Ytterligare ett recept av Jamie Oliver baserat på fem ingredienser. Men min vana trogen höll jag mig inte till instruktionerna – det blev ytterligare några ingredienser i grytan och jag improviserade ett tillbehör av pumpakärnorna som annars gått i matavfallet. Riktigt gott med bra hetta och en rätt som i princip lagade sig själv. Plocka resterna av kycklingen och blanda ner i grytan med det överblivna riset så har du en underbar lunch nästa dag.

Skär ner en butternutpumpa (behöver inte skalas) på drygt ett kilo i tärningar på 2-3 centimeter. Spara kärnorna. Lägg en hel kyckling i en stor gryta, häll över pumpan, en burk kokosmjölk, 100 g röd currypasta, 1 liter vatten och en hönsbuljongtärning. Låt koka upp, lägg på locket och låt sjuda knappt 90 minuter. Under tiden rensar du bort allt fruktkött från kärnorna och kokar dem därefter i 10 minuter i saltat vatten. Torka dem, blanda med lite olivolja och salt och rosta dem i 20 minuter på 160° i ugnen. Koka ris. När kycklingen är klar tar du upp den (försiktigt – den är mör så den ramlar isär) och ställer åt sidan. Mosa det mesta av pumpan med potatisstomp så soppan blir lite krämig. Tillsätt en burk vattenkastanjer (eller inte) och skuren salladslök. Smaksätt med ett par matskedar citronsaft och hackad koriander efter smak. Servera soppan med kycklingen vid sidan av, ris, skuren salladslök och pumpakärnor.

Det är inte särskilt originellt att gilla Jamie Oliver. Jag är inte originell alls på det sättet. Återkommer ständigt till hans recept och köpte nyss ett par av hans nya böcker, hans vegetariska och den med rätter baserade på fem ingredienser. Från den sistnämnda snodde jag detta receptet som jag ändrade lite på. Fantastiskt fräscht och gott. Tar dessutom inte mycket längre tid än det tar att koka pastan.

Koka cirka 300 g gnocchi/snäckpasta enligt anvisningar. Under tiden fräser du 2-3 matskedar kapris i olivolja i en stor stekpanna tills de blir krispiga. Ta upp kaprisen ur och släng ner 4-5 hg delade körsbärstomater i den smakrika oljann och låt fräsa en stund. Blanda ner 1 msk torkad oregano och en burk konserverad tonfisk tillsammans med lite av pastavattnet och låt puttra försiktigt. Häll av vattnet från pastan och blanda ner den i tomatröran tillsamman med lite citronzest, pressad citron och rejält med svartpeppar från kvarn. Smaka av med salt och strö sist över kaprisen och ringla över lite olivoja.

Oj vilken sommar det är hos oss i Blå Huset i Borrby! Rekordmånga turister i butik och trädgård, fullbokat i vårt B&B, kaféet rullar på som aldrig förr och vi är välsignade med världens bästa sommaranställda. Lunch, mackor och våra klassiker som kardemummabulle, vallmokaka och äppelmuffin rullar ut i långa banor. I år har jag lagt till en nyhet som blivit en riktig succé: morotskaka.

Jo vi har haft morotskaka förr i kaféet, vilket kafé med självaktning har inte haft det. Men våra tidigare försök har inte varit i närheten av detta smaskiga underverk. Den är baserad på klassikern från Rosendals trädgårdskafé men jag har gjort små ändringar. Bland annat bytt ut valnötter mot solroskärnor med tanke på allergiker samt adderat kokos för att göra den ännu saftigare. Bland annat.

Sätt ugnen på 175°. Smöra och bröa en stor springform (allra helst en sådan med upphöjt hål i mitten, det ger en jämnare värmefördelning och du undviker att kakan blir dödbakad). Skala och grovriv 250 g morötter. Blanda 4 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 1 tsk bikarbonat, 1 tsk kanel, 1 tsk kardemumma, 0,5 tsk muskot, 0,5 tsk salt, 1 dl solroskärnor, 1 dl kokosflingor i en bunke. Vispa 3 ägg och 3,5 dl socker vitt och pösigt*. Vispa nu ner de rivna morötterna samt 2,5 dl rapsolja (från Österlen såklart) och till sist vispar du ner de torra ingredienserna. Häll smeten i formen och grädda i minst 45 minuter. När kakan svalnat kletar du på ett tjockt lager frosting som du vispat ihop av 100 g rumsvarmt smör, 200 g färskost och 4 dl florsocker.

*Här är en sak jag som bakningsanalfabet lärt mig under sex säsonger i ett kafékök; du kan aldrig vispa ägg och socker för länge! När du tycker att det är vitt och pösigt så vispar du lite till. Därefter tycker du att det är skittrist att vispa. Då fortsätter du en stund till. Sen stänger du av vispen, tar en kopp kaffe och kollar uppdateringar på Facebook. Därefter vispar du en stund till. Nu har du vispat ”vitt och pösigt” och du får en fin kaka.

Idag är det precis tio år sedan jag postade mitt första inlägg (datumet stämmer inte då det ursprungligen postades på en annan bloggportal). Hipphipphurra!

2205 (tvåtusentvåhundrafem) bloggposter har det blivit även om det de senaste åren blivit sparsamt med uppdateringar. Nästan fyra miljoner visningar har det blivit genom åren. I början var aktiviteten febril med minst en postning per dag. Idag är jag nöjd om jag hinner med två i månaden. Trots den låga aktiviteten från min sida så noterar jag ändå 500 besök om dagen. Förvånande men jätteroligt. Det är alla läsare och följare som gör det mödan värt att publicera och dokumentera vad jag lagar, dricker och äter. Tack alla!

Jag repriserar det allra första receptet som jag fick av en kock i Bordeaux. Perfekt sätt att uppgradera jordgubbarna.

Koka en sockerlag på 3-4 dl strösocker och lika mycket vatten. Låt 3 stjärnanis, en halv snittad vaniljstång och ca 20 svartpepparkorn (orginalreceptet säger szechuanpeppar) koka med. Låt sjuda ganska länge så kryddorna lakas ur och lagen reduceras. Om du vill kan du tillsätta en skvätt sött vin som sedan är kanon att njuta till. Jag rekommenderar Chateau de Rousse som är ett riktigt bra sött vin från Jurançon.
Låt lagen svalna och sila sedan bort kryddorna.

Skiva 2 liter jordgubbar och lägg ner i lagen. Vispa 3 dl vispgrädde med en nypa socker. Blanda ner fint rivet skal från en halv apelsin.
Servera jordgubbarna i små skålar med en klick grädde och smutta på det söta vinet till.

Det här busenkla receptet kommer ursprungligen från Martha Stewart. Det är perfekt när man campar, tillbringar tid i en  liten stuga med en kokplatta eller helt enkelt inte vill diska mer än en gryta. Det är ett grundreceptet kan varieras efter behag och passar att toppas med oliver, köttbullar eller vad du vill.

I en vid kastrull slänger du ner 300 g spaghetti/linguini/bavette eller annan pasta, 2 skivade vitlöksklyftor, 2 nedskurna tomater, 1 skivad gul lök, 2 msk olivolja, massor med nymald svartpeppar, 2-3 tsk salt och några kvistar basilika. Slå på 8-9 dl vatten. Koka upp och låt sedan sjuda under konstant omrörning i cirka 10 minuter (beror på pastans koktid som blir lite längre med denna metod). När det mesta av vattnet kokat in blandar du ner ohemula mängder med riven parmesan*. Servera genast med mer olivolja, svartpeppar, parmesan och basilikablad.

*Utan parmesa blir receptet veganskt och mjölkproteinfritt

EDIT: Kent i kommentarsfältet uppskattade inte personliga kommentarer så jag har strukit lite.

Jag är inte mycket för att baka matbröd men jag hittade ett recept som jag inte kunde motstå. Med fem (5) minuters arbetsinsats och utan knådande utlovades ett perfekt resultat. Om det låter för bra för att vara sant så är det oftast inte sant. Detta är dock ett undantag. Ett helt magiskt gott bröd inte olikt ett surdegslevain. Perfekt knaprig skorpa och ett segt härligt innanmäte.

Hemligheten är tid. Inte din tid för den inskränker sig som sagt till minuter. Det är jäsningen som tar tid. Lång tid. Men som det sägs i reklamen – ”worth waiting for”.

Blanda 400 g vetemjöl med 1 tsk salt och 0,5 tsk torrjäst ( ja torrjäst och bara en halv tesked!). Rör ihop med 300 g vatten till en kladdig deg, tar 30 sekunder. Täck över bunken med handduk, en tallrik eller plastfolie. Låt stå i 12-18 timmar beroende på hur varmt det är i rummet. Vi har ganska kallt hemma, cirka 18 grader, så min deg fick jäsa ett dygn. När degen jäst och blivit lite (inte mycket) större så ser du fullt med små bubblor på ytan. Med en spatel skrapar du ut degen på en väl mjölad yta. Den häftar fast ordentligt i bunken och bildar långa trådar.  Mjöla händerna väl och vik in den lösa degen från kanterna in mot mitten så du får en rund degklump. Knåda inte. Detta tar ytterligare cirka 30 sekunder. Flytta över degen till en handduk som du strött rikligt med mjöl på. ”Vikningarna” ska ligga nedåt. Strö över mer mjöl och täck med en handduk. Låt jäsa ytterligare två timmar. När du trycker på degen med fingret ska den resa sig igen om den jäst färdigt. Är gropen kvar så låt jäsa ytterligare en kvart. Värm ugnen och en ugnsfast form på ca 5 liter med lock (emalj, gjutjärn, glas eller keramik) till 230°. Ta ut den heta grytan (bränn dig inte) och vält ner degen så att undersidan kommer uppåt. Det ser inte mycket ut för världen men det ordna sig. På med locket och in i ugnen 30 minuter. Ta därefter av locket och grädda ytterligare till brödet blir fint kastanjebrunt. Vält eller lyft ut brödet på ett galler och låt svalna en timme innan du delar det. Bred rumsvarmt smör på och försök låt bli att äta upp hela brödet med en gång. Börjar genast fundera på att sätta en ny deg.

Suget efter ramen blev för stort. Var helt enkelt tvungen att försöka göra en anständig ersättning för den fantastiska frukostramen jag åt under järnvägsstationen i Tokyo. Där är ramen en stor konst. Min variant är ingen konst alls och mättar 4-5 personer.

Lägg ner 4-5 ägg i kokande vatten och koka 8 minuter. Koka 5 portioner ramen/äggnudlar enligt instruktioner på paketet, skölj i kallt vatten och ställ åt sidan. Klyfta 250 g champinjoner (eller 50/50 champinjoner och shiitake som jag gjorde) och fräs i olja i en stor gryta tills de börjar få lite färg. Riv/pressa över 2 vitlöksklyftor och låt fräsa i några sekunder. Lägg svampen åt sidan. I samma gryta fräser du sedan 500 g skivat stekfläsk (ej rimmat) som du skurit i mindre bitar. När det fått lite färg strör du över 1 msk szechuanpeppar (kan uteslutas) och låter fräsa någon minut. Slå på 1,5 liter vatten, 3 hönsbuljongtärningar, 5 dl frysta edamamebönor och 4 msk japansk soya. Låt koka några minuter.  Riv en stor bit ingefära och pressa ner saften i buljongen. Lägg nudlarna i botten på stora portionsskålar. Med hålslev fördelar du fläsk, bönor och svamp ovanpå nudlarna samt en näve böngroddar, två ägghalvor och ett blad nori/sjögräs. Häll över den heta buljongen och strössla över rostade sesamfrön och strimlad vårlök.

Ät med pinnar, sörpla och njut!

Jag har lagat Adam Tenstas enkla och jättegoda recept på palak paneer många gånger. Nu hade jag äntligen den riktig indiska färskosten paneer hemma och ville pröva ett annat recept. Hittade detta recept på bloggen Jävligt Gott och utgick från det. Det doftade indisk restaurang i hela huset och resultatet blev kanon!

Skär cirka 4 hg paneer (haloumi eller tofu funkar också) i sockerbitsstora bitar och fritera/stek i neutral matolja på strax över medelhög värme i en liten stepanna tills djupt gyllengul. Låt rinna av på hushållspapper.  I en djup stor stekpanna på medelvärme och i mycket smör fräser du  2 finta hackade stora gula lökar tills de mjuknat utan att ta färg. Rör ner 3 rivna vitlöksklyftor, riven ingefära (två tummar stor), 2 msk tomatpuré, 1 msk bruna senapsfrön, 1,5 msk garam masalapulver, 2 kardemummakapslar, 1 msk mald spiskummin, 1 msk korianderpulver, 2 tsk gurkmeja, 2 tsk milt chilipulver. Späd med vatten så att det blir som en lös kryddgröt och smula ner en grönsaksbuljongtärning. Låt fräsa i fem minuter. Halvera tre tomater utmed ”ekvatorn”, peta ut det blöta, klyfta grovt och vänd ner i kryddblandningen. Vänd också ner 400-500 g tinad hel bladspenat. Späd med 2-3 dl vatten tills önskad konsistens och låt småputtra utan lock i cirka 10 minuter. Rör ner 2 msk smör och 1 dl grädde. Smaka av med salt och sriracha eller annan chili. Vänd ner friterad paneer, låt bli varmt och servera med ris, chutney och Adam Tenstas busenkla gurkraita. Drick gärna cider till, vi hade alkoholfria Kiviks Skånsk Äppelcider som funkade utmårkt.

Extrapris på lövbiff och en bit pepparrot som aldrig kom till användning resulterade i receptgoogling och denna variant kom till. Krämig, smakrik och hela tillagningen hinns med medan vattnet kokar upp och pastan kokar klart (om du inte väljer snabbmakaroner förstås). Typ som att woka.

Koka upp pastavatten och koka 400 g pasta, typ penne. Finstrimla en liten purjolök och en stor vitlöksklyfta och 400 g lövbiff (eller tunnskivat skinkinnanlår). Grovhacka rejält med ruccola och persilja. Riv ungefär en deciliter pepparrot. Smält smör på medelvärme i en stor stekpanna och låt löken mjukna däri. För upp löken på stekpannans sidor, höj temperaturen och bryn snabbt köttet. Slå på 1 dl vitt vin, smula över en halv köttbuljongtärning och låt vätskan reducera något. Klicka i 3 dl créme fraiche, 2 msk grov fransk senap och 1 msk dijonsenap. Låt puttra under fem minuter. Vänd ner det mesta av det gröna (spara lite till serveringen) och en rejäl nypa pepparrot och låt bli varmt. Vänd ner den avrunna pastan, strö över mer pepparrot och resten av det gröna. Servera genast med ett glas vitt vin.

Eftersom jag inte hunnit proviantera nödvändiga råvaror så fortsätter jag att bastardisera sichuanköket inspirerad av Erik Videgårds nya kokbok. Bristen på nödvändiga ingredienser fick mig att googla runt och jag hittade ett par recept jag snodde ifrån till denna variant. Upptäckte samtidigt att jag gjorde en mer avancerad version av ”den koppärriga gummans tofu” för sex år sedan. Minnet börjar bli dåligt.

Den här varianten är lätt att göra om man förbreder ingredienserna i små koppar eller skålar. När man wokar går det ju undan så det är bäst att ha allt till hands. Det är inga långa förberedelser det handlar om, de hinns med medan riset kokar. Receptet räcker till fyra personer.

Rosta 1,5 tsk sichuanpeppar i en hett torr stekpanna i en knapp minut. Det doftar ljuvligt. Mortla fint. Blanda 2 msk neutral matolja med 2 msk sesamolja. Blanda ner 3 msk ljus soja, 2-3 tsk sambal oelek, 1 msk risvinäger och 0,5 tsk salt i 1,5 dl vatten. Finhacka 2 stora vitlöksklyftor och en bit ingefära stor som en tumme och lite till. Skär tofu (2 förpackningar à 370 g) i sockerbitsstora bitar och lägg ner i en gryta med rikligt med kokhett vatten. Skär ner ett knippe salladslök. Hetta upp oljeblandningen i wok eller stor stekpanna. Stek 250 g fläskfärs till den blir riktigt brynt och nästan knaprig. Sänk temperaturen lite, vänd ner vitlök och ingefära och fräs någon minut. Slå på vatten- och sojablandningen och låt koka upp. Vänd försiktigt ner den avrunna tofun och låt puttra några minuter. Blanda ner hälften av salladslöken och sichuanpepparn. Lägg upp på ett fat och strö över resten av salladslöken och pepparn.