell eller annan svamp nu. Låt fräsa i smöret tills de mjuknat. Pudra över 2 msk vetemjöl och låt fräsa in med smöret. Tillsätt 8 dl het buljong gjord på 2 poddar, tärningar eller motsvarande, en lite kraftigare buljong. Jag använde oxbuljong fond du chef. Låt sjuda en stund. Tillsätt 2 dl vispgrädde och 0,5 dl olorososherry. Rejäla tag med svartpepparkvarnen. Låt sjuda ytterligare några minuter. Mixa tills soppan blivit slät. Servera med ett gott bröd och garnera med smörstekta skivor av svamp och persilja.

Använder du oloroso får du en verkligt, fyllig, mustig och smakrik svampsoppa. Annan sherry, madeira eller brandy (mindre mängd) fungerar också.

Portermarinerad Biff à la Rydberg

Eftersom jag köpte billig, fryst oxfilé till nyårssupéns biff wellington fick jag hitta på något med resten av den goda köttbiten. Biff Rydberg är ju alltid gott. Men jag hade en flaska överbliven Carnegie Porter från julmumman också. Så blev det som det blev.

Skär oxfilén i små grytbitar och marinera över natten i porter och ett par matskedar soja. Häll av marinaden och torka köttet väl med rena kökshanddukar. Tärna potatisar i halvcentimeter stora kuber och stek på medelhög värme tills de får snygg färg och är nästan klara. Stek i smör om du inte har ankfett som ger bättre yta och är drygare än smör. Salta och håll varma i ugn. Stek grovt hackad gul lök så att de blir lite mjuka och halvgenomskinliga. Blanda med potatisen. Höj temperaturen och stek köttet hastigt så att det får fin färg men är rosaröda invändigt. Smaksätt med salt, svartpeppar från kvarn och lite worchestershiresås. Servera med dijonsenap, worchestershiresås och eventuellt en rå äggula.

Köttet blir fantastiskt mört, mustigt och får en vacker djup färg. Till denna rätt dricker jag gärna en mörk lager och en liten akvavit.

Dessert: lyxig marängsviss

Det är bara att erkänna; marängsviss är barnsligt gott. Men till en nyårssupé måste den ju pimpas lite.

Gör en enkel chokladsås genom att bryta ned och smälta 70% choklad i en skvätt brandy och lite vispgrädde. I portionsformar varva såsen, vispad grädde, små marängdroppar (brukar finnas vid glasstillbehören), skivad banan och Ben & Jerry’s Chocolate Fudge Brownie (eller annan smarrig chokladglass). Himmelriket!

Ett litet glas armagnac till det? Ja tack!

Här kan du läsa om förrätten och huvudrätten biff wellington.

Huvudrätt: Biff Wellington

Huvudnumret på nyårsaftonens meny var Biff Wellington. En riktig klassiker jag varit sugen på att prova allt sedan den första säsongen av Hell’s Kitchen. Rätterna i programmet verkar handplockade för att de är svåra att leverera i en stressad restaurangsköksmiljö och sådant triggar mig. Rätten var inte särskilt svår att göra. Lite mixtrande var det men det underlättade att inte ha Gordon Ramsay skrikande i örat.

Längst ned här i posten finns en riktigt bra videosnutt med Ramsay där alla moment visas. Stor hjälp. Receptet är avsett för två personer, men det blev mycket över så hoppa gärna förrätten eller bjud in en extra gäst. Nedanstående är inte Ramsays recept utan min egen variant av flera olika recept.

Börja med att göra en duxelle. 500 g champinjoner hackas mycket fint eller mixas. Välj stora utslagna svampar, de har mer smak. Fräs i torr stekpanna till nästan allt vatten kokat bort. Klicka i smör och fräs runt. Tillsätt 2 msk amontillado- eller olorososherry samt två fint hackade schalottenlökar och låt bli mjuka. Låt duxellen svalna och blanda ner ett knappt hekto av någon god paté eller helt enkelt leverpastej. Jag hade en liten burk gåsleverpaté som offrades.

Ett stycke oxfilé bryns runt om. Jag använde ankfett. Såklart. Pensla köttet rikligt runt om med dijonsenap. På ett stycke gladpack lägger du ut 8 skivor parmaskinka lite omlott. Smeta ut duxellen så det täcker. Rulla in oxfilén hårt i skinkan och plasten som en smällkaramell. Ställ svalt en halvtimme.

Bred ut ett ark färdig smördeg (margarindeg borde det kanske kallas) och pensla kanterna rikligt med vispad äggula. Placera biffen mitt på och packa in i degen. Se till att degen fäster ordentligt och att skarvarna alla är på undersidan. På ovansidan gör du två små hål så ångan kan pysa ut. Pensla med äggula och grädda i 200° grader i 45 minuter. Låt vila 10 minuter innan du skär tjocka skivor.

Köttet (utmärkt, fryst filé för bara 139 kr kilot) blev perfekt tillagat och mört. Duxellen var en absolut dröm där patén och sherryn gjorde underverk. Jag serverade med en sallad och ett smörmättat potatismos med riven vitlök och lättkokta, klyftade brysselkål. Mycket läckert.

Bästa köttbesticken hittar du här.

Här kan du läsa om nyårsmiddagens förrätt och dessert.

 

Ekonomitipset: skinkgryta

När julen och nyår passerat gäller det att hitta billig och bra mat. Just nu vräks överblivna julskinkor ut för en spottstyver. Jag köpte min skinka för 29 spänn kilot! Detta blir ett riktigt storkok!

Dag 1: Lägg 1 liter stora vita bönor i blöt. Skär bort svålen och fettet på en 2,5-kilos rimmad skinka och skär ner köttet i grytbitar. Släng ner i en stor gjutjärnsgryta och häll i en flaska torrt, vitt vin (billigast möjliga funkar). Tillsätt två halverade gula lökar, två skalade morötter, en tesked salvia, en tesked timjan, 2-3 lagerblad och rejält med svartpeppar. OBS! Inget salt! Koka upp på spisen och ställ sedan under lock i ugnen på 100°. Jag glömde bort grytan i fem timmar. Ställ grytan kallt.

Dag 2: Koka bönorna i nytt vatten med lite salt. Ta fram skinkgrytan och plocka bort det stelnade fettet, löken och morötter. Koka upp, tillsätt bönorna och koka dem färdigt med köttet som nu kommer att falla sönder. Tillsätt en burk krossade tomater och en matsked tamarindpasta. Smaka av mot slutet. Om det är för salt slevar du upp lite spad (jag tog upp 5 dl). Tillsätt två burkar konserverade körsbärstomater och värm försiktigt. Servera med ett gott bröd.

Vill du göra allt på en dag funkar det med konserverade bönor men då blir det inte lika billigt och mindre tuggmotstånd. Grytan blir mustig, salt och syrlig. Perfekt en kall vinterdag.