Här är bubblet du ska köpa istället för det bedrövliga Chapel Hill. Det kostar förvisso 12 kronor mer, men då får du och andra sidan ett välgjort, ekologiskt och riktigt bra vin och slipper den beska eftersmaken. Ingenting att fundera på.

Vilarnau Brut Nature Organic produceras av Vilarnau som jag besökte för några år sedan. Jag har provat deras viner ett antal gånger och slagits av hur rena och eleganta de är. Detta vin, som kommit som nyhet i samtliga butiker, är inget undantag. Frisk syra, lime, citron och en lite fet persikofrukt och fin mousse. Lång, torr och lite stram eftersmak. Vinet har lagrats mer än 18 månader på jästfällningen flaskan, vilket är dubbelt så lång tid som krävs för en cava, och det känns på fylligheten och den brödiga jästtonen. Riktigt läckert och ett fynd!

Det här kan du smutta på under jul-, nyårs- och trettonhelgen och till och med under fattiga januari och februari och känna dig budgetlyxig. Inget mer tankjäst och bittert ungerskt bubbel.

Unna dig ett bra champagneglas så smakar vinet ännu bättre.

Jag vet vad jag ska köpa till mig själv i julklapp; en låda 2013 COYAM.

Det damp ner en pressrelease idag om att släpps 2500 buteljer av chilenska COYAM i det exklusiva sortimentet den 1:e december (artikelnummer 95015). Inte för att jag tycker att prislappen 169 kronor renderar en plats i ett exklusivt sortiment. Däremot är vinet i sig en exklusivitet enligt mig.

Ända sedan jag besökte egendomen har vinet varit en favorit och jag har provat åtskilliga årgångar. Bland annat har jag provat hur vinet efter tolv år fortfarande upplevdes som ungt, så ett par decennier i källaren är inga problem. Med sin koncentrerade stil kan det drickas redan nu för den som är otålig. COYAM är ett vin som är i det absoluta toppskiktet av chilenska viner och som utan problem kan jämföras med många stora viner från andra delar av världen som kostar många gånger mer.

För kalenderbitaren så är vinet en eklektisk blandning av 48% syrah, 24% carmenere, 11% merlot, 10% cabernet sauvignon, 3% mourvedre, 3% malbec, 1% petit verdot.  Vinet har ekfatslagrats i 13 månader i 85% franska fat och 15% amerikanska. 34% av faten var nya, 33% användes för andra gången och 33% för tredje gången.

Men bortse från siffror och produktionsfakta. Det här är ett förbannat bra vin som du ska unna dig ett par flaskor av till julhelgen samt några att gömma undan.

För över tjugo år sedan var jag på min första vinresa. Det var inte vilken vinresa som helst utan en fördjupningsresa i norra Spanien för anställda på Systembolaget. Fantastisk välplanerad tur där vi fick se det mesta av det bästa och lite till. Rioja, Navarra, Rueda och Ribera del Duero betades av. Fortfarande är detta den resa som gjort störst intryck på mig. Det är väl som man säger att man aldrig glömmer sin första.

I Ribera del Duero besökte vi bland annat legendariske Alejandro Fernandez under ett sensationellt dåligt besök, men det var Bodegas Pérez Pascuas och deras viner som gjorde störst intryck på mig. De kombinerade elegans, kraft, generositet, kryddighet, frukt och ekfat på ett sätt jag dittills inte upplevt. Sedan dess har bodegan varit en personlig favorit.

I Systembolagets sortiment finns nu 2013 Viña Pedrosa Crianza. Jag hade en flaska av årgång 2012 i källaren som jag öppnade idag. Här fanns allt det jag beskrev ovan samt det som jag tycker är så typiskt för vinerna från Ribera; blodapelsin, en blandning av syrliga röda bär och mörka mogna, frisk syra, fina men närvarande tanniner, julkryddor och en stram mineralitet i avslutet. En god gammal bekant som verkligen levererar.

Det är egentligen obegripligt varför druvan merlot fått ett sådant dåligt rykte. Visst tog den några rejäla rallarsvingar i filmen ”Sideways” men det kan inte vara enda anledningen. Det är nog snarare att den ger viner som kan vara så insmickrande, mjuka och charmiga att somliga ”konnässörer” med obetydligt innehåll i sina liv inte tror att vinerna kan vara seriösa. Sanningen är att merlot ingår i några av världens allra största viner och rundar av kantigheter, ger komplexitet och en doft av jordgubb som gör vinerna lite mer tillgängliga.

På egen hand är de ofta jordgubbssaftiga, mjuka, runda ibland nästan harmlösa. Men det är just därför som druvan ändå är så omåttligt populär bland de stora flertalet konsumenter som dricker ett vin för ögonblicklig njutning snarare än för analys och djupsinnigheter. Det är väl föresten för den egna njutningen vi dricker vin?

I ”världen bästa sortiment” finns vid en snabb räkning endast 17 viner på enbart merlot. Nästan alla skvalpar omkring i lågprissegmentet. Tydligen tror inte vårt monopol heller på merlot.

Fyndvinet denna gång kommer från Darling Cellars från distriktet Darling i Sydafrika. 2013 DC Six Tonner Reserve Merlot kommer från vingårdar som inte konstbevattnas och där vinstockarna är tuktade som fristående buskar, så kallade ”bush vines”. Uttaget är därför mycket lågt vilket antyds i namnet. Resultatet är ett vin med bra koncentration, mycket smak och ett bra uttryck av druvan merlot. Massor av bär som jordgubbar, röda och svarta vinbär, piptobak, espressokaffe, sötlakrits och lite vanilj. Smaken är saftig och mjuk med rik bärighet och en uppfriskande läskande syra. Rent, snyggt, charmigt och saftigt med överraskande längd och viss komplexitet.

Riktigt trevligt! Dessutom prissänkt från 91 kronor till 49 kronor! Kan beställas från den 1/8 i kollin om sex. Det finns tyvärr bara drygt 600 flaskor i lager. Det är bara att hoppas på vinstlott. Jag ska försöka lägga vantarna på tre lådor.

Jag har alltid sagt att italienarna inte kan göra rosé. Det är förstås en grov generalisering, men den ligger inte långt från sanningen. På senare år har dock en uppryckning gjorts och framförallt i Bardolino händer det spännande grejer.

Med det sagt måste jag säga att 2015 Fontanafredda Langhe Rosato är ett attans läckert vin. För en spottstyver får du ett knastertorrt, friskt och rödbärssprittande rosé med mineralitet, citruszest och någon nyans av seriositet. Utan att rodna (?) trippar vinet obekymrat omkring i gränslandet mellan mingelrosé och anständigt matvin. Skulle utan problem klara mig med detta som sommarens enda rosé. Nämnde jag att jag älskar den klassiska etiketten?

När jag för dryga tre år sedan besökte Argentina och Chile så avslutades hela resan med ett besök hos för mig okända Maquis i Colchagua. Jag imponerades av deras viner och blev besviken över att ingen svensk importör uppmärksammat dem. Nu har Intermondi tagit hem hela deras sortiment för beställning och även lyckats få in den utmärkta 2015 Maquis Rosé av 100% malbec i Systembolagets tillfälliga sortiment. Köprekommendation för den som vill ha en rosé med vuxen smak. Rekommenderas till lättare rätter med med frisk syra, exempelvis fiskrätter med vitvinssås, fisksoppa eller en matig sallad med vinägrett.

Läckert blekrosa färg och en stor pepprigt, örtig doft av röda svala bär, lime, aromatisk citrus och salmiak.  Knappt medelfyllig och mycket frisk, smakrik, citrus, blodapelsin lime, röda friska bär, salmiak, mineralitet och en lång, mycket frisk och lite stram eftersmak med röda bär och citrus. Elegant, personlig i sydfransk stil och lååångt från hallongodis och saft.

På måndag den 2/5 släpps 2013 Les Amis de la Bouïssiere på Systembolaget till ett rejält sänkt pris: 89 kronor mot tidigare 129. Man måste beställa ett kolli om sex flaskor och det finns drygt 400 flaskor i lager. Det gäller att knappa in sin order direkt klockan 10 då buteljerna lär försvinna snabbt.

Vinet kommer från bröderna Gilles och Thierry Faravel på Domaine de la Bouïssiere i södra Rhône. På sin vingårdar i Beaumes de Venise och Gigondas arbetar de helt ekologiskt och i vinkällaren försöker de hålla händerna borta så mycket som möjligt. Vinmakningen är väldigt nära vad man skulle kunna kalla ”naturlig” med minsta möjliga mänsklig inblandning inblandning, ingen tillsatt jäst,  minimalt med svavel och ingen filtrering.

Les Amis de la Bouïssiere är en blandning av de typiska sydfranska syrah och grenache samt merlot och druvan caladoc. Med den blandningen skulle vinet kunnat klassas som exempelvis ”Vin du Pays de Gard”, men av någon anledning har bröderna valt att klassa det som ”vin de france”, det vill säga att det geografiska ursprunget inte får anges. Caladoc är en druva som jag aldrig tidigare stött på. Den är en korsning från slutet av 1950-talet av druvorna grenache och malbec och sägs ge mycket färg och tanniner samt mörk fruktighet.

Vinet är sannerligen mörkt och har massor av mörk fruktighet i doften som dock nästan överskuggas av typisk sydfransk örtighet och tydlig ton av sötlakrits. I smaken hittar jag både röda och mörka blå bär, frukten är fokuserad och lindar fint in strävheten. Friska syror och en tydlig mineralitet gör att vinet trots sina 14% känns fräscht och lättdrucket med bra längd. Perfekt till grillat i sommar och blir säkert mer komplext med något år i källaren. Ursprungliga 129 kr var ok prissatt men 89 kr är ett fynd.

I morgon bitti ska ni vara snabba med beställningar till Systembolaget. Importören Amka sänker då nämligen priset på en vit côtes-du-rhône från 119 kr till 59 kr! Visserligen måste du beställa ett kolli om sex buteljer men det är det definitivt värt.

Vinet är nämligen ett samarbete mellan den levande legenden Michel Chapoutier från firman M. Chapoutier och Anne-Sophie Pic som tilldelats tre michelinstjärnor för sin restaurant Pic i Valance.

Det är en ganska typisk vit côtes-du-rhône. Fyllig, lite fet och något eldig med pigg syra och kryddiga toner och rik gul frukt. Snyggt balanserad, smakrik och lång lite stram eftersmak. Enda minuset är att den är lite tillknäppt i doften. Helt klart ok för 119 kr. För 59 kr är det ett tokfynd! Finns endast 700 flaskor kvar och kan bara beställas från och med i morgon bitti. Gå via denna länk.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För några veckor sedan hade jag den stora förmånen att vid en mycket intim liten vinprovning få sitta ned tillsammans med den levande legenden Alain Brumont. Jag skrev ett inlägg om honom och hans viner för tre månader sedan i samband med att jag höll i en stor provning på temat. Att nu få träffa honom var mycket givande.

Alain Brumont är en man som bokstavligen stått med händer och fötter i jorden och därifrån lyft, inte bara sig själv, utan ett helt område till världsrykte. Otroligt spännande att få lyssna till hans erfarenheter av vinodling, vinmakningoch inte minst hans syn på ”naturvin”.

Eftersom jag så nyligen provat vinerna så kunde jag koncentrera mig på att lyssna till Alain och sniffa på vinerna utan att skriva om dem. Precis som förra gången så stod det vita vinet 2009 Jardins de Bouscasse ut som exceptionellt personligt och bra. Stor komplex doft med massor av mogen frukt, honung, bivax och en stor rostad ton förvillande lik fattoner. Mycket frisk och smakrik med koncentrerad fruktighet, gul vaxig frukt, apelsinskal och mandlar. Mycket lång och kraftfull eftersmak med mineralitet och kvardröjande fetma. Fortfarande ungdomligt trots över sex år på nacken, mycket personligt och till ett sensationellt lågt pris.

Vinet kostar ynka 125 kr när du privatimporterar via Systembolaget. STOPP!!! Ge inte upp nu! Det är mycket enkelt och går snabbt. Gå in via denna länk läs infon och klicka dig vidare. Om du inte har ett konto på  hemsidan så behöver du registrera dig först. Gör din beställning. Importör: Vinunic. Producent: Alain Brumont. Vinets namn: Jardins de Bouscasse. De andra uppgifterna är inga konstigheter. I informationen står att man måste betala 30% i handpenning i butiken men det behövde inte jag. Det tog fem dagar tills vinet var i butiken. Hur enkelt som helst!

Orkar man inte privatimportera så är ett annat osannolikt fynd är 2009 Château Bouscassé som är en riktig klassiker i Systembolagets sortiment. Ett rött vin för den som gillar kraftfulla, smakrika och strukturerade viner. Njutbar idag med en rejäl luftning men klara flasklagring i flera decennier enligt Alain själv.

När man pratar om att lagra viner så tänker de flesta säkert på fatlagrade, röda och dyrare viner kanske framförallt från Frankrike eller något annat klassiskt vinland.

Här kommer två billiga, vita viner från lite udda druvor utan fatlagring som kommer från Australien som är ganska alkoholsvaga och som kan glömmas många år. Inte ett enda rätt egentligen. Just sån’t här gör vin ett så spännande område.

För drygt ett år sedan besökte jag Australien och skrev då om vinerna från det extrema Hunter Valley och de egensinniga vinerna därifrån. Riktigt klassiska lagringsviner för en spottstyver. 2009 Margan Hunter Valley Semillon är ett bra exempel på dessa viner som i sin ungdom är smått obegripliga med sina distinkta citruskaraktär och höga syra. Lite grand som en Chablis. Gillar man stilen är de fullt njutbara som unga, men glömmer man bort dem 5-6 år eller ännu längre så händer det grejer. Vinerna blir fylligare, fruktigare, rikare och mer komplexa och utvecklar en lite rostad nötighet som påminner om en klassisk Meursault från Bourgogne. Snudd på en metamorfos.

Under australienresan besökte jag även klassiska Château Tahbilk som grundades redan 1860. Jag skrev faktiskt inget om detta besök men under en mycket omfattande provning så fick vi uppleva hur ”enkla” Tahbilk Marsanne utvecklar sig under decennier. Vinet släpps först när det redan har lite flaskmognad efter fyra fem år. Här finns mer tropisk frukt, lite omogen ananas, en speciell doft av hjortron och en tydlig rökighet. Mer generös i stilen men med en frisk syra. Med flasklagring utvecklas fruktigheten och mer rökiga aromer, popcorn, smörighet och en bredare smak. Makalöst lagringsduglig för under 100-lappen. Måste beställas.

Har man inte obegränsad budget och en omfattande vinkällare så krävs nästan att man har råd att köpa en låda av ett vin man tänkt spara en längre tid. Med prislapparna på vinerna här så är det en möjlighet för de flesta.