Dags för lite favoriter i repris. Denna gång två varianter på folkhemmets favorit falukorven. De här recepten är från bloggens barndom. Riktigt smaskiga båda två.

Falukorv Mediterranée

Denna rätt improviserades utifrån de ruskiga mängder zucchini vi fått av en bekant samt resterna av en falukorv. Det blev en falukorvslåda med inspiration av Medelhavet (nåja…inspiration av tillgängliga råvaror).

Skivad zucchini, falukorv och stora mogna tomater varvades i en ugnsform som bottnats med olivolja. Toppades med rejäla tag med pepparkvarnen, några nypor flingsalt, färsk rosmarin och fint tärnad fetaost. Ändarna och stumparna av tomaterna hackades och lades i mitten av formen. Sist ringlade jag över lite olivolja. 25 minuter i ugnen på 200°. Jag tyckte det såg lite torrt ut så jag klickade över min apelsinketchup när lådan nästan gått färdigt. Kan ersättas med en smakrik passata, tomatsås, chilisås eller uteslutas helt. Servera rätten som den är eller med ett gott bröd att suga upp den goda skyn med och eventuellt en sallad.

Rätten blev mycket fräsch med fint tuggmotstånd i zucchinin, mjuk falukorv med sälta och rökighet, syra och fyllighet från tomaterna kompletterat med frisk smakrikedom från fetaosten (jag använde en ekologisk dank getvariant.)

Falukorv från Svarta Havet

Ett vardagsrecept så gott att vuxne sonen, som vanligtvis petar i sig som en anorektiker, åt sig svimfärdig. Det är bara en variant på vanlig ugnsfalukorv men visst låter det bättre om den är från Svarta Havet.

Dra av skinnet från en falukorvsring och snitta den tvärsöver med en tumsbredd mellan skårorna. Fyll snitten med bulgarisk fårost (eller feta), grovt skivad gul lök, soltorkad tomat i olja. Ringla över olivolja, pudra över paprikapulver (gärna rökt) och dra några tag med svartpepparkvarnen. Grädda i ugn på 225° tills allt fått fin färg. Servera med potatismos.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

Alla försök att popularisera världens största kvalitetsvinsdistrikt måste applåderas. Det är dags att vinkonsumenterna får upp ögonen igen för vinerna från Bordeaux.

2010 B Bordô Cabernet Sauvignon är ett av flera viner i en serie med modern och enkel framtoning både i stil och förpackning*. Med sedvanlig monopollogik finns bara detta enda vin tillgängligt. Nu är inte röda viner under hundralappen distriktets starkaste gren även om många undantag finns. Trots det så är vinet helt okey i sin prisklass och kombinerar faktiskt en ren, modern fruktighet med viss klassisk struktur. Kan nog utvecklas något under ett par år. Ett okomplicerat vardagsvin till en mustig gryta.

Medeldjup och körsbärsröd färg med dragning åt blått.  Medelstor, ung och fruktig doft av jordgubb, svarta vinbär, hallonbåtar, torkade kryddörter (oregano), sötlakrits och en liten jästighet. Medelfylling, frisk och ung smak med saftig bärighet som speglar doften och med en viss dominans av svarta vinbär och lingon och lite apelsintoner. Ursprungstypisk ”sotighet”, ännu småkärv, något obalanserad och lite bråkig, inte helt integrerad fatstruktur men med bra längd.

*Som vanligt når fransmännen inte riktigt ända fram i sina förenkligsambitioner.

Senast jag gav mig på att laga något av böckling så slutade det närmast i katastrof. Men skam den som ger sig! Leif Mannerströms kokbok ”Husmanskonst” har varit flitigt använd senaste tiden och jag kunde inte motstå att pröva på hans böcklinggratäng.

I originalreceptet anges mängden böckling till sex stycken. Leifs väskustströmmingar är säkert så små att det blir lagom. De böcklingar jag hittade var från Östersjön och stora som små makrillar. Två stycken vägde in på 350 g vilket var lagom och dessutom lättare att rensa från de groteska mängderna med ben. Ett pill att rensa, men det var det värt för det blev riktigt gott, som ett mellanting mellan laxpudding och janssons frestelse med tomaterna som fin smakrytning.

Koka 5-6 stora potatisar, låt svalna och skär i skivor. Om skalet är tunt och fint behöver du inte skala. Skala och skiva 4-5 schalottenlökar och fräs i smör på låg värme så de mjuknar men inte bryns. Skär 8-10 cocktailtomater i skivor. Hacka ett knippe dill och blanda med 1 dl grädde. Rensa 6 små böcklingar så gott det går från ben. Smörj en form och bottna med ett lager potatis och varva sedan alla ingredienser. Salta och peppra och ringla slutligen över ytterligare 1 dl grädde. Grädda i ugn på 200° i 30 minuter. Servera med knäckebröd, ost och en sval, ljus lager.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

Det här receptet är baserat på Leif Mannerströms kalvfilésauté i boken ”Husmanskonst”. Riktigt bra blev det (inte alls olikt Biff Butler) och snabbt och lätt att laga till. Mannerström påpekar att fläskfilé också kan användas. Ärligt talat så tror jag att det blir både bättre och billigare.

Men vad tusan är då en sauté eller att sautéra? Enkelt sagt så är det fransmännens sätt att woka, det vill säga att snabbt och på hög värme fräsa upp i olja eller fett. Ofta innebär det, som i detta recept, att koka ur stekpannan med vin, buljong eller grädde för att ta till vara smakerna. Det heter förresten att deglacera. Se där två ord på köksfranska att lägga till vokabulären.

Till 3 personer: Blanda 2,5 dl grädde, 0,5 dl finosherry (eller vitt vin), 1,5 msk kalvfond, 1 msk dijonsenap och en riven vitlöksklyfta. Skiva 200 g champinjoner och hacka en gul lök. Skär upp 300-400 g kalvytterfilé eller fläskfilé i centimetertjocka skivor. Salta och peppra och bryn hastigt köttet i smör och/eller ister i het stekpanna. Kalven ska gärna vara rosa i mitten medan fläsket mer genomstekt. Ta upp köttet och håll varmt. Fräs svampen gyllene, klicka i mer smör och fräs även löken så den mjuknar något. Slå på gräddblandningen, koka upp och låt sjuda 5-10 minuter. Rör ner hackad, färsk dragon och massor av finhackad gräslök, lägg ner köttet och värm några minuter. Servera med pressad potatis. Potatisen behöver inte ens skalas om du pressar den.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

För den som tänker på Sydafrika som ett ungt vinland som levererar prisbilliga viner måste 2005 Vergelegen Red vara något av en chock. Här kommer ett sydafrikanskt vin från en egendomsom producerat vin i 300 år och som kostar lika många kronor. Vinet är en klassisk bordeauxblandning, det vill säga ett vin av Bordeaux’ typiska druvor, i det här fallet cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Smaken är också klassiskt elegant och välstrukturerad med en liten mognad. Att vinet legat nästan två år på ny fransk ek kan bara anas.

Djupt granatröd färg med en liten dragning åt tegel i kanten. Stor, frisk och något utvecklad men ännu ung doft av kaffe, sötlakrits, peppar, mynta, röda mogna bär och ett animaliskt inslag. Ganska fyllig smak med slank rödbärig frukt och mycket friska och ungdomliga syror, avrundade och täta tanniner, massor av salmiak, svarta vinbär, mynta, blodapelsin, lite läder, kryddpeppar och torkad frukt. Lång, komplex och smakrik eftersmak. Ännu ungt vin med potential för flera års lagring på flaska.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

Det är helt otroligt att en matbloggande gubbmatsälskare som jag aldrig, säger ALDRIG, lagat raggmunkar! Snudd på tjänstefel men nu har jag reparerat skadan. Så busenkelt att nu blir det stående som snabb lunchmat.

Vispa samman ett ägg med 1 msk vetemjöl, några nypor salt och lite peppar. Riv 5 stora potatisar (cirka 800 g) grovt. Om skalet är tunt och fint så behöver du inte skala potatisarna. Pressa ur det mesta av vattnet och blanda ner potatisrivet i äggblandningen. Stek rimmat fläsk  och spara fettet. Klicka ner raggmunks smeten och platta ut i den heta stekpannan och stekflottet och stek på båda sidor så raggmunken blir frasig och gyllenbrun. Servera med fläsket och lingonsylt.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

När jag nyligen var i Sydafrika besökte jag bland annat det område som går under beteckningen ”Cape South Coast”. Det var lätt att konstatera hur väl det svalare klimatet passar att producera vita viner i världsklass. Topproducenten Thelema har också noterat detta och har därför investerat i vingårdar i Elgin under namnet Sutherland.

2011 Sutherland Sauvignon Blanc är riktigt bra med tydlig mineralitet och utan de överdrivna aromatiska toner som billigar sauvignon blanc i bland kan ha. Prislappen på 89 kronor är ett par tior för låg för den kvalitet man får. Ligger dessvärre på beställningssortimentet så man får planera sin törst.

Mycket ljust gul med gröna inslag. Ganska stor, frisk och nyanserad doft med tydlig och rökig mineralitet (knallpulver), mogen citrus, lime, gråpäron och gula äpplen. Medelfyllig, torr och mycket frisk smak där mogen citrusfruktighet balanserar de höga fina syrorna, gröna äpplen, kiwi, krusbär och viss örtighet. Lång ren och mineralstram eftersmak.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

Hade alldeles glömt bort att jag skulle sprida kokböcker bland mina läsare men fick en liten påminnelse.

Femton fina kommentarer blev det och allt för svårt att välja. Jag tog den lätta vägen ut och drog lott. Det blev Deborah, Peter Henriksson och David som vann varsin bok. Ingen inbördes ordning så det gäller att vara först ut och tjinga den bok man vill ha i kommentarsfältet nedan.

Grattis alla tre!

Samtliga recept ur Carl Butlers Kokbok, provlagade och bedömda, hittar du här.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

I novembersläppet på Systembolaget kom en skvätt champagne från en liten familjefirma; Godmé Père et Fils.

Druvorna till 2004 Godmé Père et Fils Les Alouttes Saint Bets är enbart chardonnay från premier cru-vingårdar runt byn Verzenay, det är med andra ord en blanc de blanc. Vinet är av utmärkta årgång 2004 och har, som sig bör för en årgångschampagne, fått förlängd lagring på jästfällningen vilket ger en fetare och rikare smak. Basvinet har också fatlagrats vilket även det bidrar till komplexiteten. Riktigt trevlig.

Ljust gul färg med fina små bubblor. Ganska stor ren doft av mogen citrus, sött nybakat vetebröd, lite vanilj, hasselnötter, mjölkchoklad och röda bär. Mycket torr, höga fina syror, bra fokus på den mogna och gula frukten, fin fetma och fyllighet och en mycket diskret men närvarande ekstruktur. Bra längd med fin balans, tydlig mineralitet och någon komplexitet.

Jösses vad jag längtar efter att få stå i köket! Spisen drar men jag får inte till tiden. Till helgen ska det dock bli ändring. Till dess får ni nöja er med detta recept från min späda ungdom och från bloggens första år.

När jag flyttade hemifrån i slutet på sjutiotalet (1970-talet alltså) skaffade jag två kokböcker. Den första var ”Matboken” gavs ut av KF i samband med lanseringen av deras blåvita sortiment. Den använder jag fortfarande ibland. Den andra, som jag använde mest, har jag nyligen lyckats slarva bort. ”Mat för två omkring 10:-” gavs ut av Semic. En riktigt bra liten bok som jag faktiskt saknar.

Till högre kulinariska höjder tog mig det tredje förvärvet; ”Pernillas Bästa”. Som de flesta andra på den tiden var jag med i bokklubben Bra Böcker. I varje bokpaket fick man under en tid en bunt med receptkort av legendariska Pernilla Tunberger som man sedan samlade i en pärm. Samlade inte så många, men tillräckligt för att få några favoriter. De bästa, en handfull, har jag kvar. Absoluta favoriten var mandelbiffarna med persilja. De snodde jag ihop så fort det skulle vara något extra. Oftast serverade jag dem med klyftpotatis och sedan gick jag och smååt biffar ur kylen tills de var slut. Idag gjorde jag dem igen för säkert första gången på femton år.

600 g nötfärs (undvik ”gasad” som smakar illa och försök få tag på butiksmald) blandas ordentligt med 2 dl vatten, 2 msk kinesisk soja, 4 msk potatismjöl, 2 tsk salt, rejäla tag med pepparkvarnen och minst 1 dl finhackad persilja. Sist vänder du ned 4-5 msk hyvlad mandel försiktigt så den inte smulas sönder. Forma färsen till små knubbiga biffar, det blir minst 12 stycken. Stek i smör på hög värme så de får ordentlig stekyta. Det gör ingenting om de är rosa i mitten.

De var minst lika goda som jag mindes dem. Mandeln gör dem till något extra med sin knapriga nötighet. Serverade dem med bönor och potatis som jag råstekte i ankfett liksom biffarna. Gjorde också en kall sås som passade bra till. Lika delar fetaost, turkisk yoghurt och färskost (typ philadelphia) blandades med hackad kapris och harissa

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

.