Jag vet att jag tjatar om att Bordeaux levererar bra viner till vettiga priser. Men så är det trots att den allmänna uppfattningen är den motsatta.

2008 Christian Moueix Saint-Emilion ger mig återigen anledning att att återkomma till ämnet. Producenten Christian Moueix äger flera av de mer framstående egendomarna* på vad man i vinkretsar kallar den ”högra stranden”. Här hittar vi kända områden som Pomerol och Saint-Emilion som detta vin kommer ifrån. Vinerna härifrån är röda och oftast dominerade av druvorna merlot och cabernet franc. Vinet är härligt fruktig, fylligt och med mjuka tanniner som gör att det trots sin ungdom är mycket njutbart.

Djupt röd färg. Ganska stor, dov doft av mörk, mogen frukt, mossa, kanel, sötlakrits och en skymt av grön paprika. Fyllig, ung, fruktig smak av mörka bär, svarta vinbär, sötlakrits, sotrussin, mjuka tanniner, frisk syra, ganska tydlig fatstruktur balanserad av den mogna frukten. Lång, rik eftersmak med söt fruktighet med liten avslutande beska.

*Detta är vad som kallas ”quality by association”

Det är svårt att hitta bra pinot noir till hyfsade priser. Att en bra, prisbillig pinot noir dessutom skulle kunna komma från Sydafrika är inget jag med mina erfarenheter direkt väntar mig. Men som uppvärmning inför min stundande resa till Sydafrika (Jodå, om drygt en månad. Kan knappt bärga mig) tänkte jag att jag ändå måste testa.

I 2009 Paul Cluver Pinot Noir har man lyckats kombinera en intressant och komplex doft med en lättsam, charmig och saftig smak med friskhet och snygg struktur. Ett glas till? Ja tack!

Ljust röd färg med lite blå anstrykning. Stor, tydlig doft med rostade toner, kaffe, sot, mogna röda bär och den där typiska karaktären av nyupptagna rödbetor man kan hitta i röda bourgogner. Medelfyllig, mycket frisk, saftig, röda friska bär, hallon, sötlakrits, rostat inslag och en ganska tydlig och uppstramande ekstruktur. Lite tunn ”i mitten” men med bra längd.

Potentialen och kvaliteten i vinerna från Argentina är odiskutabel. Efter att bland annat provat chardonnay som vuxit på hög höjd under en masterclass med Madeleine Stenwreth MW så förändrades i alla fall min syn radikalt. Framför allt så sporrades mitt intresse att prova mer, fler och bättre viner från Argentina.

När jag hittade 2010 Terrazas de los Andes Reserva Chardonnay på hyllan väcktes min nyfikenhet. Enligt etiketten har vinet lagrats 8 månader på 100% nya, franska ekfat. Ovanligt i en tid när ”alla” pratar om begagnade ekfat, att lagra  på stora ekliggare, delvis jäst och lagrat på ekfat, allt för att ge en så diskret och nyanserad ekkryddning som möjligt. Pendeln har svängt så långt från den smörkolestinna och ekrostade stilen att det är svårt att idag hitta vita viner med tydlig fatkaraktär.

Ljust gul färg. Stor doft av mogen gul frukt, rostade fat, vanilj och diskret smörighet. Medelfyllig, torr, mycket frisk syra som balanserar rik, mogen gul frukt och smörighet. Tydliga rostade fat, lite stram ekstruktur, rostade toner och liten vaniljton. Den påtagliga fatkaraktären är dock snyggt inbäddad i frukt och lyfts av friska syror. Välgjort, snyggt och balanserat med bra längd.

Blev verkligen nyfiken på att testa producentens röda vin Cheval des Andes som är ett projekt tillsammans med  Château Cheval Blanc.

Om min klockarkärlek till lambrusco har jag tidigare skrivit om här och här. Nu äntligen finns det en lambrusco på Systembolaget som faktiskt lever upp till den standard som visar hur bra det mousserande röda vinet gör sig på matbordet. Tyvärr bara en tillfällig lansering så passa på. För 69 kronor vågar du att prova.

Vecchia Modena har en djup purpurfärg och en ganska tät mousse. Stor och bärig doft av solvarma och nykrossade blåbär, svarta vinbär och mörka körsbär smat en liten ton av vingummi och sötlakrits. Smaken är medelfyllig, snudd på halvtorr med en balanserande bärsyrlighet och skalkärvhet. Massor med med mörka bär, nästan som att äta blåbär och svartvinbär direkt ur handen. Enkelt, charmigt och bara 9,5% alkohol. Som gjort för en helglunch i solen med massor av småplock, pasta och sallader.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Det är inte lätt att hitta snällt prisad röd bourgogne på marknaden. Annat är det med vit bourgogne. Från de södra delarna av området kommer det en strid ström av trevliga, välgjorda chardonnayviner av klassiskt snitt som samtidigt är flirtigt publika. Precis sådana viner man behöver för att förgylla en vardagsmiddag.

2010 Saint-Véran Réserve från den gamla familjefirman Joseph Deshaires kostar precis under hundralappen och är ett skolexempel på dessa viner. Inbjudande doft av gula äpplen, honungsmelon, citrus, apelsinblomma och ett drag av grädde och smörighet. Smaken är torr, mycket frisk med bra fylllighet och frukt som drar åt melon, äpple, omogen ananas och med en hel del citronzest och silkig munkänsla. Ganska lång smak med lite mineralstramt avslut och bara en smekning av ek. 

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Det här lite udda, bubblande, österrikiska vinet hittade jag bland de  mousserande vinerna häromdagen. 2010 Rosé Secco Biokult anges av Systembolaget komma från en ekologisk producentgrupp med namnet Biokult men vid närmare efterforskning ser det ut som om det är Meinklang som ligger bakom. Hittar ingen uppgift om vare sig druvsorter eller tillverkningsmetos.

Både etikett och vinets färg signalerar sommarfräsch lätthet och korken är på traditionellt sätt säkrad med snörning. Det doftar enkelt av citrus, smultron och hallonsoda. Smaken är lätt med någon sötma, avrundad syra, lätt mousserande, milda citrustoner och återigen förs tankarna till barndomens hallonsoda. En enkel, munter, okomplicerad och lättglömd bagatell.

Jag bara älskade Kung Fu Girl Riesling från Charles Smith Wines i Washington. Så mycket så att jag inte kan ha vinet hemma. Det dricks ofelbart omedelbart upp. Därför gick det inte att motstå 2010 Boom Boom! Syrah från samma producent och område när jag hittade den på hyllan på Systembolaget. Jag ville också ge syrah från Washington en andra chans efter det katastrofala bottennappet som fick bli bas i en choklad- och rödvinsglass.

Kanske hade jag för höga förväntningar för det här var inte något särskilt roligt vin. Klumpig och övermogen frukt och på tok för mycket vanilj. Syrah och shiraz är ju samma druva men de olika benämningarna används idag ofta som ett sätt att signalera stil. ”Syrah” brukar ange en mer aromatisk, kryddig och lättare stil medan ”shiraz” sätts på viner med rikare frukt och mjukare struktur. Det här är definitivt ingen syrah. Stilen har säkert sina anhängare, men det här är ett vin som inte tilltalar mig.

Djup, blåröd färg. Stor, syltig doft, kokta blå bär, mörk kakao, vitpeppar och tydlig vaniljton och ett drag av fet jord och tomatblast. Medelfyllig, ganska mjuk smak av syltiga, mogna, söta mörka bär, liten rökighet och en lätt kladdig och påträngande vanillinton. En ganska tröttsam och stum karaktär men med frisk och livlig syra som avstyr en total dikeskörning.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också?Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Barone Ricasoli är Italiens äldsta vinproducent med en snart 900-årig historia. Familjen är dessutom en av de främsta och mest pålitliga firmorna i Toskana.

Deras chianti classico Brolio är en trotjänare på utbildningen där den i olika sammanhang får representera fylliga, kraftfulla och strama viner med mycket strävhet. Mycket vin för 115 kronor. Även Rocca Guicciarda som är en av deras chianti classico riserva har jag skrivit positivt om tidigare. Att det nu även finns en alldeles vanlig, enkel chianti med namnet Chianti del Barone Ricasoli hade jag missat. Rak, enkel, saftig, frisk och bärig chinati som gjord till det kallskurna, pizzan, buffén eller…ja…det mesta. Inga kanter, ingen störande ek. Bara okomplicerat och trevligt.

Ganska ljus, rubinröd färg. Ganska liten och enkel doft av röda körsbär, torkade örter och ett drag av salmiak. Medelfyllig, bärig, mjuk och mycket frisk smak av röda körsbär, röda vinbär, lakrits, örter. Ganska lång eftersmak med bra balans och en liten åtstramande kärvhet.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också?Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Häromkvällen öppnade vi ett vin som var helt odrickbart. Den märkligt marmeladiga frukten, syntetiska vaniljtonen och illa dolda sötman skulle däremot passa utmärkt som bas till en glasspinne. Sagt och gjort.

Jag saknade isglassformar så det fick bli små kaffemuggar och omrörningspinnar i plast som jag tiggde till mig på kvarterskrogen. Pinnarna var för veka och en platt form på glassen hade passat bättre. Smaken var det dock inget fel på. Massor med djup chokladsmak, måttlig sötma och en intressant smakbrytning från rödvinet.

Sjud 2,5 dl rött vin och 2 msk dadelsirap (vanlig sirap eller honung funkar också) utan lock i 10-15 minuter. Vispa ned 150 g mörk choklad som du hackat. Blanda i 3 dl mjölk och häll i glassformar. Ställ i frys över natten. Klart.

Säger man ”rioja” så tänker de flesta på rött vin. Visserligen är det mesta rött även om det produceras en del rosé och vitt. Tyvärr har de vita vinerna hamnat ordentligt i bakvattnet. Det är synd för det finns en del mycket intressant. Bland annat är det spännande att prova viner av ren viura (macabeo) som klarar både fathantering och lång flasklagring förvånansvärt bra. I höstas fick jag prova en 30-årig viura hos Federico Paternina som var helt lysande. Fullt så gammalt är inte detta vin.

2002 Viña Gravonia kommer från producenten R López de Heredia Viña Tondonia som är kända för sina viner som släpps först efter mycket lång lagring. López de Heredia är speciella då hela anläggningen är som ett levande vinmuseum vilket återspeglar sig i vinernas mycket traditionella stil. Viña Gravonia har fatlagrats fyra år och skulle med råge kunna kallas gran reserva men är betecknad som crianza. Det är ett speciellt och kraftfullt vitt vin med struktur och fyllighet som ett rött vin.

Medeldjup, gyllengul färg. Stor, utvecklad doft av apelsinmarmelad, mogen citrus, torkade örter, läder, svamp, rostade hasselnötter och höstlöv. Torr, fyllig, ännu mycket frisk smak av läder, nötter, röda äpplen, mogen citrus, ek, vanilj och med en tydlig ekstruktur. Lång, komplex och ganska intensiv eftersmak.