En improviserad pastagratäng som blev riktigt lyckad. Till och med kära hustrun som är en lammskeptiker slök den med ull och hår.

Skiva och hacka två gula lökar, tre selleristjälkar och två vitlöksklyftor. Fräs mjuka i olivolja och häll därefter på två burkar krossade tomater. När allt puttrar ordentligt klickar du ner 500 g rå lammfärs i omgångar (nej, färsen ska inte fräsas). Smaksätt röran med två ”poddar” kycklingfond eller motsvarande för en liter från tärning eller flaska. Krydda med 1 msk spiskummin, 1 msk kanel, 1 msk harissa/chilipasta, 1 dl hackade piementoliver samt det finrivna skalet av en apelsin. Låt puttra cirka 10 minuter och smaka av med salt. Koka pasta, typ penne, men bara halva rekommenderade tiden. Jag använde mezze maniche rigate från Garofalo vars pasta är väldigt stunsig, al dente och ganska okänslig för överkokning. Skvätt olivolja i en ugnsform, häll i pastan och såsen samt blanda väl. Toppa med rikligt med ost, gärna parmesan, och gratinera 20-30 minuter på 200°. Servera med tomatsallad.

Hade planerat att göra ytterligare en test av Mutti. Kung Markattas ekologiska krossade tomater mot Muttis upphaussade. Men vet ni vad? Jag orkade inte. Det blev en riktigt god tomatsoppa istället.

Strimla två tjocka skivor riktigt bacon och fräs på medelhög värme i lite matfett så de blir knapriga och får fin färg. Lyft upp fläsket, sänk värmen något och stek två finhackade selleristjälkar, vitlöksklyfta och en gul lök tills det mjuknat, häll på lite mer olivolja om det behövs. Häll över och koka in 1 dl vitt, torrt vin och häll därefter på två burkar krossade tomater och två ”podar” fond du chef (grönsak eller höns) eller motsvarande tärningar och saften av en apelsin. Dra på ordentligt med svartpeppar, stänk på lite tabasco och låt puttra i drygt 10 minuter. Klicka i ett par matskedar créme fraîche och kör soppan slät med en mixerstav. Smaka av med salt och eventuellt vinäger/citron. Servera med de knapriga baconbitarna, hyvlad parmesan, purjolöksringar och ett gott bröd.

Här kommer det andra receptet jag testade utifrån iphone-appen Jamie Oliver 20 minute meals.

Eton Mess with toasted almonds (2 pers)

Ursprungsreceptet härrör från 1800-talet och serveras traditionsenligt under cricketmatcher vid Eton College.

Rosta hyvlad mandel på ganska svag värme tills de blir lätt gyllenbruna. Mosa en deciliter jordgubbar och hallon (frysta så här års) och blanda med en matsked råsocker. Vispa 2 dl vispgrädde ganska tjockt tillsammans med innehållet från en vaniljstång (eller vaniljsocker) och en halv tesked råsocker. Vänd ner de mosade bären i grädden tillsammans med ytterligare en deciliter hela bär (dela jordgubbarna något) och krossad maräng. Sleva upp i glas eller dessertskålar och toppa med den rostade mandeln och ytterligare maräng.

En riktigt fräsch, lättlagad dessert som inte har så få likheter med marängswiss. Rekommenderar att dubbla receptet. Det lär gå åt!!!

Ibland orkar man bara inte. Sent iväg från jobbet på fredagen. Hungrig. Inget förberett hemma. Då blir det grillad kyckling och potatissallad. Skit i smakförstärkare och e-nummer. Nu är det snabbfixat fredagsmys som gäller.

Lite, men minimalt, donande måste det ändå till. Färdig potatissallad på burk passerar inte som den är men funkar som en bas när det är bråttom och lättlagat som gäller. För att få lite fräschör och bra tuggkänsla blandar jag i färsk gurka. Till ett kilo potatissallad skalar jag en hel slanggurka, delar på längden, kärnar ur, delar på längden en gång till och skivar. En rejäl klatt med dijonsenap och några rejäla tag med pepparkvarnen krävs också. Gurkan lyfter den saggigaste färdigsalladen och med smaksättningen blir det faktiskt riktigt bra.

Brukar variera gurktemat med att ersätta senapen med fetaost, oliver eller chilipasta beroende på vad som ska serveras till.

En pastarätt perfekt när man är för hungrig och för lat för hämtpizza.

Koka pastan. Under tiden låter du en burk krossade tomater (helst Mutti om du har) puttra. Smaksätt såsen med lite salt, en skvätt fisksås och en tesked harissa/chilipasta. Blanda ner en burk tonfisk av god kvalitet.

Klart innan du hinner säga ”capricciosa extra lök”.

…var detta vid slutet av 1960-talet. Den jäktade hemmafrun kunde med några enkla handgrepp servera sina förväntansfulla gäster en elegant dessert. Konserverat päron, chokladmint på toppen, 225° i fem minuter, vispad grädde och lite mandelspån.

Det kan vara svårt att förstå idag hur otroligt lyxigt och annorlunda After Eight upplevdes när den introducerades för över 40 år sedan. Den mörkgröna kartongen med guldtryck och det mystiska namnet och de små prassliga kuverten var så elegant. Det tillverkades små ställ av nysilver för att verkligen understryka hur exklusiv denna konfekt var. After Eight var dyrt och det förekom aldrig störtexponeringar och lockpriser. Som barn var man lycklig om man fick smaka en liten mintkaka. Fick man två handlade det om ren eufori.

Vi pratar en tid då lördagsgodis innebar att man fick godis på lördagar och bara på lördagar. Godispåsarna var små som C5-kuvert och innehöll en tablettask, en lakritspipa, en nötcréme, Nickel och några gräddkolor. Typ. Om och när man fick en läsk var det en (1) enbärsdricka, Champis eller sockerdricka i 33-centilersflaska. Hälften drack man upp under utdragen njutning och resten sparade man under en återförslutningskapsyl i plast till nästa dag.

En sockerbonus kom när det skulle bjudas konserverat päron med After Eight. Hade man tur fick man ett duralexglas med det söta, simmiga spadet som dracks under andakt.

Det var hårda tider. Fem mils uppförsbacke både till och från skolan och konstant snöstorm året om.

I tv-serien ”Jamies Matrevolution” (Ministry of Food) försökte Jamie Oliver lära innevånarna i en nordengelsk stad att laga mat och lämna snabbmaten bakom sig. Idén var att de som lärt sig en rätt i sin tur skulle lära en vän eller släkting, det vill säga ”pass it on”. En av rätterna som ständigt återkom och som skulle vara enkel att lära ut var detta kycklingbröst med parmaskinka. Den var verkligen lätt. Och god! Jag som inte är så glad i kycklingbröst.

Snitta kycklingbröst i ett rutmönster på undersidan. Peppra och strö över hackad färsk timjan (jag använde färsk salvia), riven parmesanost (jag använde pecorino) och finrivet skal av citron. Inget salt behövs. Täck med några skivor parmaskinka som överlappar varandra. Ringla över lite olivolja och strö över resten av den färska timjan. Täck kycklingbrösten med plastfolie och banka dem platta med undersida av ett stekjärn. Skinkan ska alltså bara ligga på den ena sidan av filén och bankas in, den ”sätter sig” i kycklingen. Stek på medelvärme ett par minuter på var sida. Stek först skinnsidan och avsluta också med någon minut extra på denna sida.

Jag serverade med ett potatismos i vilket jag blandade ner bladspenat (fryst och tinad) samt ett par rivna vitlöksklyftor. I all sin enkelhet smakade detta riktigt bra och lite lyxigt. Det hjälpte förstås att vi drack en riktigt bra röd bourgogne till.

Nyklassiskt fredagsmys är tacos/nachos/tortillas i olika former.  Här en riktig rejäl långkoksvariant av chili som är löjligt enkel att göra.

250 g kallrökt sidfläsk tärnas smått och steks på medelhög värme i en stor gjutjärnsgryta. Skär upp 1,5 kg högrev i ganska små grytbitar och fräs i omgångar med fläsket. Mot slutet slänger du ner 3-4 krossade vitlöksklyftor. Pudra över 3 msk vetemjöl eller maizena samt 1 msk spiskummin, 1 msk Ancho Style Chili Pepper, 1 msk Red Hot Chili Pepper, nästan 1 dl hackade inlagda jalapeños samt 2 msk chipotlepasta. Fyll på med knappt en liter mörk öl (ej för besk) samt oxfond för 1 liter vätska. Låt koka upp och sätt sedan in i ugnen under lock på 150° i cirka 3 timmar. När du tar ut grytan är den klar och köttet ska bara falla sönder.

Till denna riktigt mustiga, kryddiga och ganska heta chiligryta krävs ett tillbehör. Jag älskar refried beans. I vanliga fall köper jag konserverade bönor, hettar upp, kryddar och mixar. Idag blev det en lite rustikare variant.

Blötlägg pinto- och/eller kidneybönor. Koka i saltat vatten. Häll av vattnet när bönorna är mjuka. Skiva och hacka rejält med gul lök ganska grovt, skiva stjälkselleri och vitlök fint. Fräs allt ganska mjukt i rikligt med fett, gärna ister eller baconfett. Häll över bönorna och fräs på låg värme. Tillsätt fint hackad inlagda jalapeños. Fräs och rör tills bönorna blir mosiga. Hjälp till med en potatisstamp om det behövs. Smaka av med salt och lite vinäger eller citronsaft. Jag kryddade denna ganska milt eftersom chilin var såpass het. Annars kan man dra på ordentligt med chili även i bönorna.

Servera bönorna och chilin med tortillabröd, ”guckamole”, grönsaker och ost. Och en Corona Extra förstås.

EDIT: Dagen efter smakade chilin om möjligt ännu bättre med harmoniserade smaker och en hetta som lagt sig något.

Strandad hemma av sjukdom och med ett plötsligt påkommet sug efter korvkaka. Vad gör man? Tar vad som finns i kylskåpet.

Kan det bli mer folkhemsstämplat en gråmulen novemberonsdag än falukorv OCH blodpudding med rörda lingon? Knappast.

Det är kontrasterna som ger spänning och balans i livet. För precis en vecka sedan var det sjöar av sherry och middag på Frantzén/Lindeberg. Därför smakade det extra bra med denna enkla, billiga och goda middag. Lättlagat, lättuggat och tryggt. Lite snyggt var jag tvungen att lägga upp det i alla fall. Balans.

Detta var den absolut godaste lasagne jag någonsin gjort. Då ska ni veta att jag gjort många och aldrig likadant två gånger.

Jag slängde ihop lasagnen av överbliven, mustig köttfärssås och en riktigt krämig bechamelsås. Du kan använda ditt favoritrecept och göra som du brukar. Det som gjorde att denna lasagne blev något alldeles extra var att jag gjorde bechamelsåsen markant salt och blandade ner finrivet skal av en citron. That’s it!

Resultatet blev helt makalöst bra! Den aromatiska citrustonen och den lilla syran lyfte rätten till helt nya höjder. Lovalovalova att du provar!