I en veritabel flod av kladdiga, hallonbåtsdoftande och bjärt rosa viner guppar det omkring några njutbara, ljusröda viner som förgyller våren.

Att göra rosévin är faktiskt ingen lätt sak och därför är det klokt att vända sig till klassiska områden som Provence, Bordeaux, Rhône (Tavel) och kanske framförallt Spanien. Här har man gjort rosa viner länge i en okomplicerad stil. Bland annat i Navarra gör man trevliga viner av druvan garnacha. 2009 Gran Feudo Rosado är en trotjänare från Chivite till en blygsam peng. Perfekt till en stund på balkongen, picknickkorgen eller buffén. Mitt i ett årgångsbyte men 09:an är fortfarande spänstig och uppfriskande.

Mycket ljust hallonröd med lite dragning åt orange. Medelstor, frisk doft av hallon, lingon, örter och lime. Lätt, helt torr, mycket frisk med tydlig karaktär av röda bär, hallon, smultron, grönt äpple, lime och bra längd med örtigt inslag (anis?) och lite stramt avslut.

Berglin på Svenska Dagbladet är som vanligt otäckt avslöjande och hysteriskt rolig.

Känner du igen dig i någon av vintyperna? (Klicka på bilden för större version)

En torr text som leder fram till det allra sötaste.

Tokaj är ett litet men komplext område i nordöstra Ungern på gränsen mot Tjeckien. Området är bara något större än Saint-Émilion i Bordeaux (knappt 6000 ha) spritt över 27 byar, 14000 odlare och närmare 600 vinerier. Området har ett mycket komplext terroir tack vare den topografi och jordmån som skapats av över 400 vulkaner, överliggande marina fossilkalken, lössjord och lera. Ett speciellt fuktigt och skyddat mikroklimat uppstår mellan vulkankullarna tack vare floderna Tisza och Bodrog.

Så speciellt ansågs området och dess viner att gränserna fastslogs redan 1737 och de enskilda vingårdarna klassificerades officiellt 1772. Under kommunistregimen bromsades utvecklingen och klassificeringen glömdes nästan bort. Under de senaste decennierna efter de politiska omvälvningarna har det skett en närmast explosiv utveckling i området och återskapandet av gamla vingårdar, återupprättandet av deras namn och förståelsen av deras karaktärer har gett området en ny renässans. Vingårdsnamnen förekommer på alla vintyper och bidrar till en enorm komplexitet bland vinerna.

Sedan jag pluggade och studerade området för drygt tio år sedan har det hänt en hel del med metoder och lagstiftning. Här följer därför en redogörelse för vinstilarna idag.

Den torra, fruktiga stilenär den mest innovativa och expansiva. Eftersom efterfrågan på söta viner är begränsad har de flesta producenter idag börjat göra ”vanliga” torra, vita viner av de tillåtna druvsorterna furmint, hárslevelû, sárga muskotály, zéta (tidigare kallad oremús), kövérszõlõ och kabar. Framförallt är det dominerande furmint som är intressant då den lämpar sig för fatjäsning och lagring. Stilarna är mycket varierande från lätt, frisk och aningen aromatisk till fyllig, smakrik och fruktig med alkoholhalt från 11,5% upp till 15%.

Szamoròdní betyder ungefär ”som det kommer” och innebär att man skördar alla druvor på en gång (till skillnad från aszú). Beroende på mängden ädelrötade druvor kan resultatet bli allt från torrt (szaràz) till sött (édes). Den torra stilen kan ibland lagras i fat som inte fylls helt och där det bildas ett tunt jästlager och får en stil mycket lik en lättare sherry amontillado. Vanligare är dock att fylla faten helt och lagra en längre tid för att få karaktären av nötter, ek, kaffe och torkad frukt som uppkommer både i den torra och söta stilen. Szamorodni måste lagra minst ett år på fat och ett år på flaska innan försäljning.

Late Harvest (sen skörd) är en nygammal stil som görs av samma typ av druvor som szamoròdni ovan men endast i söt stil. Dessa viner ska vara fruktiga, unga och eleganta i stilen med mer eller mindre karaktär av botrytis (honung, aprikos, saffran, exotisk frukt etc.). Då vinet ska vara fruktigt ges det oftast bara en kortare fatlagring men inga regler styr lagringen för denna vintyp. Får inte säljas i den traditionella tokajerbuteljen.

Aszù (ädelröta) är den klassiska stilen av tokajer som framställts ända sedan 1630. Framställs av ädelröteangripna druvor som i princip skördas druva för druva. En duktig skördearbetare kan max plocka 15 kilo druvor per dag! De angripna druvorna blandas med ren must, jäsande must eller färdigt, torrt vin från friska, mogna druvor. Sötman i vinerna anges i 3 till 6 puttonyos som var en gammal måttangivelse för hur många hinkar om 25 kilo (putton) som blandades med vin från 136-liters fat (gönci). Idag anger numreringen istället mer exakt hur hög sötman är (se nedan). 3 puttonyos anses vara av lägre kvalitet och det är inte alla producenter som tillverkar denna. 6 puttonyos saknar ett övre tak från och med årgång 2009 då beteckningen Aszu Essencia avskaffades. Vinerna har bland annat toner av honung, aprikos, exotisk frukt, saffran, eucalyptus, tobak, toffee och kaffe. Den gamla oxiderade ”öststatsstilen” med brända toner håller helt på att försvinna och ersätts av tydlig fruktighet och rena aromer. Stilen är inte helt olik sauternes men tokajer har högre, friskare syra och något lägre viskositet.

Eszencia som är intensivt sött, sällsynt och endast görs av den självruna musten av aszù-druvor har jag beskrivit närmare här.

Forditás är en typ som idag är ganska ovanlig. Ett torrt vin får en andra jäsning och urlakning på resterna efter jäsning och pressning av aszù-vin.  Forditás kan alltså jämföras med italiensk ripasso som görs på draven från amarone.

3 Puttonyos : 60 – 90 gram socker per liter
4 Puttonyos : 90 – 120
5 Puttonyos : 120 – 150
6 Puttonyos : 150 –
Aszu Essencia : 180 – 450 (ej efter årgång 2009)
Essencia : 450 – 850

Lördagen har spenderats i Tokaj i den nordöstra delen av Ungern varifrån de legendariska ädelsöta vinerna kommer. Vingårdsbesök och omfattande provningar kommer förhoppningsvis att imorgon resultera i en längre bloggpost om detta fascinerande område och dess vinstilar. Idag får det räcka med en liten rapport om eszencia – en mytomspunnen nektar.

Eszencia* görs av den självavrunna, trögflytande musten från de skrumpna och rötangripna druvorna. Musten är så koncentrerad att jästen bara med svårighet kan jäsa en mindre del av sockret så att alkoholhalten, efter ett par år, kan krypa upp till blygsamma 2% i bästa fall. Eszencia är med andra ord inte ett vin i laglig mening då alkoholhalten är för låg. Sockerhalten ligger däremot på svindlande 500-800 gram per liter. Som jämförelse brukar den intensivt söta PX ligga på mellan 300-400 gram. Koncentrationen är så hög att eszencia inte kan lagras på ekfat, osmosen skulle nämligen dra all vätska ur eken och fatet falla samman!

Myterna om eszencians hälsobringande och livgivande egenskaper är många och i regionen används den faktiskt som medicin än idag. Man doserar dock mycket sparsamt då den, beroende på kvalitet, kan kosta upp till flera tusen kronor för en liten flaska på 10 centiliter! Inte många får tillfälle att prova detta elixir men jag hade tillfälle att smaka de dyrbara dropparna en gång för ungefär femton år sedan. Idag fick jag prova två (2) olika!

Först ut var 2008 Eszencia från Dobogò med 720 gram socker: Den bärnstensfärgade vätskan var lätt dimmig, trögflytande och ville knappt lämna glaset. Doften var ganska liten och dominerades av russin, fikon, katrinplommonjuice, knäck och vörtbröd. I munnen slogs jag av texturen som på en gång var fet, oljig och len och kändes som en intensiv, lättflytande sirap med mycket hög syra, illande sötma och med aromerna från doften som kom tillbaka ackompanjerade av honung och mörk sirap. Eftersmaken var förvånansvärt torr och stram. Intensiv men faktiskt ganska ointressant.

2006 Eszencia från Patricius vägde in på ”endast” 620 gram. Utseendet var briljant medeldjupt bärnstensfärgat. Doften mer distinkt men dominerad av samma aromer som ovan med katrinplommon, knäck men med mer distinkt honungskaraktär och lite eukalyptus. Smaken mer simmig än trögflytande, friskare syra och en ren fruktighet och honungstonen oerhört markant. Lång, ren koncentrerad smak. Mer av ett vin än den första. Denna eszencia producerades det 50 liter av och såldes på plats för 200€ för en butelj på 25 centiliter. Jag avstod.

*Inte att förväxla med Aszú Eszencia/Aszúeszencia

Landade idag i Budapest och hann uppleva en eftermiddag med gulasch, god öl, tung cigarettrök (tack för rökförbudet i Sverige!) och intressanta destillat innan schemat för MW-seminariet tog vid. Inte så tungt till att börja med då det var en provning upplagd som en avslappnad vandring mellan producenter från olika regioner i Ungern. Det generella intrycket av vinerna som presenterades var att de var välgjorda, moderna och…ganska ointressanta. Ett par undantag fanns förstås.

Vinerna som stod ut mest var från Gróf Buttler i Eger. Det var längesedan vi hade något ”tjurblodsvin” på Systembolaget, men med tanke på kvalitetetn här så kanske det är dags för en relansering. Det vita vinet var av den aromatiska druvan viognier och hade en mycket stor, något eldig (15%), fruktig doft av apelsinmarmelad, hallon, lemoncurd och cointreau. Smaken var fyllig, mycket fruktig och frisk med en balanserad fatkaraktär och rika toner av citrus, apelsin och kryddiga aromatiska toner. Storartat och kraftfullt i oblyg stil. Det mer klassiska röda vinet hade en stor doft av mörka, mogna bär, blåbär och vaniljgrädde samt en viss eldighet. Smaken var fyllig, fruktig och något syltig med blåbärston, frisk syra och en lång balanserad eftersmak med fatstruktur och koncentration. Tankarna for osökt till Kalifornien. Jag känner en (1) person i Ungern och hon bara råkade vara representant för denna producent. It’s a small world.

Imorgon dags för en hård provningsomgång, workshops, föreläsningar och avfärd mot Tokaj. Kanske hinner jag med en uppdatering imorgon kväll.

Dagen har spenderats på den traditionella champagnedagen på Savoy i Malmö. En trevlig tillställning med 14 importörer och runt 150 besökare. Inte så magnifikt och välbesökt som i Stockholm och tyvärr nästan inget av de små originella odlarna och producenterna. Men bland alla gamla bekanta hittade ändå en favorit på återbesök och en ny bekantskap som imponerade. Dessutom fick jag tillfälle att upptäcka att champagnekexen fungerade utmärkt ihop med torr champagne.

En nyårsafton för några år sedan provade jag NV André Clouet ”1911” för första gången och den imponerade stort. Vinet har en ultratraditionell presentation inlindad i halm och med riktig folie långt ner på flaskan. Karaktären är kraftfull med doft av rostat bröd, jordgubbsmarmelad, vispad grädde och limeskal. Mycket torr, ganska fyllig med bra frukt, röda bär, citrus, smakrik, hög och frisk syra och lång, stram eftermak. Som kontrast till presentationen är den låga dosagen (sockerhalten) mycket låg. Läcker.

Från Kajsa Wines kommer NV Lenoble ”Cuvée Intense” som levererar mogen, gul frukt, citus, vanilj och lite mandel. Bra kropp, mycket fruktig med frisk syra och en fin ekstruktur och tydlig mineralitet som stramar upp. Mycket välgjord, balanserad och trevlig champagne som säkert står upp mot många olika rätter. Ännu mer karaktär har 2002 Lenoble Grand Cru Blanc de Blancs med stor, uttrycksfull doft av citrus- och limeskal, grapefrukt och rökig mineralton, ganska kraftfull smak med mycket hög och frisk syra som balanseras av bra frukt. Lång, mineralstram eftersmak med liten aptitretande beska. Båda två levererade mycket karaktär till ett mycket bra pris. Ser fram emot att få prova fler viner från Lenoble.

Dagens konstigaste var en Louis Roederer på magnum från den extremt heta årgången 2003. Vinet hade en påtaglig rostad kaffeton som man sällan stöter på i champagne. Smaken var fyllig med en avrundad syra. I eftersmaken kom en högst påtaglig bitterhet som totalt sänkte vinet och som fick mig att snabbt leta upp något annat att skölja med. Som tur var fanns det gott om den varan.

Våren är definitivt kommen till Malmö. Den praktiskt taget överföll oss i helgen och förgyllde även måndagen. Ett väder som gjort för att ta en utomsocknes vän till Västra Hamnen och visa Malmö från sin allra mest intagande sida.

Att det blev havsutsikt var egentligen inget medvetet val. Det blev mest så då en av de få krogarna av kvalitet som hade öppet en måndagkväll (och som inte frekventerats nyligen) var Salt&Brygga. Det är en krog som oförtjänt hamnar i skuggan (trots sitt glassiga solläge) i strömmen av nya omtalade uppkomlingar. Vill man ha pålitlighet, kvalitet och valuta för den skattade pengen så är det ställen som detta, Brogatan och Mando som gäller. Alla med sin egen tydliga profil.

Efter både en sval rosé och en uppfriskande pilsner i solen på uteserveringar (det var ju ändå måndag och solsen sken) steg vi in i matsalen som, trots ett decennium utan större förändringar, fortfarande känns helt fräsch och aktuell. Mitt sällskap beställde en förrätt på friterad prästost lagrad 60 månader med skånska betor och tomatsorbet med chilihetta. Jag snyltade lite på en hörna och kunde bara instämma i det vällustiga grymtandet från andra sidan bordet.

Till varmrätt tog vi i långbakad fläsksida från Olinge med mjölksyrad vitkål, porterkokt skånsk lök och rödvinsås. En fantastiskt välbalanserad rätt där mört, smakrikt fläsk kontrasterade en frasig fläsksvål och smakerna vägde fram och tillbaka mellan milda syror, sötma och en lätt sälta. Ljuvligheten sköljdes ned med en mogen pinot noir från Château d’Arlay i Jura. Så nära perfektion man kan komma och det absolut bästa jag ätit på mycket länge (då ska sägas att jag nästan blev knockad av en magisk svartkyckling på Bastard i lördags). Det galna är att denna rätt bara kostar 165 kronor på à la carten! Boka bord nu!

Sist ut på helgens masterclass om Australien blev förstås ett shirazmaraton. Om det är något vin som mer än andra representerar Australien så är det de aromatiska, fyllig och fruktiga shirazvinerna. Som med de tidigare vinerna så visades även här upp en enorm bredd från den sensuellt bäriga Luke Lambert Syrah via den 20 år gamla mousserande shirazen till kultvinet Grange som provades under andakt.

2008 Luke Lambert Syrah / Yarra Valley
Djupt rubinröd. Stor, ganska intensiv doft av solvarma skogsbär, jordgubbar, undervetetation, mossa, något animalisk, mysk, friska örter och jäst sylt. Fyllig, mycket frisk, mjuk, koncentrerad bärig vital frukt, björnbär, lingon, gröna toner, gräs, örter och en påtaglig fatstruktur. Lång, fruktig eftersmak med en lite beska och viss eldighet. Absolut ljuvligt vin att bli glad av! Endast 660 buteljer.

2007 Craiglee Shiraz / Sunbry
Ganska ljust, blåröd. Ganska lite doft av röda bär och play-doh-lera, vanillin. Medelfyllig, mycket fruktig med dominans av röda bär, frisk syra, örtighet och en något obalanserad fatstruktur. Något kort, torr smak med en inte helt lyckad beska.

2004 Best´s Bin no 0 Shiraz / Great Western
Djup, något grumlig (ofiltrerad) lätt blåröd färg. Stor aromatisk doft av eucalyptus, blå och röda bär, läder, tobak, kryddighet (kryddpeppar). Fyllig, koncentrerad, oljig, mycket frisk, eldig smakintensiv med karaktär av björnbär, chili, läder och lång stram och ekdominerad eftersmak.

2004 Rosemount Balmoral Syrah / McLaren Vale
Djupt rubinröd. Stor, utvecklad doft av eucalyptus, solvarma skogshallon, kaffe, mörk choklad, kakaopulver och stendamm. Fyllig, fet frukt, koncentrerad, välbalanserad syra och ekstruktur, mjuka tanniner, köttig munkänsla. Lång eftersmak av rök, lakrits och lite tjära.

2004 Lehmann Stonewell Shiraz / Barossa Valley
Tät rubinröd färg. Stor doft av te, röda bär, nyslaget hö, liten rökighet och mörk choklad. Fyllig, ganska sträv men med tanninerna väl inbäddade i rik, mörk fruktighet, björnbärsmarmelad, fin ekstruktur. Lång, något eldig eftersmak med kryddiga toner.

1999 Lehmann Stonewell Shiraz / Barossa Valley
Djupt röd färg med en dragning åt brunt i kanten. Stor, ganska intensiv doft av nysågat trä, eucalyptus och jordgubbsmarmelad. Fyllig, utvecklad, koncentrerad, fet fruktighet, köttigt med många men mjuka tanniner. Tjära, tuggtobak, lakrits, rök och en lång, eldig eftersmak.

1990 Seppelt Show Sparkling Dry Shiraz / Great Western
Djupt rödbrun nyans och fina bubblor. Stor mogen doft av jordgubbsmarmelad, ny ek, tobak, lakrits, torkad frukt, läder. Fyllig, mycket fruktig, anrundad syra, svarta vinbär, jordgubbar, plommon, läder, lakrits, tydliga aromer av ny ek och vanilj. Viss sötma och ganska stora bubblor som förstärker ekstrukturen i vinet.

2008 Hewitson Old Garden Mourvèdre / Barossa Valley
Ganska ljus, blåröd färg. Medeslstor doft av röda bär, lingon och liten karamellton, karamellsnören, gräs och örter. Medelfyllig, mycket fruktig, söta, röda bär, jordgubbar och lite syltig, avrundad syra. Viss längd med eldighet och en lite förnimmelse av sötma.

2008 The One Hundred Shiraz / Langhorne Creek, McLaren Vale
Nästa opak blåröd färg. Stor doft, kompakt mörk fruktighet, björnbär, plommon, läder, rått kött, rönnbärsgelé och toner av ny ek. Fyllig, nästan övermogna mörka bär, marmelad och balanserad av frisk syra, eldighet och massor med mjuka tanniner och en lite uttorkande ekstruktur. Lång eftersmak med mintighet och massor av mörka frukt.

2007 John Duval Entity Shiraz / Barossa Valley
Ganska mörk, blåröd färg. Ganska stor, mogna röda bär, lingon, läder, nysågat trä och gröna örter. Medelfyllig, mycket frisk med massor av röda syrliga bär, örtighet och en liten fin ekton och viss elegans. Bra längd med stramt avslut och någon mineralitet.

2007 Penfolds RWT Shiraz / Barossa Valley
Djupt blåröd. Stor, något eldig, mogna mörka bär, gräs, ek och lite flyktiga syror. Fyllig smak med rik, fet och tuggig fruktighet, frisk syra, strama men mjuka tanniner, tydlig ekhantering, björnbär, ceder, lakrits. Lång, ganska intensiv och lätt aromatisk eftersmak med tydlig ekprägel.

2006 Penfolds RWT Shiraz / Barossa Valley
Djupt röd med lite blå ton. Medelfyllig, mycket frisk, röda bär, omogna jordgubbar, ganska tuffa tanniner och torr ekstruktur. På det hela taget ett stramt vin för en aussie-shiraz. Ganska kort eftersmak med kvardröjande garvsyror.

2003 Penfolds Grange bin 95 / South Australia
Tät rubinröd färg. Gansk lite, outvecklad doft av mörka bär, petroleum, liten flyktighet, läder, bränt socker och sötlakrits. Mycket fyllig, koncentrerad mörk frukt, mycket frisk och hög syra och ganska tuffa fat- och frukttanniner som balanseras av den rika frukten. Aromer av björnbärssylt, eucalyptus, läder, tobak, sötlakrits, mentol, nytt trä, lätt eldighet och kinesisk soja. Lång, intensiv, smakrik, koncentrerad och ännu knuten efter dubbeldekantering och ett dygns luftning. Stort och imponerande vin.

Följ vad som händer på Gustibus Wine & Spirit Academy på Facebook.

Australien har en lång tradition av att göra makalösa starkviner och söta viner. Ingen masterclass om Australien kan därför vara komplett utan en provning av klassiska brown muscats.

NV Seppeltsfield Cellar No 9 Muscat / Victoria, Rutherglen
Ganska ljus, briljant orangeröd färg och mycket hög viskositet (simmig). Stor, intensiv, komplex, eldig och kryddig doft med inslag av torkad frukt, apelsinmarmelad, eucalyptus, honung och piptobak. Intensivt söt och simmig smak av sirap, honung, bränt socker, kanel, ingefära, eucalyptus och en stor eldighet och hög, balanserande syra. Lång, komplex och intensiv smak. (Detta vin provade jag nyligen här och återanvände anteckningarna)

NV Yalumba Museum Reserve Muscat / South Eastern Australia
Ljus, briljant orangeröd färg, hög viskositet. Intensiv, eldig doft av läder, russin, honung, torkad frukt och möbelpolish. Mycket fyllig och intensivt söt, hög syra och markant eldighet. Sirap, russin, fikonmarmelad, eucalyptus, kanel. Lång eftersmak dominerad av torkad frukt och en åtstramande fatkaraktär.

NV Penfolds Grandfather Tawny
Ljus, briljant orangeröd färg, hög viskositet. Stor doft av läder, fikon, fat och tydlig eldighet. Fyllig och med en hög välintegrerad sötma, fin syra och en sötsyrlig frukt- och fatkaraktär med inslag av mörkt bröd, sälta, fikon sirap, knäck och apelsinmarmelad. Mycket komplex och fint nyanserad med påtaglig ekkostym.Både i doft och smak mycket lik en spansk brandy.

Följ vad som händer på Gustibus Wine & Spirit Academy på Facebook.

Andra dagen av masterclassen inleddes med en omfattande och intressant genomgång av olika stilar av australiensisk chardonnay. Mycket prat om vinmakning, ekhantering, kloner och klimat. I princip samma provning som i Rust som fick mig att öppna ögonen för denna typ av vin. Otroligt intressant.

2009 Mac Forbes Woori Yallock Chardonnay / Yarra Valley
Mycket ljust gul. Medelstor, ung doft av gula frukter, omogen ananas, gröna äpplen, citrus och en liten fläkt av knallpulver. Lätt, torr, mycket frisk med dominans av gröna toner, granny smith-äpplen, citrus, krusbär.

2008 Farrago Chardonnay / Mornington Peninsula
Mycket ljust gul. Stor, smörig doft av gula frukter, persika, apelsinskal, gula päron, lite toast och rökig mineralton. Medelfyllig, fruktig, torr, mycket frisk syra, gröna äpplen, lime citrus och en mycket diskret fatstruktur. Mycket bra längd och liten åtstramande mineralitet.

2008 Coldstream Hills Chardonnay / Yarra Valley
Ljust gyllengul. Stor doft av mogen gul frukt, citrus, apelsinblomma, smörighet, lite rostad ton och en rökig mineralkaraktär. Medelfyllig, mycket fruktig , balanserad frisk syra och liten fetma. Något eldig och med ganska lång eftersmak där en tydlig men välavvägd fatstruktur dyker upp.

2008 Heemskerk Chardonnay / Coal River Vally, Tasmania
Mycket ljust gul. Ganska lite doft av gula frukter, citrus, mineral/krita och en liten nötighet. Medelfyllig till fyllig, torr, pigg och frisk syra, tillbakahållen frukt, mycket torrextrakt och en lite stram karaktär. Eftersmaken domineras av frisk citrus och en markant mineralitet. Balanserad, lång och koncentrerad. Mycket karaktärsfull och i en stil som en grand cru från Chablis.

2008 Bindi Quartz  Chardonnay / Macedon Ranges
Mycket ljust gul. Medelstor doft av smörkola, vanilj, gräddighet, honung och gula äpplen. Medelfyllig, torr, rik fruktighet och med en frisk syra. Gula och gröna äpplen, lime, smörighet och en diskret fatton. Bra eftersmak med mineralitet.

2008 Penfolds Reserve Bin 08A Chardonnay / Adelaide Hills
Mycket ljust gul. Stor, komplex, rökig, rostad doft, kaffe, gul mogen frukt, citrus och tydlig mineralton. Fyllig, torr, fet fruktighet, frisk syra, omogen ananas, gula äpplen och päron. Kraftfull men balanserad med lång eftersmak med åtstramande mineralitet och fattanniner. Snygg kombination av Australiens moderna och gamla stil.

2006 Leeuwin Estate Art Series Chardonnay / Margaret River
Mycket ljust gul. Stor, komplex doft av ananas, rostade nötter, gula äpplen, liten vaniljton och smörighet, mogen citrus, rökig mineralitet. Fyllig, torr, mycket frisk syra, koncentrerad gul, mogen frukt, aprikos, ananas, lemoncurd, nötter, fin fatstruktur. Lång, intensiv och balanserad eftersmak med en fin mineralkaraktär. 100% ny ek som knappt märks. Mycket bra!

Följ vad som händer på Gustibus Wine & Spirit Academy på Facebook.