Jag satte upp som mål för Carl Butler-projektet att jag skulle vara klar innan året var slut. Efter detta recept har jag bara kvar att avverka bouillabaissen! Det har gått segt på slutet vilket kan skyllas på oinspirerande recept och att livet kommit i vägen. Men snart är det dags för den stora finalen!

Denna rätt från boken är en av många som innehåller bringa och jag har faktiskt blivit fena på att binda upp rullader vid det här laget tack vare salig Butler. Två saker är lite märkliga med detta recept; enligt min slaktare kan man inte få ut ett kilo benfri bringa från lamm, min finputsade bit vägde in på 500g. Kanske menade Calle bringa med ben? Efter att ha studerat min duktige slaktare bena ur köttstycket så är det ingen aktivitet jag rekommenderar. Det finns också en herrelös vitlöksklyfta i receptet. Jag rev helt sonika ner den i färsen där jag tyckte den passade bäst.

(5-6 personer)
1 benfri lambringa
1 hg lammfärs
1 tsk rosmarin
8-10 potatisear
2 vitlöksklyft0r
1 gul lök
smör
salt och peppar

Bred ut bringan och strö 1/2 tsk salt, 1/2 tsk rosmarin och rejält med svartpeppar över köttet. Blanda ihop färsen med 1/2 tsk salt, 1/2 tsk rosmarin, riven/pressad vitlöksklyfta och rejält med svartpeppar. Bred ut färsen över bringan, rulla ihop och bind upp med steksnöre. Bryn rullen runt om i smör så den får fin färg och sätt in i ugnen på 175°. Skala potatisen, skiva mycket tunt, skölj i kallt vatten och låt rinna av. Skiva också löken fint. Bryn hälften av potatisen i smör, salta peppra, blanda ner löken och vitlöken. Potatisen ska inte bli färdigstekt. Bryn den andra omgången på samma sätt och lägg sedan all potatis i en ugnsform. När köttet stått i ugnen en halvtimme lägger du det ovanpå potatisen och ställer in allt i ugnen igen och steker färdigt i en timme.

Potatisen blev mycket god och det var också den och salladen vi åt oss mätta på. Lammrulladen gick inte att äta. Torr och senig växte den bara i munnen. Omöjligt att putsa bort mer senor och hinnor utan att göra bringan till färs och slamsor. Till och med färsen var stenhård, knastertorr och oaptitlig. Följde receptet till punkt och pricka (med undantag för den där vitlöksklyftan då) men ändå gick det åt skogen. Då lammbringa inte är den lättaste styckdelen att hitta så avråder jag å det bestämdaste från detta recept.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Lamm var nästan synonymt med Carl Butler, han gav till och med ut en kokbok helt dedicerad det ulliga husdjuret. Här hemma är dock lamm sällsynt då Kära Hustrun är en känd lammskeptiker. Jag fick därför göra denna rätt på en liten nätad och benfri lammstek.

För ovanlighetens skull presenterar Carl här ett tillbehör till steken. Receptet på vitkålspuréen (se längst ned) kommer ursprungligen från tidningen Elle (franska upplagan eftersom vi snackar 1970-tal)!

(5-6 personer)
1 lammstek
3 vitlöksklyftor
1 tsk oregano
1 tsk rosmarin
1 citron
cirka 50 g smör
salt och peppar

Ta fram köttet i god tid så det inte är kylskåpskallt. Skala och skär vitlöksklyftorna i 3-4 delar på längden. Gör djupa snitt med en smal kniv runt om steken och stick in vitlökarna så att de försvinner in i köttet. Klyfta citronen och gnid in i köttet. Smeta in steken med det rumsvarma smöret och strö över kryddor och salt. Stick in en köttermometer på det tjockaste stället och ställ in i ugn på 150°. Carl rekommenderar 82° innertemperatur för färdigt kött men tog själv ut det vid 77° (och så gjorde jag). Ta ut och låt vila 10-15 minuter innan du skär upp köttet.

Fantastiskt mört kött helt impregnerat med en mild vitlökssmak. Till och med Kära Hustrun gillade detta vilket får ses som en stor framgång för kokkonsten.

Vitkålspuré

(5-6 personer)
1 litet, eller halvt, vitkålshuvud
salt och peppar
muskot
lagerblad
timjan
50 g smör
50 g vetemjöl (4 msk)
5 dl gräddmjölk

Ta bort ytterbladen och skär bort stocken från vitkålen. Skär i små bitar ock koka helt mjukt i vatten så det precis täcker med lite salt, lagerblad och en tesked timjan. Slå av vattnet och mixa kålen till en grov puré. Rör samman vetemjöl och smör, koka upp grädd- och mjölkblandningen och klicka i redningen. Sjud tills du har en tjock stuvning. Häll i vitkålen och smaka av med salt, peppar och muskot.

Mycket gott, krämigt och milt tillbehör som passade perfekt till det vitlöksdoftande lammet. Jag rörde ned massor med finhackad dill och persilja och det lyfte hela anrättningen.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det sista forellreceptet i kokboken lockade verkligen inte. Bilden i boken såg lätt oaptitlig ut och resultatet jag presterade var inte mycket bättre. Det här är ett recept som platsar bland bottennappen böcklingmousse och krabbsufflé. Idag är jag med andra ord ganska glad att det bara är tre (3!) recept kvar att avverka innan mitt projekt är komplett!

4 laxforeller
3/4 dl olja
1/4 dl vinäger
1/2 gul lök
lite dill
1 vitlöksklyfta
salt och peppar
1 äggula

Stek fisken enligt detta recept men hoppa över mandeln. Finhacka löken och dillen och rör ihop alla ingredienser till en dressing. Lägg fiskarna i en form, slå över dressingen och ställ i kylen i 2 dygn. Vänd efter halva tiden.

Inge kul. Verkligen inte roligt. Smakade torr, fadd, ugnskokt lax och hade inte tagit smak av såsen alls. Fullständigt slöseri med tid och fisk. Jag åt inte upp.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Dags för det andra av tre recept med laxforell. Min gissning är att odlad forell blev allmänt tillgänglig och billig på 1970-talet. Därav detta fokus.

(1 person)
1 portionsforell
vetemjöl
smör
2 msk flisad mandel
1 citronklyfta
lite hackad persilja
salt och peppar

Salta och peppra fisken i buken och vänd den i vetemjöl. Smält smör på medelhög värm så det börjar skumma och bryna något. Stek fisken på båda sidor så den får fin färg tills den blir färdig efter cirka 7-8 minuter. Ta upp fisken, torka ur pannan och fräs en klick smör och mandel tills mandeln blir lätt gyllenbrun. Häll över fisken, strö över lite persilja och toppa med en citronklyfta.

Stekt laxforell med skirat smör och mandel. Hur kan det smaka? Som stekt laxforell med skirat smör och mandel rakt upp och ner. Och det är ju inte fel.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

”Vitello arrosto” låter ganska fancy men betyder helt enkelt ugnsstekt kalv. Bringa är kanske något som passar bättre för längre tillagning som i den vinbräserade varianten.

(6-7 personer)
1 hel bit kalvbringa på ca 1 1/2 kg
1 hg späck
2 klyftor vitlök
1 msk hackad persilja
1 tsk salvia
salt och peppar

Bred ut bringan och putsa bort senor och hinnor. Skär späcket i tunna skivor. Pressa vitlöken, blanda med kryddorna och arbeta in i köttet. Fördela späcket över bringan, rulla ihop och bind upp med steksnöre. Bryn väl runt om och stick in en stektermometer i den tjockaste delen. Stek färdigt i ugn på 200° tills termometern visar 77°.

Bra smak på köttet men lite segt. Inte helt värt besväret. Men såsen jag gjorde blev häftig. Vispade ur långpanna med en rejäl skvätt olorososherry, kokade upp och rörde ner matlagningsgrädde och en klick dijonsenap. Ingen annan smaksättning och makalöst gott med råstekt potatis.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Njurpaj låter inte så gott men Steak and kidney paj ser bara konstigt ut. Svengelska och avstavat. Undrar varför man på 1970-talet hade svårigheter med pie men inte med kidney. Kära hustrun har i alla fall problem med njure (nej inte sin egen) så jag fick äta själv.

(6 personer)
800 gram  småskuret kalopskött
200 gram svin- eller kalvnjure
1 gul lök
1 msk vetemjöl
2 msk tomatpuré
1 lagerblad
1 struken tsk kryddpeppar
1,5-2 tsk salt
1,5-2 msk worcestershiresås
1 buljongtärning
några persiljestjälkar

1 ägg
1/2 sats pajdeg

Bryn köttet i en tjockbottnad gryta och ta upp det. Fräs den finhackade löken och lägg tillbaka köttet. Pudra över mjölet och blanda ordentligt. Tillsätt övriga ingredienser, häll på vatten så att det knappt täcker, koka upp och sjud sakta under lock i minst 1 1/2 timme. När stuvningen svalnat lägger du den i en ugnsfast form. Kavla ut degen så att det räcker till ett lock. Pensla kanten på formen, lägg över deglocket och kläm fast över kanten. Pensla locket med ägget, gör några små hål och grädda i cirka 45 minuter i 225°.

Det här är ju egentligen bara en köttgryta med pajlock. Lite onödigt att baka över den kan jag tycka för grytan i sig är riktigt mustig, kryddig och god. Med nymalen kryddpeppar blev det riktig kraft i den. Hoppa pajdegen och servera med kokt potatis bara.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Precis som om det inte räckte med projektet att laga alla rätterna i ”Carl Butlers Kokbok”. Idag blev det dessutom en rätt ur ”Ät gott med Carl Butler”. Eftersom receptet är typiskt butlerskt i sin enkelhet (smaka på namnet bara!) och smakade så himla bra så får det åka med bland de övriga.

(4 personer)
1 paket fryst fisk 400 g
8 kokta potatisar (fast sort, cirka 800 g. Min anm.)
1 stor purjolök
1 citron
smör
salt & peppar

Tina fisken. Skär potatisen i tjocka skivor. Strimla purjolöken fint. Smörj en ugnsfast form med smör. Bottna formen med hälften av potatisen, därefter hälften av purjolöken på vilken du lägger all fisk. Täck fisken med resten av purjolöken och sist potatisen. Salta och peppra lätt mellan varje lager. Riv skalet av citronen fint, blanda med citronsaften och häll över. Ringla till sist över 25 g smält smör. Tillaga i ugn på 225° i 35-45 minuter.

Återigen ett bevis på att det enkla är det stora. Matig och fin fisklåda där sältan, syran och hettan från svartpeppar (snåla inte) kontrasterade fint mot de milda smakerna från fisk, potatis och purjolök. Serverade med gratinerad fänkål som blivit en annan enkel butlerfavorit.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Premiär för mig att testa kanin. Carl Butler har tvingat mig till flera nya upplevelser. Vanligtvis är det inga konstigheter och alla moment tydligt redovisade. Men att konfrontera den flådda, slanka och muskulösa kaninkroppen enbart med en kniv och det kortfattade rådet ”stycka kaninen” kändes lite osäkert. Fick konsultera annan kökslitteratur där jag hittade tydliga styckinstruktioner.

(4 personer)
1 kanin
vetemjöl
smör
2 skivor bacon
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1/2 tsk timjan
2 dl vitt vin
2 dl hönsbuljong
1-2 msk ljus, fransk senap
2,5 dl grädde
salt & peppar

Stycka kaninen (ta av framben och lår som på en kyckling och dela kroppen tvärsöver i tre bitar), salta, peppra och vänd i vetemjöl. Arbeta samman 2 msk smör och 2 msk vetemjöl. Strimla de tjock baconskivorna , finhacka löken och skala vitlöken. Bryn kaninen väl i smör i en stekpanna och lägg åt sidan. Fräs baconet lätt i smör och därefter löken. Lägg i kaninen, vänd runt i fräset och låt puttra sakta under lock i 5 minuter. Tillsätt timjan, hela vitlöksklyftor, vinet och buljongen. Sjud under lock minst en timme (jag lät den gå 2 timmar). Ta upp kaninbitarna. Slå i grädden och senap (2 msk blev bra), låt koka upp och vispa ner smör- och mjölblandningen. Låt sjuda minst 5 minuter. Smaka av med salt och peppar, lägg ned kaninen och låt bli varmt. Servera med kokt potatis.

Detta är tydligen en fransk klassiker och smakar precis så. Mustigt, rikt, tryggt och med ett smakrikt, mört kött som påminde om den allra bästa saftiga kyckling. En riktig hit! Gör den gärna igen som vardagsvariant med kyckling. Precis som Carl tipsade om.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det var lite tungt att ta itu med detta recept. Först och främst för att Carl Butler avled häromdagen och det känns faktiskt lite tomt. Sedan är jag i slutet av projektet med få recept kvar att välja på samt att Kära Hustrun inte gillar lamm.

(5-6 personer)
1 kg benfri lammbringa eller bog
1 purjolök
1 morot
10 vitlöksklyftor
1 lagerblad
5 pepparkorn
smör
vetemjöl
salt och peppar
1 äggula

Skär köttet i ganska små grytbitar och lägg i en kastrull med vatten som täcker väl. Koka kraftigt under cirka 5 minuter och skölj sedan av under kallt vatten. Skala vitlöksklyftorna, moroten och skölj och dela purjolöken. Lägg det väl avsköljda köttet tillsammans med moroten, purjolöken, lagerblad, 5 vitlöksklyftor, 5 pepparkorn och 1 tsk salt och så mycket vatten att det täcker köttet. Sjud under lock i minst 1,5 timme. Tag upp köttet och sila såsen. Pressa ner de återstående 5 vitlöksklyftorna i såsen och koka häftigt utan lock tills 5-6 dl återstår. Rör ihop 2 msk smör och 2 msk vetemjöl, visa ner i såsen och sjud ytterligare 5-6 minuter och vispa sist ned äggulan. Vänd ner köttet låt bli varmt och servera med kokt potatis.

Nog smakade det vitlök. Mycket. Vitlök. Den var så dominant att Kära Hustrun som är extremt lammintolerant trodde på min vita lögn att det var kalv. I övrigt var det en ganska mild anrättning med mört kött men som skulle vunnit på någon liten kontrast av syra eller chilihetta.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

En osedvanligt tung och grå dag* blev ännu ledsammare av budet att Carl Butler somnat in efter en lång tids sjukdom, 81 år gammal.

Det kom inte som en överraskning men det känns ändå tomt och sorgligt. Jag tycker nästan att jag lärt känna honom genom mitt projekt att laga mig igenom alla recepten i hans första kokbok. De få återstående recepten ska tillagas med största omsorg för att hedra denne man som betytt så mycket för svensk mat- och krogkultur. När man lämnar en sådan receptskatt och matminnen hos så många så har man inte levt förgäves.

Ikväll höjer jag ett glas rött vin för Calle, äter en ugnsgratinerad falukorv men tänker på lamm, vitlök och hela konserverade tomater.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

*Sverigedemokraterna blev invalda i Sveriges Riksdag.

BLT, SMP, SKD TTELA, GP , KVP