Ett av de mest minnesvärda besöken under min första resa till Australien för nästan sex år sedan var ett snabbt ”bakluckestopp” hos Marco Cirillo i Barossa Valley. Sedan dess har jag gjort ett flertal försök att få någon importör att ta in dessa fantastiska viner från de unika och urgamla grenachestockarna. Hurra för Tryffelsvinet som hittat dem helt utan min hjälp

Idag kom 2019 Cirillo Estate ”The Vincent” Grenache till mitt utlämningsställe på Österlen. Ganska ljust granatröd, nästan som en pinot noir. Doften självklart mycket ung och ännu lite blyg men med massor av röda mogna bär som jordgubb och hallon, vitpeppar, en lite pepparkakskryddighet och den där undflyende doften av cigarraska (jo ”aska” och inte ”ask”) som en Master of Wine en gång sa var så typiskt för grenache. Nästan fyllig smak med rik frukt av solmogna jordgubbar och mörka söta körsbär, sammetslena tanniner, mjuk frisk syra, massor av kryddor, diskreta fat och mycket lång eftersmak. Trots det heta ursprunget i Barossa Valley så är detta ett vin med elegans och en ”luftgihet” i den mogna frukten och 14% alkohol märks inte alls.

Detta är ett vin för den som har förutfattade meningar om australiensiskt vin i allmänhet, Barrossa Valley i synnerhet och som inte tror att grenache kan ge viner i världsklass.

En riktigt bra vinkarta över Australien, uppdaterad i år. Ingår också som en av tolv i den kompletta boxen med världens vinkartor.

Detta bildspel kräver JavaScript.

1990-talet var en enda lång stor framgång för Australiens feta, fylliga, smöriga, ekiga chardonnayer med toner av smörkola, vanilj och tropisk frukt. I början 2000-talet tröttnade konsumenterna och sökte sig mot lättare och mindre ekade stilar. I panik började australiensarna att buteljera sina chardonnayer helt utan ekkontakt och resultatet föll platt till marken och ”aussie chard” drabbades av ett bakslag den ännu inte hämtat sig från. Tyvärr lever fortfarande det australiensiska vinet av stigmat ”Brand Australia” där bilden av vinerna är fruktiga, fylliga, ”bussiga” och okomplicerade i en enhetlig stil.

Men i tystnad (åtminstone utom hörhåll för vår monopolmarknad) har det skett en stilmässig revolution på alla håll. Den gamla svulstiga chardonnaystilen där man nästan bara på det djupgula utseendet kunde plocka ut vinerna i en provning är mer eller mindre utraderad. Idag är vinerna ljusgula med en grön ton, friska, eleganta med stram frukt och en diskret fatkaraktär som endast ger en liten komplexitet och kompletterande struktur. Den största vinsten är att detta ger ursprunget en chans att lysa igenom precis som hos förebilderna i Bourgogne och Chablis (läs mer här).

Utvecklingen har gått mycket fort tack vare en stor transparens mellan vinmakarna och ett fortgående utbyte av erfarenheter. De metoder som används för den nya tidens chardonnay har jag listat nedan. Dessa parametrar används helt eller delvis av samtliga vinmakare vi träffade på resan.

1. Svala växtplatser
2. Skörda tidigt
3. Skörda för hand
4. Pressa hela klasar/druvor
5. Ingen klarning, jäsning av grumlig must
6. Jäsning på fat
7. Ingen tillsatt jäst
8. Vila på jästfällningen men ingen battonage (omrörning av jästen)
9. Ingen malolaktisk jäsning
10. Lagring på äldre och/eller större ekfat
11. Oxidativ vinmakning (med syrekontakt)
12. Inget svavel förrän just innan buteljering
13. Skruvkapsyler – ingen ”premox” (för tidig oxidering)

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En sanning i vinbranschen är att efter en dag av vinprovning så smakar inget bättre än en kall öl. På vinresor och vinmässor brukar man ofta få smyga i väg någonstans i skymundan för att få sin törstsläckande maltdryck. Så icke i Australien!

Utan överdrift var det länge sedan jag drack så mycket öl som under de två veckornas vinresa ”down under”. Vart vi kom pratade vinmakarna hur de lät vinet få vara ifred för att de själva skulle kunna smita iväg och ta en öl och en pizza. Vinmakarna hade inte sällan ölbryggning som en sidosyssla eller hobby. Till middagar och luncher frågades ofta om man önskade öl istället för vin och på utflykterna med vinproducenterna fanns alltid en välfylld ”esky” (portabel kylbox) med vatten och lokalt öl. Öl och vin lever med andra ord i skön symbios utan de vattentäta skott som oförklarligt nog finns i andra delar av vinvärlden.

Smakpreferensen i Australien verkar vara ale och framförallt pale ale, som exempelvis Coopers Original Pale Ale med jästfällning som man hittar överallt. Men det bjöds också på många olika lokala öl från små hantverksbryggerier som exempelvis McLaren Vale Beer Company som också gjorde en lätt, vinör och citrusfrisk cider. I Langhorne Creek fick vi förmånen att prova den första kommersiella tappningen av en pale ale från helt nystartade Meechi Brewing Company. Det är sällan man får prova en så lyckad förstlingbrygd. Smakrik och fyllig samtidigt som den var fräsch och läskande och med en välbalanserad humling.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under rundturen i Barossa hann vi med ett improviserat besök på 30 minuter hos Marco Cirillo. Det skulle visa sig vara ett av de mer minnesvärda under våra två veckor i Australien. Marco tog emot vid sidan av vägen med sin pickup parkerad i sin vingård. På flaket fanns vin, glas och lunchmackor. Perfekt upplagt för ett besök på språng.

Marco kommer från en italiensk familj vars vinmakningstraditioner sträcker sig bakåt i nio generationer. Än mer imponerande är att hans far lyckades köpa en fyra hektar stor vingård med världens förmodligen äldsta vinstockar av grenache. Planterade redan 1847 hör de till de äldsta vinstockar jag stött på och fantastiskt nog är de vid full vigör och ger riktigt bra skördar. Unikt är också att man använder sig av en nästan utdöd uppbindningsmetod som kallas ”basket weaving” och som hjälper att hålla ihop de sköra vinstockarna. Varje år måste var och en av de tusentals vinstockarna ”vävas”, en uppgift som tar mellan 15-20 minuter. Med tanke på att Marco sköter verksamheten i princip ensam så inser man att spenderar nästan all sin vakna tid antingen i vingården med sekatören eller i det lilla vineriet.

Ovanpå detta kommer att vinerna var några av de bästa på hela resan! Hans 2010 1850 Cirillo Old Vine Grenache enbart från de äldsta vinstockarna var en dröm! Fantastiskt fint nyanserat parfymerad och med en mjuk struktur under lager av luftig fruktighet. En rent sensuell njutning som är lågt prissatt till 50 AUD. Från något yngre vingårdar kommer Cirillo The Vincent Grenache som har mer rättfram och med lite rustikare struktur. Många tyckte att detta vin till och med var bättre och med tanke på priset 20 AUD så är det ett superfynd! Marco blev dessutom helt nyligen rankad som nummer två bland 1400 andra viner på Adelaide Reviews top-100-lista över viner i South Australia.

Marco Cirillo saknar inte bara hemsida, han saknar även svensk importör.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under besöket i Barossa gjordes ett besök hos vingiganten Jacob’s Creek som grundades 1847 av den tyske immigranten Johann Gramp. Precis som nästan jämngamla Penfolds så lyckas Jacob’s Creek att leverera både topp- (även om de inte är på riktigt samma nivå) samt vardagsviner. Jacob’s Creek är lite orättvist betraktat som endast ett lågrpismärke och får ofta stå som representant för de billiga bulkvinerna från Australien.

Vi inledde med ett besök i den legendariska och avlägset belägna vingården Steingarten där vi bjöds på ostron och läcker riesling från vingården framför oss. Därefter fick vi en mycket pedagogisk vinprovning med vinmakaren Rebekah Richardson.  Mest spännande var att få prova deras billigaste viner i Classic-serien. Att en riesling för 75 kronor kan utvecklas på flaska i 12 år är ganska remarkabelt, men så sparar man inte på kvaliteten i vinet utan hämtar det mesta av druvorna från Clare Valley. Även det röda vinet från samma serie hade klarat åtta års lagring fantastiskt väl. Till skillnad från många andra volymproducenter så buteljerar man sina viner helt torra. Classic-serien som många ser ned på är med andra ord en väl bevarad hemlighet där det bakom den oansenliga etiketten döljs potential.

2014 Jacob’s Creek Classic Riesling

Mycket ljust gul. Stor citrusdoft med tydlig apelsinblom, vita blommor, citrus och en antydan till mineralitet. Medlfyllig, fina syror, ren och fokuserad citrusfruktighet, lime, vita blommor, bra längd och en torr lätt mineralanstruken eftersmak. Mycket bra till priset.

2002 Jacob’s Creek Classic Riesling

Medldjupt briljant gul. Stor, rik mogen citrusfruktig, nyanserad petroleum och lime. Medelfyllig, mycket torr med bra fruktighet och bra längd men lite glest slut. Imponerande för ett 12 år gammalt vin som ursprungligen kostar 75 kr.

2012 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Medeldjupt röd med blå ton. Medelfyllig, mycket frisk med livlig röd frukt och tydlig kryddighet. Ungdomlig, balanserad med snälla tanniner och bra längd för sin stil.

2004 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Djupt röd med liten brun kant. Ganska stor och kryddig doft av läder, lite torkad frukt, röda bär. Medelfyllig, frisk, stadiga tanniner, njuk men lite uttorkad frukt med bra längd och mycket kryddig och pepprig. Galet välbehållen för ett så billigt vin!

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ett besök i Australien utan Penfolds vore inte komplett. Med en historia som sträcker sig tillbaka ända till 1844 när vingården Magill Estate i Adelaide Hills planterades hör man til de allra äldsta vingårdarna.

Som pionjärer på många plan och med en oöverträffat track record i kvalitet är Penfolds närmast att jämföra med 1er cruerna i Bordeaux även om liknelsen haltar på flera plan. Det intressanta är att de flesta av Penfolds viner är vad man kallar interregional blends, det vill säga blandningar av viner från flera olika regioner och stater. Trots detta har vinerna stor karaktär och betingar höga priser, exempelvis ultradyra Grange. Det visar att tydligt att det vins kvalitet inte nödvändigvis är knuten till en vingård eller specifik plats utan att komplexitet ofta kommer av blandningar.

Besöket var som väntat mycket professionellt genomfört trots en begränsad rundtur på grund av omfattande ombyggnationer. Betydligt större tid och krut las därför på provningen som omfattade toppvinerna samt några buteljer med ålder, bland annat en Bin 7 med 47 år på nacken och fortfarande spänstig.

Det är skönt att ibland få sätta sig på en provning och bara luta sig tillbaka och slippa fundera på om vinerna är bra utan bara fokusera på hur bra de är. Så är Penfolds. Genuin kvalitet rakt igenom. Kanske inte de mest intressanta, sexigaste eller personligaste vinerna men rakt igenom totalt välgjorda i varje detalj. Med grundkvaliteten, de höga priserna och med den stora efterfrågan kan Penfolds toppviner liknas vid lyxiga handväskor från något av de stora modehusen; dyra, välgjorda, eftertraktade och ofta efterapade.

Ett av resans absoluta toppviner var 2008 Grange. Ett vin utan fel och brister och nästan fulländat så tillden grad att det nästan blev tråkigt. Men det glas jag fick var ändå en stor upplevelse. Men priset! Över 4000 kronor är det inte värt om man inte har obegränsade resurser.

Opak nästan svart blåröd färg. Stor rikt parfymerad doft med nytt läder, viol, peppar. Fyllig med en totalt omfamnande rik, generös, fokuserad mörk och sammetslen frukt som fullständigt lindar in all struktur och nästan döljer den utan att vinet förlorar sin elegans. Fantastiskt lång och rik eftersmak som aldrig tar slut. Ett absolut storartat vin som trots sin ungdom är en total njutning. Man blir lite stum.

2013 Reserve Bin A Adelaide Hills Chardonnay

Mycket ljust gul med gröna stick. Medelstor fruktig, citrus, zest, lite toast, rökighet och någon smörighet. Medelfyllig, mycket friska men eleganta polerade syror, fokuserad rik frukt med mycket persika, gula päron, citrus/lime, fint integrerad fatkaraktär, mycket lång eftersmak med stramt avslut med lite mineralitet. Elegant och välbyggd. 100 AUD

2012 Penfolds Yattarna Chardonnay

Ljust gul med gröna inslag. Stor fruktig doft av mogen gul frukt, melon, persika, vanilj, rökigluktsuddigummi, diskret krämig smörig näsa med lager av citrus och zest. Medelfyllig, mycket friska syror inbäddade i rik, fokuserad gul frukt av persika, citron, gröna äpplen och citruszest. Mycket, mycket lång eftersmak med mycket diskret och snygg ekbehandling och en tydlig mineralitet i avslutet.  150 AUD

2003 Penfolds Yattarna Chardonnay

Djupt, briljant citrusgul. Stor, utvecklad, komplex och nyanserad doft av mimosa, smör, rökighet, gula frukter. Fyllig, fruktig smak med medelhöga avrundade syror, torkad aprikos, konserverade päron, ananas, persika, fatstruktur som tittar fram bakom frukten, tobak, smöriga och rostade nötiga smaker. Brett anstruken smak med enorm längd och läskande men stramt avslut.

1967 Bin 7 Coonawarra Cabernet Kalimna Shiraz

Medeldjup orangeröd. Stor, komplex, utvecklad, mogen kryddig doft av läder, torkad frukt, syltiga jordgubbar, torkade rosor, animalisk. Fyllig, mjuka syror, sammetslena men stadiga tanniner, choklad, läder, russin, jordgubbssylt, röda syrliga bär, munfyllande och bara svaga tecken på uttorkning. Mycket lång, komplex eftersmak med massor av mörk och lite svampig frukt och ren läskande eftersmak. Omkorkad 1994.

1998 Bin 389 Cabernet Shiraz

Nästan opak röd färg som skiftar något i brunt i kanten. Stro, utvecklad, fruktig och kryddig doft med svarta vinbär, mörka körsbär och liten eukalyptuston. Fyllig, mycket fruktig och koncentrerad men med generositet kom balanseras av stadiga syror och tanniner som ger vinet luftighet och elegans. Lång fruktig eftersmak med ren svartvinbärjuicekaraktär kombinerad med läder och tobak. Säljs i nya årgångar för 80 AUD.

2010 Bin 150 Marananga Shiraz

Nästan opak blåröd färg. Stor, djup doft med tydlig kryddighet, eukalyptus, nytt läder, björnbärsmarmelad och liten eldighet. Fyllig, rikt frukt av solmogna mörka bär, mörka körsbär, björnbär, sötlakrits, välstrukturerad med mogna tanniner. Lång, bred smak med saftig frukt och en luftig struktur som ger stramt avslut. 80 AUD

2010 St Henri Shiraz

Opak blåröd färg. Stor, fokuserad doft av nästad syltig, rik likörkoncentration, lakrits, viol, peppar. Fyllig, rik, sammetslen nästan oljig frukt, mörka solmogna bär, täta och mjuka tanniner och en frisk men nästan omärklig syra som först avslöjar sig i den mycket långa och balanserade eftersmaken. Ljuvlig! 95 AUD

2010 Magill Estate

Opak blåröd färg. Stor, mörk och dov doft av rik mörk frukt, örtig, kryddig, lakrits och en anstrykning av läder. Fyllig, mycket rik, koncentrerad men slank sval fruktighet med röda och mörka bär, slanka friska syror, fina tanniner, friskhet elegans och en lång fokuserad eftersmak dominerad av saftig bärighet. 130 AUD

2002 RWT Barossa Valley Shiraz

Mycket tät röd färg som börjar skifta i brunt i kanten. Stor doft med utveckling, mörka bär, kryddor, rökighet, tjära, läder. Fyllig, frisk, välstrukturerade tanniner och en saftig solmogen frukt med tydlig kryddighet, lakrits, tobak. Lång smak med lite ofokuserat avslut.

1996 Bin 707 Cabernet Sauvignon

Mycket tät röd färg. Stor, generös mörksyltig doft med muscovadosocker, lakrits, peppar, tryffel, viol och röda bär. Fyllig, frisk ungdomlig och rödsaftig frukt med lager av mörka solmogna bär, svarta vinbär, luftig och välstrukturerad och tuggig ”crunchy” frukt, kryddig. Lång och med en kraftfull men samtidigt elegant eftersmak. Välbyggt och fullständigt njutbart vin.

2010 Bin 169 Coonawarra Cabernet Sauvignon

Opak blåröd färg. Stor, ung och intensiv doft av svarta vinbär, kaffe, parfymerad, viol och eukalyptus. Fyllig, rikt fruktig med höga, mogna stadiga men luftiga tanniner, inbäddade syror, fantastiskt fin mogen röd och saftig frukt som sträcker sig över hela munnen och slutar i en lång, ren och lätt kryddig smak med tanniner som behöver tid. 350 AUD

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Från svala Clare Valley till hetare Barossa Valley är det inte långt. Skillnaderna i klimat i Australien över ganska korta avstånd är remarkabla.

Vi spenderade första kvällen i Barossa som gäster hos en grupp vinmakare som samlats under namnet Artisans of the Barossa. Den gemensamma nämnaren är att de jobbar småskaligt och hantverksmässigt, vinerna varierar i övrigt stort i stil vilket framgick tydligt under den lättsamma provningen på stående fot (därav inga provningsateckningar). Vi delade en god måltid tillsammans och flaskor i stora format och mindre flaskor med viner med ålder plockades fram. En trevlig kväll med sköna vinmakare som är väl värda att hålla ögonen på.

Vi återförenades med samma vinmakare nästa morgon då de lagade en frukost ”Barossa style” till oss under gråa skyar och analkande regn. Frukost i Barossa är mycket kött och ägg som tillagas på grill- och stekhäll. Rejäl mat kan man säga om man uttrycker sig vagt, dessutom serverad med en kraftig, fatlagrad röd sparkling shiraz. Under frukosten fick jag och resesällskapet Andreas Larson samt vår norske vän hålla en presentation för hela gruppen samt australiensarna om monopolsituationen och vinmarknaden i Norge och Sverige. Många så förbryllade ut.

Efter frukosten delades vi upp i par som fick åka med var sin vinmakare ut på okända vägar och äventyr under ett par timmar. Jag hade turen att hamna tillsammans med John Duval. Ett par av hans viner var mina favoriter kvällen före men mest intressant var dock att han under nästan tre decennier var vinmakare på Penfolds och även som chefsvinmakare med ansvar för ikonvinet Grange. Att få sitta i bilen med honom (och en fransman som nästan kissade på sig av upphetsning) och få inside information om Grange, höra historier om Max Schubert var obetalbart. Grädde på moset var att han dessutom tog oss till Block 42 i Kalimna Vineyard där druvorna till Penfolds Ampoule växer på världens äldsta kända vinstockar med cabernet sauvignon, planterade runt 1880. Stort!

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter svala Mornington Peninsula var det dags att sätta sig på planet från Melbourne till Adelaide för att utforska Southern Australia.

Första stoppet var Clare Valley som främst är känt för sin riesling. Vi började dagen med en tyr genom den drygt 25 kilometer långa dalen för att få en uppfattning om geografin. Trots den korta sträckningen har man ett varierande klimat tack vare en stor höjdskillnad. Det skiljer faktiskt en hel månad mellan skörd mellan de nordligaste och sydligaste delarna. Under växtsäsong kan temperaturen variera från 35° på dagen till 8° nattetid vilket hjälper till att bevara den aromatiska profilen på vinerna. HAvet ligger bara 50 kilometer västerut och hjälper till att temperera klimatet med fuktiga och svala brisar. Vi fick också en genomgång av den komplexa geologin i området, de dominerande jordarterna är dock kalk och blåskiffer under ett mycket tunt och magert jordlager.

Riesling från Clare Valley (som bara utgör cirka 25% av produktionen) karaktäriseras idag av att den är bentorr, har en tydlig mineralitet och ofta saknar den petroluemton som tidigare var väldigt vanlig. Riesling av hög kvalitet har en potential att lagras upp till 20 år. Man odlar mest shiraz som här blir nyanserat parfymerad och kombinerar kraft med friskhet och finess.

Ett mycket spännande studiebesök fick vi hos familjeföretaget Taylors (heter Wakefield på den europeiska marknaden) som är den största producenten i Clare Valley, mycket expansivt och det första vineriet som liknade de stora industriella anläggningarna som brukar illustrera australiensisk vinindusri i vinlitteraturen. Faktaspäckad rundtur med mycket branschinformation och teknikaliteter.

Bland det mest intressanta var en ny teknik för att rengöra och sterilisera ekfat för att bli kvitt brettanomyces – ”implosion sterilization”. Man fyller ett ekfat med 90°-gradig ånga och sätter i en tätslutande plugg. När när fatet svalna bildas ett under tryck som är så kraftigt att alla mikroorganismer och annat otyg sugs ut ur eken och sedan kan sköljas bort med vatten. Problemet är bara att undertrycket är så kraftigt att fatet kan implodera. Vi fick se exempel på fat där sidostycke tryckts in och vissa fall skjutit iväg det motsatta sidostycket 30 meter (se bild). I samma fat kunde vi också se hur man fräst ut spår i eken för att öka kontakterytan mot vinet för att ge mer karaktär.

Mitt på dagen i det ovanligt varma vädret gav vi oss iväg på friluftsäventyr. Vi fick cykla ”The Riesling Trail” på en gammal banvall med ”vätskekontroller” utmed vägen där vi presenterades viner från platsen tillsammans med lite godsaker att tugga. Jättekul men svettigt! Innan avfärden mot Barossa svalkade vi oss med en galet god pilsner på en lokal pub. Kanske dagens höjdpunkt!

2014 St Andrews Riesling

Ljust citrusgul. Stor, fruktig doft av mogen citron och lime, vita blommor, lite enkla outvecklade piggelin-toner, mycket diskret petroleum. Bentorr, lätt, mycket friska men fina syror, slank citrusfrukt, lång smak med tydligt mineraligt avslut.

2009 St Andrews Riesling

Medeldjupt citrongul. Stor, solmogen doft av tropisk frukt, grillad citron, tydlig petroleumdoft, ganska intensiv. Medelfyllig, torr, mycket höga friska syror som är snyggt polerade, rik utvecklad citrusfrukt lång smak med lite glest avslut.

2001 St Andrews Riesling

Gyllene. Stor, rik doft med mogen grillad citrus, honung, tropisk frukt, Rose’s Lime, tydlig men nyanserad petroleum. Fyllig, frisk, rik och fruktig smak av gul frukt lime, citrus, honung, svamp och en rökig rostad ton. Utvecklad och komplex smak med bra längd med lemoncurd och zest.

2013 St Andrews Chardonnay

Mycket ljust citrusgul. Medelstor, ren och fruktigt nyanserad doft av lime och citrus, diskret ton av ek och smörighet. Medelfyllig, torr, mycket frisk smak med en ekstruktur som ligger långt fram i munnen, stram men rik frukt. Ganska lång smak med tydlig mineralitet och lite rostade toner i eftersmaken.

2013 Taylors Merlot

Djupt blåröd. Medelstor fruktig doft av mörka plommon, jordgubbsmarmelad, örtig, sötlakrits.Fyllig, fruktig, mjuka tanniner, lakrits, anis, diskret fat,

2013 Taylors Shiraz

Nästan opak purpur. Ganska liten, knuten doft. Stor, eldig doft med kryddighet, peppar, mörka bär. Fyllig, mycket frisk, fruktig smak, tuggig frukt, fina tannier, rik kryddig fruktighet, bra munfyllnad, massor med röd frukt och bär i eftersmaken. Balanserad och attraktiv.

2012 St Andrews Shiraz

Djupt blåröd. Stor, intensiv doft av nyanserad kryddighet och frukt ceder, fint integrerad parfymerad ek. Fyllig, frisk, mycket fruktig med luftighet och välstrukturerad utan vara astringent. Lång smak med kryddor mörk frukt, friska bär, lakrits.

2004 St Andrews Shiraz

Djupt röd färg med brunorange kant. Medelstor, nyanserat fruktig med torkad frukt, läder, fudge, tobak. Fyllig, mycket frisk, väldisponerade tanniner som hålls uppe av fortfarande spänstig frukt, lång rik och nyanserad eftersmak med läder, kryddor. Snyggt byggd och mogen shiraz!

2013 TWP CMMCF

Djupt blåröd. Medelstor, fruktig doft med örtighet, svarta vinbär och björnbärssylt. Fyllig, mycket frisk, massor med välbyggda och mogna tanniner som håller tillbaka en mycket generös mörk fruktighet. Lång! Maffigt.

2012 Taylors Cabernet Sauvignon

Tät blåröd färg. Knuten dov doft av mörka bär, svarta vinbär. Fyllig, stram, frisk, slank mörk svartvinbärsfrukt, eleganta tanniner, lång fruktig smak som avslutas med nyanserade fatkryddor.

2010 St Andrews Cabernet Sauvignon

Djup tät röd färg med lite blå ton. Stor generös svartvinbärsfruktig doft, lite rostade kaffetoner. Fyllig, rik frukt med luftighet och tuggighet och en rik struktur av välbyggda syror och tanniner med höjd. Mycket lång eftersmak med ren koncentrerad saftig svartvinbärsfrukt.

2004 St Andrews Cabernet Sauvignon

Djup tät röd färg med brun kant. Medelstor lite knuten doft av oxiderad svartvinbärssaft, läder, torkad frukt, choklad och svamp. Fyllig, frisk smak med ännu ungdomlig saftig och rikk frukt som är fint integrerad med eken. Lång komplex och kryddigt saftig eftersmak. Härligt mix av mognad och ung frukt.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

On request The 2014 Ocean Eight Pizza Champion recipe in english.

Made to match modern style australian chardonnay, specially the ones from Mornington Peninsula. Named after Ocean Eight Verve Chardonnay. Creamy body, fresh acidity och crispy textures matched with citrus aromas and saltiness matches the wine style perfectly. A winning combination!

Use your favorite pizza dough. The important thing is that the pizza is baked thin and crispy. Gently heat thinly sliced ​​garlic in some olive oil until it softens. Throw down a couple of handfuls of fresh baby spinach and let soften from the heat and finally mix in a little mascarpone or cream cheese so it becomes creamy. Rub the rolled out dough with a little olive oil. Spread the spinach on top, cover with a few slices of prosciutto or parma ham. Crumble some chevré cheese into smaller pieces over the pizza. Top with very thinly sliced ​​lemon (try to find one with thin peel) and finally sprinkle some grated parmesan over the pizza. Bake in hot oven until the lemon slices gets slightly browned.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter besöket på Port Philip Estate så begav vi oss till Ocean Eight. Det handlar inte om någon prequel till Ocean Eleven utan en liten ambitiös kvalitetsproducent i det inre av Mornington Peninsula. Ett pittoreskt vineri inbäddat i en övernaturligt vacker trädgård och rader av vin. Här fick vi pröva deras två stilar av chardonnay, en rikare och fruktigare stil samt deras friska och syradominerade eleganta som lämpligt nog kallas ”The Verve”.

Den underbara omgivningen och de eleganta vinerna till trots så var det inte höjdpunkten på besöket. Ocean Eight är nämligen platsen för den årliga pizzabakningstävlingen på The James Busby Tours. Varje år får deltagarna innan resan skicka en lista på toppings till sin egenhändigt komponerade pizza som sedan ska färdigställas och bakas av i en vedeldad ugn. En mycket prestigefylld tävling då deltagarna alla är högt smakutbildade och de flesta med avancerad restaurangbakgrund.

Min pizza var tänkt att passa till en frisk chardonnay och var därför baserade på syrliga och lätta och lite krämiga ingredienser samt toppad med citronskivor. Efter en fantastiskt rolig tävling och med massor av spännande pizzor att smaka så stod det klart efter juryns bedömning att ”The Verve Pizza” vunnit och att jag var korad ”2014 Ocean Eight Pizza Champion”. Oerhört stolt och mallig över att bland annat slagit en gammal sommeliervärldsmästare (vars självförtroende nu är svårt stukat).

Pizzan är en värdig vinnare, härligt frisk och smakar mycket bra till en australiensisk chardonnay i den nya skolan (en stil jag kommer tillbaka till i en särskild bloggpost). Här kommer receptet. Edit: The Verve Chardonnay finns nu att beställa.

Använd din favoritpizzadeg. Det viktiga är att pizzan blir tunn och krispig. I lite olivolja fräser du tunt skivad vitlök tills den mjuknar. Släng ner ett par nävar färsk babyspenat och låt mjukna av värmen och blanda i lite mascarpone eller cream cheese så det blir krämigt. Gnid in den utkavlade degen med lite olivolja. Sprid ut spenaten och ovanpå några skivor prosciutto eller parmaskinka. Bryt chevré (getost) i mindre bitar över pizzan. Toppa med mycket tunt skivad citron (försök hitta en med tunt skal)och riv till sist över lite parmesan. Grädda i het ugn tills citronen får lite färg.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.