Som jag berättade för lite mer än en månad sedan så ansökte jag till utbildningsprogrammet till Master of Wine. Min ansökan med uppsats och vinanalyser slarvades omkring av posten och kom in flera dagar försent trots att den skickades i god tid som expressbrev. Efter många om och men accepterades den i alla fall och togs upp till bedömning. Sedan dess har jag väntat.

Idag kom ett mejl med beskedet att JAG BLEV ANTAGEN! Känslan först var en av tomhet för att sedan bli lite upprymd. Nu har jag surfat runt på studentsidorna och letat information. Jag hittade förteckningen över rekommenderad studielitteratur. Böckerna tar säkert upp nästan två hyllmeter och är inte av den lättsammare sorten om man uttrycker det milt. De få titlar jag kände igen sedan tidigare är sådana som står olästa i min bokhylla. Liten stil, spretiga diagram, små svartvita bilder och många fotnötter är de försonande dragen.

Just nu börjar tvivlen torna upp sig och jag undrar vad jag gett mig in på. Som tur är finns det folk omkring mig som tror på mig.

Firade förresten med att värma en burk ravioli från Lidl och tömma en flaska rosé.

Även om det är det Alternativa Matbloggspriset som rockar så ska man inte missa att göra sin röst hörd i ”etablissemangets matbloggspris”. Där kan man också föreslå och lägga sin röst på en matblogg som man saknar i juryns uppställning. Det har jag gjort (nej jag nominerade inte mig själv).

Edit: Eftersom det inte finns levande länkar till de nominerade bloggarna på Matbloggsprisets röstningssida så lägger jag upp dem här som en liten service:

• Ditt eget val 😉
• Ett Lingon
• Helena Ljunggren
• Om jag var din hemmafru
• Emmas Kök
• Pain de Martin
• Söta Saker
• Matälskaren
• Linneas Skafferi
• Vilde Kocken
• Bagerskan

Grattis alla duktiga matbloggare som nominerats till Matbloggspriset 2010! Jag är inte så lite avundsjuk.

Med undantag för Lotta Lundgren och ”the-Mother-of-all-matbloggare” var det tyvärr inga av mina egna favoriter som nominerats. Dessutom var det liiiite för mycket läckra bilder med lång brännvidd och pastelliga cupcakes i min smak. Smaken är förstås olika, åsikter går isär och ett stort pris ska givetvis ha alternativ liksom Nobelpriset och även melodifestivalen en gång hade. Därför utlyser jag helt fräckt mitt eget ”Alternativa Matbloggspriset 2010”.

Valet här nedan är mitt eget högst personliga. Gillar du också någon av dem eller hittar en ny favorit bland dem så är du välkommen att rösta längst ned. Om en månad avslöjar jag vinnaren (den med flest röster) som inte får något pris men väl den oerhörda och tvivelaktiga äran av att bära titeln ”Vinnare av Alternativa Matbloggspriset 2010”. Edit: En Anonym Välgörare som tyckte detta var en kul idé har skänkt ett mycket fint pris till den av de nominerade matbloggarna som får flest röster.

Griskindspatrik fixar till härliga långkok, fotograferar som en rättsmedicinare och ackompanjerar det hela med musikvideor.

Skånska Skafferiet presenterar personliga betraktelser och matsynpunkter från en handlares synvinkel.

Gittos Mat är nog den mest personliga, välskrivna och inspirerande matbloggen jag vet. Ibland lyckas hon ta en bra bild också.

Smaskens läser jag gärna av det enkla och goda skälet att hon verkar gilla samma typ av mat som jag.

Njutmatens charmiga blogg får mig nästan att vilja äta nyttigare.

Silverkocken gör det omöjliga och lagar en ny ambitiös rätt varje dag i veckan och bloggar om det. Tydligen har han ett jobb också.

Coppa Rules gör sin egen salami och får det att verka lika enkelt som att koka makaroner. Sedan gillar jag Arabia-porslinet.

Chez Sofia skriver mycket om ost men blandar upp med recept (ofta med ost) och annat så det inte blir för mejerinördigt.

Ingen av ovanstående är inblandad eller vidtalad. Nomineringarna är helt hållet resultat av min egen virriga hjärna.

Röstningen är avslutad och resultatet hittar du HÄR!

Eller för den delen en palsternacka, vitkålshuvud, purjolök? Hur ska man tolka ”8 potatisar” i ett recept? Det spontana svaret är att de ska vara medelstora. Men hur stort är medelstort? Potatisarna på bilden väger 52 respektive 176 g och är inte på något vis extrema. Sedan är det ju lite skillnad på skalad och oskalad potatis i vikt. Ibland mer, ibland mindre.

Jag vet att jag slarvar själv, men vore det inte på sin plats i kokböcker, mattidningar och matbloggar att vi börjar använda oss av vikt. Varje kök borde ha en liten enkel elektronisk våg. De kostar knappt ett par hundra kronor och underlättar köksarbetet väldigt mycket.

Jag lovar att försöka skriva mina recept så här i fortsättningen;

900 g skalad potatis (ungefär 7-8 stora potatisar)

Påminn mig om jag missar.

Att hitta pepparkaka med gorgonzola eller annan blåskimmelost på glögg- och julfester är numera lika exotiskt som förekomsten av vit glögg. Åtminstone i Sverige. För något år sedan stod jag på en vinmässa i Köpenhamn och serverade denna kombination till förbluffade danskar. Alla var oerhört skeptiska och vi fick tålmodigt förklara den svenska pepparkakans (själva har de pebernødder) likhet med pain d’èpices. Efter att ha smakat kapitulerade alla totalt inför smakupplevelsen och rycktes bryskt ur sin wienerbröds- och pilsnerdvala. Stor och oväntad succé!

Jag gillar själv denna kombination och parade därför ihop två nya favoriter; pepparkaksflarn från Gillebagarn och ekologiska Wanås Ädel från Skånemejerierna.

Kakan är en hybrid av pepparkaka och klassiska havreflarn och lyckas med konststycket att göra flarnen krispigare och med massor av julkryddig smak med tydlig pomerans- och ingefäraton. Hur goda som helst men man ska kanske inte titta på innehållsdeklarationen. Blåskimmeln av mjölk från skånska Wanås Gods är fast men gräddig och med ganska kraftig smak med sälta och syra. Tillsammans blir det en riktig smakbomb.

Gamla zinfandelhjältarna Ravenswood har, liksom förrädaren Miguel Torres, kroknat och gett upp inför plastpåseeländet. Nu lanseras deras Lodi Zinfandel i 3-liters familjeförpackning i Systembolagets beställningssortiment. Deras slogan ”No Wimpy Wines” klingar med ens ganska ihåligt.

Det märkliga i sammanhanget är att deras vanliga, enkla Vintners Blend i butelj i ordinarie sortiment kostar 99 kronor (132 kr/l), Lodi Zinfandel på flaska 159 kronor (212 kr/l) och samma vin på plastpåse 219 kr. Det sistnämnda hamnar då på 73 kr litern eller 53 kr för 75 cl! Hur kan samma vin plötsligt kosta en tredjedel av priset på en annan förpackning? Storsäljaren Vintners Blend i ordinarie sortiment kostar därmed nästan dubbelt så mycket som det i teorin mycket bättre vinet från Lodi.

Är det mer än jag som anar ugglor i mossen snarare än korpar i skogen?

Tack Receptomaten för tipset!

Stort GRATTIS till Totte Steneby som under onsdagen tävlat och tagit hem segern i Nordiska Mästerskapen i sommelierie i Reykjavik.

Totte, som arbetar på Gondolens Vinbar i Stockholm, kom tvåa i Sommelier SM tidigare i år och kvalificerade sig tillsammans med 3:an Fredrik Horn till NM där de båda gick till final. Tottes starka personliga insats befäster återigen Sveriges ledande position inom sommelieryrket! Fredrik tog en mycket hedrande andra plats och säkrade därmed en total svensk dominans. Förra året tog Sverige också hem segern genom Arvid Rosengren.

Frågan jag skulle vilja fråga Totte nu är ”hur känns det”.

På förekommen anledning tycker jag att man borde ha omfattande obligatorisk utbildning för alla i den underbara gastronomin.

Genom att lära sig om världens mattraditioner och uppleva mångfalden i kulturdryckerna får man också på köpet insikt i historia, geografi, kultur, klimat, politik och ekonomi. Bland annat. Man lagar mat tillsammans och möter människor i samtal över gemensamma smakupplevelser.  Där positiva möten uppstår och kunskap och insikter frodas trivs inga mörka idéer och vanföreställningar.

Bryt bröd tillsammans och höj ett glas för upplysning och gemenskap!

Min blogg finns nu som applikation för Nokia smartphones. Vet inte vem som skulle behöva den, men den finns. Har ingen aning hur eller om den fungerar eftersom jag själv har iphone. Om någon provar den får ni gärna berätta hur det gick.