Senaste nytt

14 maj 2011 | 4 kommentarer

Svårdrucket

Trots mitt hårdnackade motstånd mot viner i plastpåse så föll jag till föga och köpte två bibbar med rosévin till Kära Hustruns kvällsevenemang i hennes butik.

2009 ”Untouched” by Girasol Rosé lockade med en snygg förpackning samt att ursprunget var Navarra, ett område med lång tradition av utmärkta roséviner. Nu borde jag veta bättre än att gå på gamla meriter och förföras av sommarfräscha flickor bland vinrankor. Men jag är bara mänsklig.

Någon frågade i en kommentar för ett tag sedan vad som menades när man skriver ”lättdrucket”. Skulle motsatsen då vara ”svårdrucket”. Svaret kommer nu och det är ”ja”. Det här var nämligen ett synnerligen svårdrucket vin! Redan när vinet tappades upp stod det en kvast av jästdoft och ofärdigt vin ur karaffen. I glaset utvecklades en lätt kväljande ton av barnpuder och jordgubbsbugg. Smaken var torr med en vass och spretig syra som inte fann något stöd i den tunna frukten som var på gränsen till vattning. I den glesa frukten skymtade ett och annat rött, syrligt bär och lite torkade örter. Jag hade gärna sagt att eftersmaken var befriande kort, men tyvärr fanns där en efterhängsen beska som inte ville försvinna. Jag förstår nu varför vinet heter ”Untouched” (orört).

Allmänheten varnas (åtminstone för denna årgång. Enligt hemsidan är 2010 nu aktuell). Jag rekommenderar istället denna rosé med samma ursprung. Visserligen får du betala lite mer, men då går det å andra sidan att dricka.

14 maj 2011 | 25 kommentarer

Tillåtna tillsatser i vin

Nedanstående text är en del i studieprojektet att bli Master of Wine. Det är en text som förhoppningsvis ska vara begriplig för de flesta och speglar inte omfattningen på studierna.

Edit: Längst ned finns en förteckning över tillåtna tillsatser i ekologiskt vin.

Det pratas mycket om tillsatser i vin, svavel eller inte svavel och ”naturliga viner”.

När man diskuterar dessa frågor används ibland skällsord som ”kemikalieviner” eller ”laboratorieviner”. Man kan få uppfattningen att viner fabriceras, förvanskas och är fulla av kemikalier. Även om många tillsatser är tillåtna så betyder det inte att ämnet behöver vara kvar i vinet eller att det använts överhuvudtaget. De flesta ämnena är så kallade processmedel som inte finns med i den färdiga produkten och många av dem förekommer dessutom naturligt i vinet. Användandet av de flesta av ämnena är också omgärdat av ett strikt regelverk. Vinmakare och producenter undviker dessutom i möjligaste mån att använda tillsatser av den enkla anledningen att det kostar pengar i både inköp, arbetsinsats och laboratorieeanalyser. Som exempel kan nämnas att en liten påse frystorkad mjölksyrebakterier på några gram kostar runt 5000 kr och räcker till lika många liter vin.

Den främsta anledningen till att så många tillsatser är tillåtna och kan behövas är att idag framställs många viner i mycket stora volymer för att tillfredsställa efterfrågan av bra viner till ett lågt pris. Ju större volymer desto svårare är det att kontrollera och styra process och kvalitet och de ekonomiska riskerna blir nästan oöverskådliga. Å andra sidan har vi idag långt högre genomsnittlig kvalitet på vinerna än för bara några decennier sedan.

Jag tycker självklart att det är bättre ju mindre man behöver justera musten och manipulera vinet. Däremot vore det naivt att tro att vi skulle kunna klara oss utan några av tillsatserna och ändå kunna dricka de goda vinerna vi har blivit vana vid.

När dessa frågor kommer upp brukar det nästan undantagslöst hänvisas till denna sammanställning av tillåtna tillsatser i vin. Jag har nedan gjort ett försök till översättning och förklaring av vad de olika tillsatserna är och varför de används. Den är inte helt komplett och om någon noterar felaktigheter blir jag mycket tacksam om ni påpekar dem. Listan kommer att uppdateras efter hand.

Tillåtna tillsatser i vin enligt EU-lagstiftning

Tillsättning av syra görs i viner från mycket varma områden där den naturliga syranivån blir för låg. Syftet är att göra mer balanserade viner.

tartaric acid = vinsyra. Naturligt förekommande i druvan.

Klarning görs för att göra vinet klart och stabilt. Den mest skonsamma metoden är att låta vinet sedimentera, det vill säga att låta döda jästceller och andra orenheter sjunka till botten. Det är inte alltid tillräckligt och då används ofta proteiner och mineraler i olika form för att binda dessa partiklar. Sedan urminnes tider har exempelvis äggvita och oxblod (numera förbjudet) använts för detta ändamål.

calcium alginate = Kalciumsalt av alginsyra utvunnet ur brunalger
potassium alginate = Kaliumsalt av alginsyra utvunnet ur brunalger
potassium caseinate = Kaliumkaseinat. Framställs av skummjölk och används bland annat som kosttillskott.
casein = Kasein. Protein som är huvudbeståndsdel i mjölkprotein och som har förmåga att binda kalcium
isinglass = Isinglass (eller husbloss) är en form av kollagen/gelatin och framställdes ursprungligen ur torkade simblåsor från fisk men numera från fiskrens. Mycket gammal metod att klarna öl och vin.
silicon dioxide = kiseldioxid/kiselsol. En mineral som kan vara både positivt och negativt laddad vilket är viktigt för dess förmåga att fälla ut olika ämnen ur vinet.. Används ofta tillsamman med gelatin.
edible gelatine = Gelatin. Utvinns ur kollagen som är det huvudsakliga proteinet hos däggdjur.
acacia (gum arabic) = gummi arabicum. Harts framställt ur acaciaträdets sav.
milk/lactalbumin = mjölkprotein
proteins of plant origin = växtprotein
ovalbumin (egg white) = äggvita
alumino silicate = Aluminiumsilikat. Vanligaste formen av detta ämne är bentonit, en porös, vulkanisk mineral som är negativt laddad och reagerar med positivt laddade proteinmolekyler.
ferrous sulfate = Järnsulfat eller järnvitriol. Används bland annat i falu rödfärg och vid växtfärgning.

Avfärgning görs på en del vita viner för att få ett klarare och mer briljant utseende.

polyvinyl-polypyr-rolidone (PVPP) = Skiljer sig från andra klarningsmedel genom att det är ett plastmaterial. Mals till ett fint pulver som absorberar fenoler i vita viner som annars skulle haft en lätt rosa eller brun ton.
activated charcoal = Aktivt kol. Endast tillåtet för vita viner.

Avsyrning betyder att man justerar syran nedåt genom att fälla ut syran eller omvandla den till mjukare syror. Att låta vinet genomgå malolaktisk jäsning är en naturlig metod som man på senare år lärt sig att styra.

lactic bacteria = Mjölksyrebakterier. Naturligt förekommande i vin. Omvandlar hård äppelsyra till mjuk mjölksyra.
neutral potassium tartrate = Kaliumtartrat eller vinsten. Förekommer naturligt i vin.
potassium bicarbonate = Kaliumbikarbonat. Används huvudsakligen som en källa till kolsyra i exempelvis bakpulver.
calcium carbonate = Kalciumkarbonat. När det förekommer naturligt, löst i vatten kan den fällas ut och bilda droppstenar.

Doftkontroll. Till skillnad mot spridd uppfattning så tillsätts inga aromer. Däremot så kan man i modern vinmakning behöva kontrollera så inga obehagliga dofter uppstår ur jäsningsprocesserna.

copper sulfate = Kopparsulfat. Används för att avlägsna lukten av ruttna ägg och svavel som kan uppstå i modern vinmakning i rostfria tankar och liten kontakt med syre. Stöter du på ett vin som luktar gamla ägg kan du rädda det genom att doppa ett kopparmynt i det.

Behandling

oak chips = Ekspån. Används för att tillföra ekaromer (vanilj, kanel o.s.v) i viner som inte fatlagras.
metatartaric acid = Vinsyra som upphettats. Används för att förhindra utfällningar. Används nästan uteslutande för bag-in-box.
water = vatten

Berikning handlar om att göra vinet fylligare, alkoholrikare eller sötare. Den vanligast förekommande berikningen är chaptalisering som är tillsatts av socker i musten innan jäsning. Detta gör att alkoholhalten och fylligheten ökar. Detta är endast tillåtet i svalare delar av Europa och är noggrant reglerat.

concentrated grape must = koncentrerad druvmust
rectified concentrated grape must = Rekitifierad (avjoniserad) och koncentrerad druvmust. Förkortas RCGM.
saccharose = Vanligt betsocker/strösocker.
tannin = tannin/garvsyra. Naturligt förekommande i druvan.
oxygen = syre. Tillsats av syre genom ett sakta genomflöde av mycket små bubblor (microoxygenation eller MOX) hjälper till att utveckla struktur, färg och munkänsla i röda viner.

Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar kemiska reaktioners hastighet. Nästan alla processer inom den biologiska cellen behöver enzymer. Utan enzym inget liv.

betaglucanase = ett enzym som underlättar filtrering av bland annat ädelsöta viner.
pectolytics = enzymer som bryter ner pektinet i druvan och underlättar extraktion. Används med stor försiktighet då det tenderar att minska druvkaraktären.
urease = ett enzym

Jäsning innebär att jästceller , naturlig förekommande på druvan, i vineriet eller tillsatt, omvandlar sockret i musten till alkohol, värme och koldioxid. Förutom socker kräver jästen andra näringsämnen. Om dessa inte förekommer i tillräcklig mängd i musten måste dessa tillsättas.

fresh lees = färsk jästfällning. Sediment av döda jästceller
ammonium bisulphite
thiamine hydrochloride = B-vitamin
yeast cell walls = cellväggar från jäst.
yeasts for wine production = jäst för alkoholjäsning. Naturligt förekommande i musten.
diammonium phosphate = Jästnärsalt
ammonium sulphate = jästnärsalt
ammonium sulphite = jästnärsalt

Komplexbildare (sequestrants) fungerar konserverande genom att förhindra att koppar och järn som finns i vinet att fungera som katlysatorer vid oxidation.

fresh lees = färsk jästfällning. Sediment av döda jästceller
potassium ferrocyanide = Kaliumferrocyanid. Används för att avlägsna för höga nivåer av järn och koppar ur vinet. Dessa ämnen är naturligt förekommande men kan göra vinet instabilt och koppar är i för höga nivåer skadligt. Metoden kallas ”blue fining” och är idag ovanlig.
calcium phytate = Kalciumfytat. Ett ämne som utvinns ur kli och används för att avlägsna för höga nivåer av järn. Används mycket sällan.
citric acid = Citronsyra. Naturligt förekommande i druvan.

Stabilisering handlar i de flesta fall om att snabba på de naturliga reaktioner som kan ske i vinet under transport och lagring. Genom stabiliseringen slipper konsumenten fällningar i vinet.

calcium tartrate = Kalciumtartrat. En biprodukt av vinframställning. Återfinns även som fällning i viner.
potassium bitartrate = Kaliumbitartrat även kallat vinsten eller på engelska ”cream of tartar”. Naturligt förekommande i vin.
yeast mannoproteins = Mannoproteiner. Utvinns ur jästfällning för att ge större syrastabilitet. Efterliknar den effekt som uppnås vid lagring på jästfällning (lees) vilket även ger en fylligare munkänsla.

Konserveringsmedel utgörs i de allra flesta fall av svaveldioxid som förekommer naturligt i mindre mängder i vinet. Svavel har använts i århundraden inom vintillverkning och är nästintill oundgängligt. Tack vare modern teknik och större kunskap ligger användningen idag på en mycket låg nivå och är strikt reglerad.

sorbic acid = Sorbinsyra. Konserveringsmedel ursprungligen utvunnet ur omogna rönnbär.
sulphur dioxide = svaveldioxid
argon = Argon. Den vanligaste ädelgasen i atmosfären. Används för att avlägsna syre ur tankar. Dyr.
nitrogen = Kväve. Grundämne som utgör cirka 78% av vår atmosfär. Används för att avlägsna syre ur tankar.
potassium bisulphite = Kaliumbisulfit. Används för svavling av vinet.
dimethyl dicarbonate (DMDC) = Dimetyldikarbonat. Tillsätts vid buteljering för att inaktivera enzymer i mikroorganismer och därmed döda dem. Bryts efter några timmar ned till koldioxid och metanol som är naturligt förekommande i vinet. Reducerar behovet av svavel.
carbon dioxide = Koldioxid. Bildas i enorma mängder vid alkoholjäsning. Och när du andas ut. Används för att avlägsna syre ur tankar och vid buteljering.
potassium metabisulphite/disulfite = Kaliummetabisulfit. Används för svavling av vinet.
allyl isothiocyanate = Organisk svavelförening som bland annat ger den kraftiga smaken i senap och wasabi.
lysozyme = Ett enzym vanligt förekommande i tårar, saliv och modersmjölk. Reducerar behovet av svavel.
potassium sorbate = Kaliumsorbat. Neutraliserad sorbinsyra (se ovan) som finns naturligt i många frukter och bär.
ascorbic acid = Askorbinsyra eller C-vitamin

Tillåtna tillsatser i EKOLOGISKT vin enligt EU-lagstiftning från skörden 2012

Klicka på länkarna för PDF:er: tillsatser 1 tillsatser2

tillsatser eko-vin2

tillåtna tillsatser i eko-vin

13 maj 2011 | 2 kommentarer

2007 Esporão Reserva

Det händer inte ofta att jag tipsar om portugisiska viner (läs ”aldrig”). Men det är ju inte för sent att bättra sig.

2007 Esporão Reserva kommer från Alentejo i södra Portugal och är framställt av druvorna aragonés, cabernet sauvignon och trincadeira och lagrat 12 månader på fat. Cabernet sauvignon slår verkligen igenom i doften med massor av mogna svarta vinbär kompletterat med friska röda bär och fin örtighet. Den mogna, mörka frukten och en förnimmelse av vanilj och vispad grädde får mig att tänka på cabernet från Kalifornien.  Smaken är ganska fyllig och fruktig med mjuka tanniner och frisk syra, väl avvägd fatkaraktär och lång, balanserad eftersmak med tydlig örtighet och liten läderton.

Ett modernt, välgjort vin med karaktär. Tyvärr måste det beställas, men det kan vara värt att vänta på några dagar.

11 maj 2011 | 1 kommentar

Lata bloggaren

20110511-163248.jpg

Idag saknar jag både inspiration, ork och lust till att laga mat. Det får bli upptinad chili ikväll.

Jag tog solskenet som ursäkt för att gå ut och ta en öl och samtidigt testa appen för WordPress så jag kan blogga på språng.

Samuel Smiths Organic Best Ale funkade utmärkt i solen med sin fruktiga maltighet och behärskade beska. Nu återstår att trycka på knappen och se om appen är lika tillfredsställande.

10 maj 2011 | 5 kommentarer

Bästa champagnen!

Jag håller en hel del champagneprovningar och jag har några favoriter som nästan alltid är med som visar på olika karaktärer och som brukar bli uppskattade. Allra flest poäng brukar 2004 Launois Blanc de Blancs plocka hem även om några har lite svårt för den höga syran.

Detta är ett vin från den lilla familjefirman Launois Père & Fils i grand cru-byn Le Mesnil-Sur-Oger. Trots att champagnen är en blanc de blancs (endast framställd av druvan chardonnay) en 100% grand cru och årgångsbetecknad så kostar den 50 kr mindre än Moët & Chandons mycket medelmåttiga standardcuvée.

Mycket ljus färg med mycket fina bubblor. Stor, rik doft av lime, citrus, rostade hasselnötter, mörk choklad och liten rökig mineralton. Torr och mycket, mycket frisk smak med härlig limelik syra och förvånansvärt fyllig . Mycket lång, ren, balanserad smak med en mycket tydlig mineralitet som sätter sig som kritdamm i svalget. Oerhört välgjord och läcker och kommer förmodligen att utvecklas väl under många år i flaskan. Förmodligen får du inte mer för champagnebudgeten om du gillar den eleganta, friska och mineralstinna stilen.

09 maj 2011 | 8 kommentarer

Maträtter i kylan: Norrlandspölsa

Har länge gått och ruvat på tanken att göra egen norrlandspölsa och efter haggisupplevelsen så fick idén omsättas i handling.

Jag är uppvuxen med norrlandspölsan på burk och vi fick då och då pölsa även i skolan. Har alltid gillat denna rätt som få äter men desto fler har åsikter om. Men nu var det längesedan, mycket längesedan, jag åt det senast.

En starkt bidragande orsak till pölsans dåliga rykte måste vara dess föga lockande utseende. Jag ska inte gå in närmare på associationerna utan låter er själva tänka bort persiljekvisten på bilden ovan. Smaken är det nämligen inget fel på, men vi äter ju lika mycket med ögonen. Den lite grötlika konsistensen kan också var en orsak, fast då skulle å andra sidan inte risotto vara populärt.

Pölsa är ju traditionell husmans- och fattigkost där man tar tillvara köttrester och inälvor och drygar ut dem med spannmål. Lite fundersam är jag när det gäller ansjovisen. Ursprungligen måste den ha varit surströmming i norrlandsversionen, men det är en spekulation. Hur som helst var det lättlagat och smaken fyllig, murrigt kryddig, mycket karaktär av lever och med en bra tuggighet från korngrynen.

Skär 400 g färskt sidfläsk, 400 g grytkött av nöt och 400 g nötlever och/eller oxhjärta i stora bitar. Koka i 1 liter vatten med 2 lagerblad, 2 gula lökar och 2 tsk salt. När allt är riktigt genomkokt lyfter du upp kött, lök och lagerblad och maler allt, inte allt för fint, i en kvarn tillsammans med ansjovisfiléer från en liten burk (125 g). Under tiden kokar du 2,5 dl korngryn i kokspadet i cirka 20 minuter. Blanda sedan ner färsen i kornkoket tillsammans med 20 stötta kryddpepparkorn, 0,5 tsk timjan, 0,5 tsk mejram, rejält med svartpeppar och spadet från ansjovisen. Rör om och låt koka ihop tills det blir en tjock gröt. Späd eventuellt med vatten och smaka av med salt och peppar.

Servera med kokt potatis, stekta ägg och inlagda rödbetor.

08 maj 2011 | 1 kommentar

Fetaostpaj – Hommage à Butler

Fetaostpaj låter väl inte som det mest spännande receptet. Men prova detta som är baserat på Carl Butlers ultimata ostpaj. Jag upphör inte att fascineras över det perfekta resultatet av det receptet. Eftersom jag redan första gången utlovade varianter tyckte jag att att det var dags nu. En flaska retsina (som passade perfekt till) i kylen fick bestämma det grekiska temat. Jag tror att Carl Butler, med sin kärlek till Grekland, hade uppskattat denna variant. Hade svarta oliver och fetaost varit stapelvara när han skrev sin kokbok är det inte omöjligt att en liknande paj funnits med. Vill jag tro.

(6 personer)

En sats pajdeg
1 gul lök
2 burkar hela tomater (utan juicen)
2 dl vitt vin
salt & svartpeppar
1 dl svarta urkärnade oliver
200 gram fetaost
rivet skal av en halv citron
4 dl matlagningsgrädde
0,5 tsk timjan
0,5 tsk rosmarin
2 vitöksklyftor
7 normalstora ägg

Börja med pajdegen som du gärna kan göra redan dagen innan. Jag använde hela satsen till denna paj.

Gör en tomatröra genom att först fräsa den hackade löken i smör. Skär tomaterna grovt (juicen ska inte vara med) och släng ner i pannan tillsammans med vinet, grovt hackade oliver, salt, peppar och örtkryddorna. Låt puttra tills det mesta av vätska kokat bort, cirka en halvtimme.

Klä en springform (spänn fast ett bakplåtspapper över den lösa bottnen så släpper pajen fint) med höga kanter med den utkavlade degen genom att skära ut en botten samt en kantremsa. Se till att degen kan vikas något över formens kant. Klä degen med aluminiumfolie och fyll formen med grovsalt* som tyngd. Grädda cirka 15-20 minuter på 225°.

Vispa upp äggen. Mosa osten och rör i grädden, riven/pressad vitlök och citronskalet och vispa ihop med äggen. Ta ut det förgräddade pajskalet, fördela tomatröran över botten, häll äggstanningen över och rör om försiktigt så det blandar sig något. Grädda i 225° i cirka 60 minuter. Grädda inte för länge, pajfyllningen ska vara krämig. Kolla med en sticka.

*Man brukar rekommendera ärtor, bönor eller liknande till detta. Lite märkligt så dessa förstörs/förändras av värmen. Grovsalt kan återanvändas, är tyngre och formar sig bättre

.

07 maj 2011 | 3 kommentarer

Kiviks Äppelvin

Det snackas mycket om alla varuprover som mat- och vinbloggare får. Ska man döma efter vad jag blir erbjuden så hör det snarare till ovanligheterna att gratisgrejer dimper ner. Kanske inser marknadsavdelningarna det lönlösa i att skicka en bag-in-box eller en presentcheck på smaksatt crème fraîche till mig. Kivik/Åkesson skickade dock ett tetra-vin i vintras och nu fick jag Kiviks Äppelvin med posten. Tack så mycket.

Ren, stor, distinkt doft av mogna svenska äpplen med den typiska, lite flyktiga etylentonen som ger äpplen dess snudd på artificiell ton. Halvtorr (29 g socker/liter), fruktig och lite skalkärv smak där den tydliga äpplekaraktären kommer tillbaka. Syran känns inte frisk utan snarare lite aggressiv, säkert beroende på den höga andelen äppelsyra. Smaken är kort och lite platt men är precis vad man kan förvänta sig av ett äppelvin. Enkelt och äppligt på ett somrigt vis.

Om man inte är särskilt förtjust i äppelvin så är detta inte något man sitter och läppjar på för upplevelsens skull. Däremot tror jag att det är utmärkt till indisk curry och heta asiatiska rätter. I sådana sammanhang kan kanske priset på 70 kronor motiveras. Annars får man mycket mer karaktär (men mindre alkohol) för en billigare peng i en normandisk cider.

Då man vare sig på etiketten eller i produktbladet nämner äpplenas ursprung utan bara anger ”framställt på Österlen” så misstänker jag att åtminstone delar av äppelmusten är importerad.

07 maj 2011 | 0 kommentarer

Färska, gröna mandlar

Färska mandlar* var en helt ny bekantskap för mig när jag sprang på dem i grönsaksdisken på Abdos i Malmö. Att jag skulle köpa dem var det ingen tvekan, men vad de skulle användas till var oklart.

Mandeln tillhör plommonsläktet och är därmed en stenfrukt. Inuti kärnan (stenen) finns fröet som i sitt torra tillstånd är det vi brukar kalla mandel. Mandeln är med andra ord ingen nöt. Den färska mandeln ser ut som en liten grön tillplattad persika med sitt ludna skal. Den blivande mandeln smakar ungefär som gurka men hela frukten har en citruslik syrlighet, gräsig arom och en liten bitterhet.

Man kan bland annat sylta mandlarna eller steka dem i olivolja och smaksätta med citronsaft. Med sin syrlighet används de ofta som tillbehör till salta maträtter och fisk. Jag skivade ned dem i en ljummen bönsallad med mangold och salsiccia. Trevlig smakbrytning men inget jag kommer att springa benen av mig för nästa gång det är säsong.

Någon annan som har erfarenhet av färska mandlar eller ett recept? Jag har lite grand kvar.

*gröna mandlar eller amandes vertes på franska

07 maj 2011 | 3 kommentarer

350 000!

PLING! Där slog räkneverket om till 350 000 besökare på bloggen sedan starten för knappt två år sedan.

Helt fantastiskt att så många (600-700 om dagen) läser om vad jag äter, dricker och tänker. Ännu roligare är att stöta på okända människor IRL som berättar att de följer bloggen, har lagat något av recepten eller provat viner jag rekommenderat.

Nu är det full fart mot 2-årsjubiléet. Frågan är bara om det infaller den 25/6 när jag startade på annan plats eller 6/7 när jag flyttade till WordPress?

← Äldre inlägg
Nyare inlägg →