Nästan på dagen för fjorton år sedan publicerade jag mitt recept på ugnspannkaka/fläskpannkaka. När jag igår lagade denna favoriträtt igen så testade jag ett nytt grepp som visade sig vara en klar förbättring, snudd på revolutionerande faktiskt. Idén kommer från hur man gör yorkshirepudding. Pannkakan blev fluffigare och fastnade inte i formen. Det gick faktiskt att bara lyfta den rakt upp ur formen.

Vispa ihop 4 dl vetemjöl och 0,5 tsk salt, 1,5 tsk bakpulver (kan uteslutas) med 4 dl mjölk tills du får en riktigt slät smet. Knäck i 4-5 ägg och blanda väl. Rör nu ned ytterligare 4 dl mjölk. Skär 2 hg rökt sidfläsk i stavar/strimlor och stek i torr panna tills de är riktigt knaperstekta. Ställ in den tomma formen i ugn på 225° tills den är riktigt het. Bäst med en form i keramik/porslin eller emalj som håller värmen bäst. Ta ut och släng i en rejäl klick med smör och en slatt med matolja. och pensla hela formen. In med formen i ugnen igen ett par minuter så formen åter blir riktigt het. Tag ut formen och slå snabbt i smeten och strö över fläsket. In i ugnen i cirka 30 minuter.

Njut med lingonsylt eller bred på ett tunt lager dijonsenap som vi alltid gör. Vi serverar alltid råriven morot med en skvätt olivolja, salt och lite apelsinjuice. Eftersom vi hade clementiner hemma så använde jag istället saften från en och det blev ännu bättre.

*Använd inte stekfettet, då fastnar pannkakan i formen.

För den som inte vet vem Stanley Tucci är så kan man bekanta sig med skådespelaren i matrelaterade filmer som ”Julie & Julia” och ”Big Night”. Den sistnämnda inspirerade mig till Timpano-projektet. Han har på senare tid blivit en matinfluencer med ett Instagramkonto med fem miljoner följare.

Ett av hans recept som dykt upp i mitt flöde är ”Stanley Tuccis Lefover Pasta Casserole” som i bland går under namnet ”Stanley Tuccis 6 ingredients pasta casserole”. Ibland sägs det bara vara fem ingredienser, men räknar man efter så är det upp till elva ingredienser om man räknar med att man måste göra en egen béchamelsås…och det måste man ju. Den skulle enligt honom själv och andra vara så god att den kan ätas både till frukost lunch och middag. Hittade faktiskt det korta klippet som är ursprunget till det väl spridda receptet.

Man blir ju nyfiken på detta underverk. Egentligen är det bara en basic pastagratäng. Kortfattat så fräser man gul lök och vitlök i olja eller smör plus lite pancetta. Ner med frysta ärtor. Detta blandar du sedan med överbliven béchamelsås (eller annan krämig sås) och kalla kokta farfalle, toppar med riven parmesan och sen in i ugnen 3o minuter på 175°. Låter inte som något särskilt. Jag fastande dock för det där med rester som man ju har mycket av efter jul. En ”leftover casserole” bör ju kunna svälja en del. Så jag tog Stanleys gratängrecept och sprang med det.

Eftersom jag inte hade överbliven béchamel så började jag där. Såsen gjorde jag genom att smälta rejält med smör, vispa ner 3-4 msk vetemjöl och lät fräs i några minuter samt vispade ned mjölk och en skvätt vispgrädde och lät sjuda ihop till krämig konsistens. En bortglömd bit gorgonzola fick slinka ner i såsen tillsammans med lite riven västerbottenost. Massor med svartpeppar till det. Inga rester av farfalle fanns så det blev till att koka 400 g penne rigate nästan färdigt. Ersatte pancettan med en bit guanciale som gömde sig i ett hörn i kylen. Svettade ut fettet och slängde i den finskurna löken löken och tre skivade vitlöksklyftor och lät den gosa sig mjuk och genomskinlig innan de frysta ärtorna åkte i. Strimlade några hekto av julskinkan och blandade sedan ihop allt till en röra som hamnade i en smord ugnsform. Rev parmesan över härligheten och sen skjuts in i ugnen i en halvtimme i 175° tills gyllene.

Ruggigt gott blev det! Stanleys recept är definitivt ett bra grundrecept för att gömma julskinka och andra rester.

Som dessert bjuder jag på denna imitatör som gör en perfekt Tucci.

Ibland blir jag så där oväntat och omotiverat sugen på någonting jag ibland inte ätit på decennier. Idag fick jag ett plötsligt sug efter falukorvsgryta. Jag vet faktiskt inte ens om jag ätit det tidigare. Förmodligen har jag det.

Började googla recept och insåg att jag hade det mesta hemma men inte allt till ett och samma recept så det blev till att improvisera med vad jag hittade i kylen. Så bra det blev! En perfekt rätt en gråkulen regning vinterdag på Österlen. Riktig husmanskost.

Delade 300 g falukorv på längden och skivade till halvmånar och fräste i lite fett i pannan. Hittade en slokande selleristjälk som hackades ner tillsammans med en gul lök och fick göra korven sällskap i pannan. Skalade och slantade två rejält stora morötter. Skalade lika mycket potatis och skar i grova bitar. Rotsakerna plus en fint skivad vitlöksklyfta fick fräsa med korven några minuter. Slog på vatten så det nätt och jämt täckte – cirka 50 cl. På med locket och fick sjuda cirka 30 minuter tills potatis och morot var mjuka. Rör ner en matsked vardera av dijonsenap och grov fransk senap samt knappt 1 dl grädde och dra rejäla tag med pepparkvarnen. Smaka av och tillsätt salt om det behövs. Jag smulade ner en knapp buljongtärning.

Ramlade över detta recept på rostad blomkålssoppa på New York Times matsida. Enligt dem själva skulle det vara ett av årets mest populära recept och dessutom endast bestå av två (2) ingredienser. Om man inte räknar salt, svartpeppar, olivolja och vatten som ingredienser så kan jag hålla med om det sistnämnda.

Mycket lättlagad och fantastiskt god. Kära Hustrun förstod inte att det var blomkål och tyckte att den gott skulle kunnat serveras som en elegant förrätt på finare restaurang. Nu kunde det bero på att jag adderat ytterligare en ingrediens samt en topping som blev pricken över i. I originalreceptet föreslår man att mixa soppan med stavmixer men resultatet blir sååå mycket bättre om man kör den helt slät i blender.

Till sex stora portioner tog jag ett stort blomkålshuvud på 1,5 kilo. Skär bort den allra grövsta biten av stocken och bryt sedan sönder hela huvudet mindre bitar och ta med även bladen. Blanda med rikligt med olivolja, salt och svartpeppar och sprid ut på bakplåtspapper på en plåt. Ta en hel vitlök och skär av toppen (se bild) ringla över lite olivolja och salt och lägg på plåten med blomkålen. In i ugnen på 200° i 45 minuter tills blomkålen fått fin färg. Ner med all blomkål i 1,5 liter vatten i stor gryta och koka upp. Spara lite till topping/dekoration. Kläm ut den nu krämiga vitlöken i grytan. Koka i 10-15 minuter och smaka av med salt och peppar. I det här stadiet saknade jag lite djup i soppan och adderade 2 kycklingbuljongtärningar. Mixa helt slät toppa med den sparade blomkålen och ringla över olivolja. Jag adderade en topping som tog soppan till en helt ny nivå – rostade och hackade hasselnötter!

Det finns några rätter vi alltid återkommer till här hemma. Så är det väl hos alla antar jag.

Om jag rankar dem fem i topp från botten så är de…

5. Ugnspannkaka

4. Chili con carne

3. Falukorv och stuvade makaroner

2. Spaghetti och köttfärssås

Men favorit nummer ett är ”tonfisk i curry”! Det här är en rätt som hängt med i snart fyrtio år. Var den ursprungliga idén eller receptet kommer ifrån är höljt i historiens dunkel. Den är enkel, lättlagad, alltid lika uppskattad när den sätts fram på bordet – och det är ofta! Ingredienserna finns nästan alltid hemma så när fantasin tryter och kylskåpet är oinspirerande så kan jag alltid svänga ihop ”tonfisk i curry”.

Det konstiga är att jag aldrig lagt upp receptet här på bloggen. Eller gentligen inte. Det är inte ett regelrätt recept. Kanske mer ett enkelt koncept som anpassas efter smak och dagsform. Varje gång jag lagar rätten så höftar jag och gör lite olika.

Sätt på riset – basmati om du frågar mig. Du har väl riskokare? Inte? Det är jul snart så då vet du vad som ska upp på önskelistan. Startar alltid med att smälta rejält med smör i en panna. Funkar med olja eller annat matfett också. Fräs curry efter personlig smak i fettet. Jag brukar blanda vad jag har. Senaste gångerna har det blivit en bas av thailändsk röd currypasta men föredrar egenligen vanlig svennebanacurry. Strö på 3-4 msk vetemjöl (för fyra rejäla portioner) och låt fräsa någon minut i fettet. Vispa i mjölk i omgångar till önskad konsistens. Använder ibland kokosmjölk men alternativ av mandel/havre/annat funkar säkert om man är lagd åt det hållet. Släng i en fiskbuljongtärning. Smaka av med fisk/ostronsås och eventuellt chili efter önskad styrka. I med mer curry om det behövs.

När riset är klart blandar du ner tonfisk från två standardburkar (140 g fisk). Kan vara i olja eller vatten. Brukar blanda i lite av oljan i såsen. Man väljer tonfisk efter ekonomi, funkar både med filéer eller finfördelad. Bäst och lyxigast blir det när jag köper de större burkarna med stora filéer på Lidl när de har sina Spanska veckor. Sist i är alltid rejält med gröna ärtor. Funkar också med edamamebönor.

Så här äter man hos Öhmans och nu finns receptet förevigat på bloggen.

Jag vet inte hur många flaskor Marques de Arienzo Gran Reserva jag sålde när jag jobbade på Systembolaget på 1990-talet. Trots att jag slutade för 25 år sedan så minns jag fortfarande artikelnumret 6110. Vinet har funnits på Systemets hyllor i trettio år, men nu är det slut. Vinet är avlistat och ska säljas ut.

UPPDATERING: SLUTSÅLT! De 1500 flaskor som fanns i lager såldes slut direkt efter att jag lagt ut detta på bloggen. Inte konstigt då det var ett svårslaget pris och ni bloggföljare högg duktigt.

2007 Marques de Arienzo Gran Reserva är en riktigt typisk och klassisk rioja med tydlig mognad, vanilj, höstlöv, läder, apelsinskal och solmogna röda bär, mörka bär och såklart lite torkad frukt. Komplex och utvecklad med kryddighet och lång eftersmak. Smakrik med mjuka tanniner. Vet du hur en traditionell rioja gran reserva är så är egentligen denna smakbeskrivning onödig. En snart sjuttonårig rioja med alla markörer på plats.

Ordinarie pris är 199 kronor men nu säljs de sista flaskorna ut för löjliga 99 kronor! Behöver jag säga att detta är ett klockrent FYND?

Detta är inget vin du köper för att lägga undan. Det kommer att hålla i flera år men inte utvecklas särskilt mycket mer. Det är handlar om instant pleasure.

DISCLAIMER: Jag gör vissa vinprovningsuppdrag för importören, men i det här fallet har jag inte ens fått ett varuprov. Jag har heller ingen vinning av försäljningen.

Matbloggarlegenden Anna Billing postade sin variant av Tiramisù enligt Taube på Facebook häromdagen. Då var det bara att ändra planerna inför nyårsaftonens knytismiddag. Evert Taube bidrog med punsch och Anna Billing med blåbär och apelsin. Anna gjorde dessutom sin på torkade ”fingrar” av panettone men jag körde traditionellt med savoiardi och dubblerade receptet då vi skulle bli tio personer. Passa på att göra denna stora sats då desserten lämpar sig väl att frysa.

Den blev fantastiskt bra, lätt och apelsinfräsch.

Knäck 8 ägg och separera vitor och gulor. Vispa gulorna med 4 msk socker tills fluffigt och blekgult och sist blandar du ner rivet apelsinskal från en apelsin och 4 msk apelsinjuice. Rengör visparna mycket noggrant så inget fett från gulorna är kvar. Vispa vitorna med 4 msk socker (lite i taget) tills du får fina toppar. Rör ut 2 x 250 g mascarpone (kan ersättas med cream cheese) med äggulesmeten tills slät och fin. Vänd försiktigt ner äggvitan i smeten. Du behöver nästan två förpackningar med savoiardi-kex. Vänd snabbt hälften av kexen i 2 dl punsch och täck bottnen på en stor form (kolla hur stor genom att provplacera ut kexen i förväg). Bred ut hälften av smeten över kexen och strössla ut 2 dl frusna blåbär (välj den svenska sorten). Vänd snabbt resten av kexen i starkt bryggkaffe (eller espresso) och lägg ut i ännu ett lager. Bred ut resten av smeten. Låt vila åtskilliga timmar, helst över natten. Precis innan servering siktar du över rikligt med kakaopulver.

Okonomiyaki, den japanska kålpannkakan, har på kort tid blivit omåttligt populär och är också en favorit här hemma. God, nyttig och enkel att vispa ihop. Men lite trixig att få till med bra stekyta i pannan och så ska eländet vändas också. Lösningen stavas ”våffeljärn”. Enkelt, perfekt frasig yta, krämigt inre och krispig kål och morötter.

Vispa ihop 2 dl vetemjöl, 0,5 tsk salt, 2 ägg och 1,5 dl vatten till en jämn smet. Strimla 250 g vitkål eller spetskål fint, riv en morot, skiva 4-5 salladslökar fint (spara lite till topping) och hacka några matskedar gari (inlagd ingefära).

Vispa ihop en sås på 0,5 dl ketchup, 3 msk HP-sås, 1 msk japansk soja och 1 msk honung.

Pensla ett våffeljärn med neutral olja och klicka i en tredjedel av smeten. Grädda till du får en fin frasig yta. Ringla över såsen, majonnäs samt toppa med salladslök och eventuellt med strimlade nori-blad och/ eller rostade sesamfrön och servera direkt

”Det här vad det godaste jag ätit på länge” utbrast Kära Hustrun och hade nästan tårar i ögonen. Rätten var väldigt enkel men HERREGUD vilken sås! Doften i köket när den gick i ugnen drev mig nästan till vansinne.

Rätten ifråga finns tydligen i otaliga varianter under namnet ”fläskytterfilé i sockerkaksform”. Jag kanske skulle kalla den ”gräddbakad kotlettrad”. Hursomhelst står den nu på listan över rätter som kommer att tillagas ofta. löjligt enkel och kan utan problem varieras med olika smaksättningar. Du behöver inte följa min variant nedan, smaksätt med vad du har.

• Sätt ugnen på 150°
• Bryn en stor bit benfri kotlettrad (eller ”fläskytterfilé” som är aartistnamnet) i stekpannan (här är ett tips på en riktigt bra stekpanna) så att den får en ordentlig stekyta.

Under tiden vispar du ihop

• 3 dl vispgrädde
• 2 dl créme fraiche
• 1 msk sambal olek (eller någon annan chilipasta)
• 0,5 dl svartvinbärsgelé
• 2 msk japansk soja
• 0,5 msk herbes de provence (eller annan örtkrydda efter smak)
• 2-3 rivna vitlöksklyftor
• oxbuljongtärning
• en knapp deciliter olorososherry eller vitt vin

Koka upp blandningen på spisen. Lägg köttbiten i en avlång brödform, slå över stekfettet och sedan gräddblandningen. In i ugnen 70-90 minuter. Vänd köttet någon gång.

Ta upp köttet och vippa in i folie. Slå upp såsen i en kastrull. Skrapa ut allt det goda i formen. Smaka av med salt och peppar eller späd eventuellt med med grädde eller mjölk om den är för kraftig. Red av med majsstärkelse. Skär upp köttet (köttsaften häller du i såsen), häll över såsen.

Servera med mjölig potatis eller ris. Med svartvinbärsgelé, pressgurka och sallad har du en söndagsmiddag som inte går av för hackor.

Missa inte att kika in i min nya uppdaterade nätbutik med vintillbehör och kökstillbehör som jag gärna använder själv. Med kod VÄLKOMMEN får du 10% rabatt på hela ordern.

Välkommen till Kikärtsbloggen! Tredje receptet på raken med kikärtor och dessutom med spanskt tema. Det blir det sista. På ett tag.

Kikärtor med tonfisk. Mycket bra kombination och lika lättlagat som de andra kikärtsrecepten. Suverän liten rätt tillsamman med sallad och bröd. Dricka till? En ljus lager, ett torrt friskt rosévin eller varför inte en finosherry.

Skiva en gul lök och fräs på medelvärme i olivolja tills den mjuknar. I med 2-3 krossade vitlöksklyftor och låta fräsa med några minuter. Slå i en burk krossade tomater, 1 msk sherryvinäger, 1 msk tomatpuré, 1,5 tsk rökt paprikapulver, 1 tsk salt och chiliflakes efter smak. Låt puttra 10-15 minuter. I med två burkar kikärtor som du sköljt och puttra ytterligare några minuter. Skiva cirka 20 piementoliver, hacka bladpersilja och dela grovt 2 burkar tonfiskfiléer. Ner i grytan och låt bli varmt. Klart.