På grund av lite stress och tidsbrist fick det fick bli en mycket enkel middagsbjudning när jag firade min födelsedag igår. Det mesta färdigköpt men resultatet blev mycket lyckat och uppskattat serverat med lite sallad och ett enkelt rött vin.

Tortellinigratäng: Dra av skinnet av 300g rå och kryddstark salsiccia. Hacka ner korvinnanmätet och fräs i lite olivolja. Slå på en skvätt rött vin (kan uteslutas) och innehållet från två små tetror pastasås med oliver (Icas egna märke, riktigt bra) och låt puttra medan du kokar 500g färsk osttortellini knappt färdig. Slå av vattnet från pastan, vänd ner tortellinin i såsen, häll allt i en ugnsform och täck med riven ost. Gratinera i ugn på 200° i 20 minuter.

Girasoli med ostsås och pesto: Riv massor med lagrad ost, ostskalkar och parmesan. Koka upp 4 dl creme fraîche och rör ned osten och sjud försiktigt under omrörning tills osten smält. Dra i rejält med svartpeppar. Koka 500g färsk spenatfylld girasoli (eller liknande fylld pasta) knappt färdig. Slå av vattnet från pastan, vänd ner pastan i såsen, häll upp på ett serveringsfat och skeda över färdigköpt pesto.

Sista timmen på mässan Älska Mat & Vin i helgen så slumpades många varor ut. Jag kom hem med en hel kasse isterband samt en bok med isterbandsrecept. Där saknades förstås mitt recept på brännvinspasta. Lämpligt tillfälle att reprisera med andra ord.  Lova att prova!

Hur man än försöker göra en ”äkta” ragú bolognese så är det alltid någon som med ett besserwisserpekfinger påpekar att ”så där gör man inte i Bologna” eller ”med råvarorna vi har blir det aldrig riktigt”. Lika bra då att komponera en pastasås som blir lika genuin från de skånska pilalléerna via de småländska stengärdsgårdarna upp till trädgränsen och österut till den ryska taigan.

Skala två isterband, skär ner dem i mindre bitar och fräs i smör. Hacka en gul lök inte allt för fint och häll ner i korvfräset. Löken ska inte ta färg eller mjukna. Häll av spadet från en burk hela konserverade tomater, hacka dem grovt och rör ner i fräset tillsammans med 6 cl akvavit. Koka upp. Rör ned 1 dl smetana, 1/2 tsk salt och rejält med svartpeppar. Låt puttra några minuter.
Strax innan servering river du ner pepparrot. Smaka av. En del pepparrot är ganska mild. Annan inte.
Snygga till såsen med hackad persilja innan du serverar den med pappardelle eller annan bandpasta.

Såsen blir matig, mustig och smakrik med en frisk syrlighet från smetana, tomaterna och isterbanden. Jag gillar den riktigt syrliga sorten från Lammhult. Akvaviten med sin dill- och kumminkaraktär kan säkert uteslutas, men det är så himla kul när man kan inkludera vår egen kulturdryck i matlagningen.

Denna rätt kan med fördel serveras till dem som inte tror att de gillar isterband.

Dricka till? Ja vad tror du? Öl och brännvin och inget vinfjönteri.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

För några år sedan när vi bilade runt i Frankrike så blev Kära Hustrun något av en expert på spaghetti carbonara. Närhelst hon kände sig skeptisk gällande maten så lyckades hon på något sätt alltid hitta denna pastaklassiker på menyn. Ofta åt hon faktiskt bättre än jag.

Även om rätten anses vara en riktig klassiker så har den förmodligen inte mer än 60 år på nacken och kan ha skapats när amerikanska matleveranser av bacon och ägg landade i Italien efter kriget. Den här varianten vevade jag ihop när jag upptäckte att receptet saknades på bloggen. Fick tummen upp av hushållets expert.

Till 2 personer: Hetta upp lite olja i en traktörpanna, klipp ner ett paket bacon och fräs gyllene på medelhög temperatur. Slå försiktigt i 1,5 dl torrt, vitt vin och låt sakta sjuda ihop tills det mesta kokat bort. Under tiden sätter du på en stor gryta med saltat vatten till pasta. Vispa ihop 3 äggulor med 1 dl vispgrädde, 1 dl finriven parmesan, 1 dl finriven pecorino, massor med nymald svartpeppar och lite klippt persilja. Koka 250 g spaghetti nästan helt klart, slå av vattnet (spara en kopp kokvatten). Slå pastan över baconet och värm på svag värme under omrörning. Slå över lite pastavatten om det blir torrt. Slå till sist över äggblandningen och rör om så att det precis blir varmt. Servera omedelbart och dra ett par extra tag med pepparkvarnen.

Följ bloggen på Facebook!

Detta är en variant av klassiska mac ‘n’ cheese med bra stuns och lite vuxen smak. Mäktig, fet och kolhydratstinn kräver den en frisk tomatsallad eller liknande som smak- och näringsmässig motvikt.

För 4 hungriga: Koka 750 g pasta i ordentligt saltat vatten enligt anvisningarna på paketet. Häll av vattnet och sätt tillbaka pasta på spisen på låg värme. Blanda i 1,5 dl grädde, 1,5 dl mjölk, 50 g smör, 1 msk dijonsenap, 1 tsk tabasco, 1 tsk salt, nymalen svartpeppar och 300 g finriven lagrad cheddar (eller annan smakrik ost). Rör runt och låt osten smälta. Blanda i finhackad persilja. Låt sjuda mycket sakta så det hela tjocknar något. Servera genast.

Prova också denna lyxiga och annorlunda variant av macaroni & cheese av Jamie Oliver.

Följ bloggen på Facebook!

Inspiration till middagar kan komma från de mest underliga håll. Idag var det Eddie Izzards klassiska ”Death Star canteen”. Visst måste det funnits en personalmatsal på Dödsstjärnan? Hade de dessutom serverat klassiska penne all’ arrabiata så hade Imperiet med största säkerhet krossat rebellstyrkorna. Maken till god och smakrik pastarätt var det längesedan jag åt. Hetta, friskhet och must. Trots sin enkelhet är den galet bra. Precis som Izzards monolog.

Hetta upp 1 dl olivolja i en kastrull på medelhög värme. Fräs 4 hela vitlöksklyftor och 2 tsk red hot chiliflakes i oljan under lock till löken är djupt gyllenbrun. Under tiden mosar du samman 100 g smör, finrivet skal av 1 citron och en liten burk sardeller (10-15 små firrar). Sila bort chilin och vitlöken. Slå 2 burkar klyftade plommontomater (alternativt grovt hackade konserverade hela tomater eller  krossade tomater) i kastrullen tillsammans med oljan och 1 tsk salt. Låt sjuda ungefär 20 minuter. Samtidigt kokar du 500 g penne. Slå vattnet av pastan och blanda ner i såsen och rör ner smörblandningen. Servera genast toppat med riven parmesan och hackad persilja.

May the Force be with you!

Idag fick jag en hel kasse med superfina kantareller (Tack Dejan!) och i kylen låg en förpackning med färska osttortellini. Det kände som att jag ville sammanföra de två. Men hur? Ett nödrop på Twitter resulterade i att bästa Anna tipsade om att smaksätta med apelsinzest och rosmarin. Däremot tyckte hon inte om mitt förslag att fräsa svampen i smör och slaska på grädde. Nu är jag tjurskallig samt av den bestämda uppfattningen att kantareller utan smör och grädde är meningslöst. Hursomhelst var rosmarin och apelsin en helt magisk kombination till kantarellerna.

Riv isär ohemula mängder med kantareller. Det ska i slutändan vara nästan lika mycket svamp som pasta. Fräs svampen i torr stekpanna så att det mesta av vattnet dunstar bort. Släng ner massor smör och fräs tills kantarellerna börjar bli gyllene. Släng nu ner finhackad schalottenlök och hackad, färsk rosmarin och fräs lite till. Slå på så mycket grädde och riven ost att det hela hänger ihop bra när det puttrat en stund. Smaksätt med en nypa salt, nymalen svartpeppar och det finrivna skalet av en apelsin. Vänd ner kokt tortellini och sist finhackad persilja.

En av mina stora inspirationskällor är Jamie Oliver. Ingen kan få matlagning att verka så lustfyllt och enkelt. Var helt enkelt tvungen att göra hans variant av spaghetti puttanesca efter att ha sett honom svänga ihop det på tv igår. Det här är en rätt som tar lika lång tid att göra som koktiden på pastan. Det blev så sanslöst gott att jag satt och utstötte lätt obscena vällustljud medan jag åt.

Koka upp saltat pastavatten i en stor gryta. Förbered 1 burk krossade tomater, 1 tsk oregano, 1 tsk chiliflakes, 2 tsk kapris, 5-7 sardeller, riv 2 vitlöksklyftor, kärna ur 8-10 svarta oliver och hacka ett knippe persilja (kruset och stjälkarna var för sig). Släng ner spaghetti i det kokande vattnet och håll reda på tiden. Öppna en burk tonfisk i olja och häll oljan i en stor stekpanna på medelhög värme. Häll allt utom tomater, tonfisk och persiljekrus i pannan och låt fräsa till vitlöken är ljust gyllene. Slå på tomaterna och tonfisken, höj värmen och låt puttra friskt. Ta upp den färdigkokta pastan och vänd ner i såsen. Blanda ordentligt och späd eventuellt med det stärkelserika kokvattnet. Riv ner lite parmesanost och vänd ner tillsammans med persiljekruset. Servera genast och ringla över lite olivolja.

Risotto har aldrig varit min grej. Jag äter gärna risotto men det verkar så nervöst att laga till den. Lite gordonramsayångest att den ska bli överkokt, underkokt, för salt eller smaklös. Någon gång har jag provat men utan större framgång. Idag fick jag en krämig rätt av risoni (risformad pasta) till lunch. Sprang genast hem för att testa själv.

6 skivor riktigt bacon steks knaprigt. Ta åt sidan och spara det fina fettet. Skölj och torka ur stekpannan och bryn 1 hg skogschampinjoner och 1 hg ostronskivling i den torra pannan på medelhög värme tills den får färg och tillsätt sedan baconfettet (använd smör om du inte stekt riktigt bacon eller vill ha ett annat tillbehör) lite i taget och fortsätt bryna tills svampen får en fin gyllene färg. Ta svampen åt sidan och koka ur stekpannan med 1 dl vitt vin. Koka 2,5 dl risoni i 1 l grönsaks-, höns- eller kalvbuljong tills pastan har ett par minuter kvar. Häll av buljongen men spara den. I pastagrytan tillsätter du vinet och lite av buljongen till risonin och rör medan vätskan kokar in och späd kontinuerligt med buljongen. Tillsätt minst 1 dl fint riven parmesan eller pecorino och 100 g färskost (typ philadelphiaost) och fortsätt röra så osten blandat sig och ”risotton” får en fin krämig konsistens. Tillsätt sist svampen, finhackad persilja och smaka av med salt och svartpeppar. Servera med baconskivorna på toppen och med en sallad.

Resultatet blev mycket bra. Med risonin fick ”risotton” en len konsistens och en mild grundsmak som lyfte fram den rika ost- och svampsmaken och kompletterade det salta och rökiga fläsket. Tycker faktiskt att denna version smakade bättre än den äkta varan.

Igår blev det pasta. Hämtade helt sonika receptet från ”Jamies Matrevolution”, den förra pastarätten jag prövade ur boken blev ju så bra. Jag gillar verkligen Jamie Olivers enkla och okomplicerade mat. Detta recept ska vara en förenklad variant av ”tagliatelle alla genovese”.

Skala en medelstor potatis och skiva tunt med potatisskalaren. Skär av stjälken på en broccoli, dela upp buketterna och dela och skiva stjälken tunt. Koka upp en stor gryta med saltat vatten och släng i 400 g tagliatelle(jag tog pappardelle från Garofalo, mycket bra och smakrik pasta med otroligt bra tuggmotstånd) tillsammans med broccolistjälken. När det är två minuter kvar av koktiden lägger du ner buketterna och potatisen. Slå av vattnet(spara lite för spädning). Lägg i ett halvt stånd grovhackad basilika, minst 4 msk pesto(jag körde med Lidls eget märke som var riktigt bra och smakade friskt) och en näve riven parmesan och/eller pecorino i grytan. Rör om och späd med kokvattnet. I originalreceptet står inget om att salta men jag rekommenderar ett par rejäla nypor flingsalt. Servera med rikligt med hackad basilika och ost på toppen.

En enkel, rejäl och smakrik rätt. Den kraftiga pastan jag hade till dominerade lite väl mycket i rätten så originalets tagliatelle är nog att föredra.

Vinet vi drack till var 2008 Menetou-Salon ”Les Thureaux”. För de allra flesta säger Menetou-Salon ingenting. Det är en av alla dessa mindre kända franska appellationer som skapar förvirring. I detta fall befinner vi oss i Loire och vinet är snarlikt de mer kända vinerna från Sancerre och Pouilly-Fumé. Samma druva (sauvignon blanc), samma gröna aromatiska ton, friska syra och en antydan till mineralton. Detta vin är förtjänstfullt bra mycket billigare(99 kr) än sina mer kända grannar och har mer fyllighet och kropp än dessa brukar ha. Ett riktigt bra och karaktärsfull vin i sin stil och prisklass. Fungerade mycket bra ihop med pastarätten som framhävde frukten i vinet.

Till efterätt svängde jag ihop en hallonmousse. Vispade separat 2 äggvitor och 2 dl vispgrädde. Mosade en ask färska hallon med några matskedar socker. Vände samman alltihop försiktigt, la upp i portionsskålar och lät stå i kylen ett par timmar.