Detta bildspel kräver JavaScript.

Den här bloggposten har jag gått och värkt på i ett par år. Ett debattinlägg i SvD idag fick mig slutligen att plita ihop det.

Under vinresan i Australien besökte vi McLaren Vale och fick se hur de arbetar med ett hållbart sätt att odla vin. Det var mycket intressant och flera kloka saker sades. Bland annat konstaterade Mike Brown från Gemtree Wines att ”sustainability is not an option” – det vill säga att hållbarhet inte är ett alternativ, det är den enda vägen. Innan jag fortsätter kan vi bara låta detta sjunka in och konstatera att hållbarhet är den enda vägen för mänskligheten både vad gäller produktion och konsumtion. Vi kan kanske anse detta vara en avslutad diskussion då det inte är många som skulle argumentera mot detta.

Med detta sagt så kommer nästa fråga; Är ekologisk odling svaret?

Av världens totala areal av ekologisk odling finns en tredjedel i Europa. Trots detta är endast 2,2% av den europeiska arealen ekologiskt certifierad (siffror från 2012). Även om arealen stadigt ökar så inser man att ekologisk odling inom överskådlig tid inte kommer att ha någon större effekt på vår miljö. I många delar av Europa och världen är det också svårt att helt gå över till ekologisk odling och man kan ha många olika problem tampas med. Det har man insett i McLAren Vale och Mike Brown konstaterade att ”systems needs to be local. We seek no certification but continuous improvement instead”. Odlarna där arbetar med de problem och förutsättningar men har lokalt och söker och skapar hållbara lösningar som ligger utanför de gängse systemen. Ekologisk certifiering hade bara hindrat dem i deras arbete och dessutom utestängt många odlare att delta i utvecklingsarbetet. Detta är samma tankegång som Michael Back på Backsberg Wines i Sydafrika har. De har under många år varit pionjärer inom hållbar vinodling men hans inställning är att ”om du är en purist så missar du så många möjligheter och val och stänger dörrar”.

Vad man måste förstå är att certifierad ekologisk odling (och det är den det handlar om) är uteslutande och utestängande. Om du inte når upp till till samtliga krav eller avviker på någon punkt så är din odling inte ekologisk. Hållbar odling som oräkneliga organisationer främjar och bedriver runt om i världen (sustainable vinegrowing, lutte raisonnée, agriculture durable osv) är däremot inkluderande. Man arbetar, liksom i McLaren Vale, med att informera, utbilda, stödja och utveckla metoder för att kraftigt begränsa användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel. I detta arbete ingår också transporter, vattenförbrukning, förpackning, energi, etik samt ibland även social och ekonomisk hållbarhet. De två sistnämnda är i det längre perspektivet en förutsättning för hållbarheten.

Jordbrukare, oavsett om det handlar om potatis eller druvor, vill givetvis inte förstöra miljön där de verkar. Kan de undvika dyra och farliga medel så är det självklart att de kommer att göra det. Genom ett brett hållbarhetsarbete baserat på samarbete, utbildning, forskning, lagstiftning och understött genom en identifierbar märkning så kan vi komma mycket långt. Ett lysande exempel på detta är Sydafrika. Jag har tidigare skrivit om hur man var först med en nationell märkning av vinerna som garanterar både ursprung och ett hållbart jordbruk. På bara ett par år har nu hela 97% av producenterna anslutit sig och man ser redan hur ekosystemet kommer i balans, djur och växtarter återvänder och vattennivåer stiger. Med landets enorma artrikedom har man ett stort ansvar och redan idag har det skapats 1,3 ha naturskyddsområden per 1 ha vingårdar. Detta sker i stor utsträckning genom den ideella organisationen Biodiversity & Wine Initiative där en tredjedel av vinerierna idag är engagerade. Det intressanta är att trots den genomgående mycket höga medvetenheten och aktiva miljöarbetet bland vinproducenterna så är det bara runt en handfull som är certifierat ekologiska.

Om många gör lite så ger det en större effekt än om några få gör mycket. Att stirra sig blind på ekologisk odling som lösningen och se all annan odling som ”konventionell” och ”dålig” gagnar ingen utom möjligen de certifierade producenterna. Vi måste lyfta blicken och se helheten. I den bilden ingår också vår egen konsumtion och vårt handlande.

Detta bildspel kräver JavaScript.

1990-talet var en enda lång stor framgång för Australiens feta, fylliga, smöriga, ekiga chardonnayer med toner av smörkola, vanilj och tropisk frukt. I början 2000-talet tröttnade konsumenterna och sökte sig mot lättare och mindre ekade stilar. I panik började australiensarna att buteljera sina chardonnayer helt utan ekkontakt och resultatet föll platt till marken och ”aussie chard” drabbades av ett bakslag den ännu inte hämtat sig från. Tyvärr lever fortfarande det australiensiska vinet av stigmat ”Brand Australia” där bilden av vinerna är fruktiga, fylliga, ”bussiga” och okomplicerade i en enhetlig stil.

Men i tystnad (åtminstone utom hörhåll för vår monopolmarknad) har det skett en stilmässig revolution på alla håll. Den gamla svulstiga chardonnaystilen där man nästan bara på det djupgula utseendet kunde plocka ut vinerna i en provning är mer eller mindre utraderad. Idag är vinerna ljusgula med en grön ton, friska, eleganta med stram frukt och en diskret fatkaraktär som endast ger en liten komplexitet och kompletterande struktur. Den största vinsten är att detta ger ursprunget en chans att lysa igenom precis som hos förebilderna i Bourgogne och Chablis (läs mer här).

Utvecklingen har gått mycket fort tack vare en stor transparens mellan vinmakarna och ett fortgående utbyte av erfarenheter. De metoder som används för den nya tidens chardonnay har jag listat nedan. Dessa parametrar används helt eller delvis av samtliga vinmakare vi träffade på resan.

1. Svala växtplatser
2. Skörda tidigt
3. Skörda för hand
4. Pressa hela klasar/druvor
5. Ingen klarning, jäsning av grumlig must
6. Jäsning på fat
7. Ingen tillsatt jäst
8. Vila på jästfällningen men ingen battonage (omrörning av jästen)
9. Ingen malolaktisk jäsning
10. Lagring på äldre och/eller större ekfat
11. Oxidativ vinmakning (med syrekontakt)
12. Inget svavel förrän just innan buteljering
13. Skruvkapsyler – ingen ”premox” (för tidig oxidering)

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En sanning i vinbranschen är att efter en dag av vinprovning så smakar inget bättre än en kall öl. På vinresor och vinmässor brukar man ofta få smyga i väg någonstans i skymundan för att få sin törstsläckande maltdryck. Så icke i Australien!

Utan överdrift var det länge sedan jag drack så mycket öl som under de två veckornas vinresa ”down under”. Vart vi kom pratade vinmakarna hur de lät vinet få vara ifred för att de själva skulle kunna smita iväg och ta en öl och en pizza. Vinmakarna hade inte sällan ölbryggning som en sidosyssla eller hobby. Till middagar och luncher frågades ofta om man önskade öl istället för vin och på utflykterna med vinproducenterna fanns alltid en välfylld ”esky” (portabel kylbox) med vatten och lokalt öl. Öl och vin lever med andra ord i skön symbios utan de vattentäta skott som oförklarligt nog finns i andra delar av vinvärlden.

Smakpreferensen i Australien verkar vara ale och framförallt pale ale, som exempelvis Coopers Original Pale Ale med jästfällning som man hittar överallt. Men det bjöds också på många olika lokala öl från små hantverksbryggerier som exempelvis McLaren Vale Beer Company som också gjorde en lätt, vinör och citrusfrisk cider. I Langhorne Creek fick vi förmånen att prova den första kommersiella tappningen av en pale ale från helt nystartade Meechi Brewing Company. Det är sällan man får prova en så lyckad förstlingbrygd. Smakrik och fyllig samtidigt som den var fräsch och läskande och med en välbalanserad humling.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under rundturen i Barossa hann vi med ett improviserat besök på 30 minuter hos Marco Cirillo. Det skulle visa sig vara ett av de mer minnesvärda under våra två veckor i Australien. Marco tog emot vid sidan av vägen med sin pickup parkerad i sin vingård. På flaket fanns vin, glas och lunchmackor. Perfekt upplagt för ett besök på språng.

Marco kommer från en italiensk familj vars vinmakningstraditioner sträcker sig bakåt i nio generationer. Än mer imponerande är att hans far lyckades köpa en fyra hektar stor vingård med världens förmodligen äldsta vinstockar av grenache. Planterade redan 1847 hör de till de äldsta vinstockar jag stött på och fantastiskt nog är de vid full vigör och ger riktigt bra skördar. Unikt är också att man använder sig av en nästan utdöd uppbindningsmetod som kallas ”basket weaving” och som hjälper att hålla ihop de sköra vinstockarna. Varje år måste var och en av de tusentals vinstockarna ”vävas”, en uppgift som tar mellan 15-20 minuter. Med tanke på att Marco sköter verksamheten i princip ensam så inser man att spenderar nästan all sin vakna tid antingen i vingården med sekatören eller i det lilla vineriet.

Ovanpå detta kommer att vinerna var några av de bästa på hela resan! Hans 2010 1850 Cirillo Old Vine Grenache enbart från de äldsta vinstockarna var en dröm! Fantastiskt fint nyanserat parfymerad och med en mjuk struktur under lager av luftig fruktighet. En rent sensuell njutning som är lågt prissatt till 50 AUD. Från något yngre vingårdar kommer Cirillo The Vincent Grenache som har mer rättfram och med lite rustikare struktur. Många tyckte att detta vin till och med var bättre och med tanke på priset 20 AUD så är det ett superfynd! Marco blev dessutom helt nyligen rankad som nummer två bland 1400 andra viner på Adelaide Reviews top-100-lista över viner i South Australia.

Marco Cirillo saknar inte bara hemsida, han saknar även svensk importör.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under besöket i Barossa gjordes ett besök hos vingiganten Jacob’s Creek som grundades 1847 av den tyske immigranten Johann Gramp. Precis som nästan jämngamla Penfolds så lyckas Jacob’s Creek att leverera både topp- (även om de inte är på riktigt samma nivå) samt vardagsviner. Jacob’s Creek är lite orättvist betraktat som endast ett lågrpismärke och får ofta stå som representant för de billiga bulkvinerna från Australien.

Vi inledde med ett besök i den legendariska och avlägset belägna vingården Steingarten där vi bjöds på ostron och läcker riesling från vingården framför oss. Därefter fick vi en mycket pedagogisk vinprovning med vinmakaren Rebekah Richardson.  Mest spännande var att få prova deras billigaste viner i Classic-serien. Att en riesling för 75 kronor kan utvecklas på flaska i 12 år är ganska remarkabelt, men så sparar man inte på kvaliteten i vinet utan hämtar det mesta av druvorna från Clare Valley. Även det röda vinet från samma serie hade klarat åtta års lagring fantastiskt väl. Till skillnad från många andra volymproducenter så buteljerar man sina viner helt torra. Classic-serien som många ser ned på är med andra ord en väl bevarad hemlighet där det bakom den oansenliga etiketten döljs potential.

2014 Jacob’s Creek Classic Riesling

Mycket ljust gul. Stor citrusdoft med tydlig apelsinblom, vita blommor, citrus och en antydan till mineralitet. Medlfyllig, fina syror, ren och fokuserad citrusfruktighet, lime, vita blommor, bra längd och en torr lätt mineralanstruken eftersmak. Mycket bra till priset.

2002 Jacob’s Creek Classic Riesling

Medldjupt briljant gul. Stor, rik mogen citrusfruktig, nyanserad petroleum och lime. Medelfyllig, mycket torr med bra fruktighet och bra längd men lite glest slut. Imponerande för ett 12 år gammalt vin som ursprungligen kostar 75 kr.

2012 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Medeldjupt röd med blå ton. Medelfyllig, mycket frisk med livlig röd frukt och tydlig kryddighet. Ungdomlig, balanserad med snälla tanniner och bra längd för sin stil.

2004 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Djupt röd med liten brun kant. Ganska stor och kryddig doft av läder, lite torkad frukt, röda bär. Medelfyllig, frisk, stadiga tanniner, njuk men lite uttorkad frukt med bra längd och mycket kryddig och pepprig. Galet välbehållen för ett så billigt vin!

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ett besök i Australien utan Penfolds vore inte komplett. Med en historia som sträcker sig tillbaka ända till 1844 när vingården Magill Estate i Adelaide Hills planterades hör man til de allra äldsta vingårdarna.

Som pionjärer på många plan och med en oöverträffat track record i kvalitet är Penfolds närmast att jämföra med 1er cruerna i Bordeaux även om liknelsen haltar på flera plan. Det intressanta är att de flesta av Penfolds viner är vad man kallar interregional blends, det vill säga blandningar av viner från flera olika regioner och stater. Trots detta har vinerna stor karaktär och betingar höga priser, exempelvis ultradyra Grange. Det visar att tydligt att det vins kvalitet inte nödvändigvis är knuten till en vingård eller specifik plats utan att komplexitet ofta kommer av blandningar.

Besöket var som väntat mycket professionellt genomfört trots en begränsad rundtur på grund av omfattande ombyggnationer. Betydligt större tid och krut las därför på provningen som omfattade toppvinerna samt några buteljer med ålder, bland annat en Bin 7 med 47 år på nacken och fortfarande spänstig.

Det är skönt att ibland få sätta sig på en provning och bara luta sig tillbaka och slippa fundera på om vinerna är bra utan bara fokusera på hur bra de är. Så är Penfolds. Genuin kvalitet rakt igenom. Kanske inte de mest intressanta, sexigaste eller personligaste vinerna men rakt igenom totalt välgjorda i varje detalj. Med grundkvaliteten, de höga priserna och med den stora efterfrågan kan Penfolds toppviner liknas vid lyxiga handväskor från något av de stora modehusen; dyra, välgjorda, eftertraktade och ofta efterapade.

Ett av resans absoluta toppviner var 2008 Grange. Ett vin utan fel och brister och nästan fulländat så tillden grad att det nästan blev tråkigt. Men det glas jag fick var ändå en stor upplevelse. Men priset! Över 4000 kronor är det inte värt om man inte har obegränsade resurser.

Opak nästan svart blåröd färg. Stor rikt parfymerad doft med nytt läder, viol, peppar. Fyllig med en totalt omfamnande rik, generös, fokuserad mörk och sammetslen frukt som fullständigt lindar in all struktur och nästan döljer den utan att vinet förlorar sin elegans. Fantastiskt lång och rik eftersmak som aldrig tar slut. Ett absolut storartat vin som trots sin ungdom är en total njutning. Man blir lite stum.

2013 Reserve Bin A Adelaide Hills Chardonnay

Mycket ljust gul med gröna stick. Medelstor fruktig, citrus, zest, lite toast, rökighet och någon smörighet. Medelfyllig, mycket friska men eleganta polerade syror, fokuserad rik frukt med mycket persika, gula päron, citrus/lime, fint integrerad fatkaraktär, mycket lång eftersmak med stramt avslut med lite mineralitet. Elegant och välbyggd. 100 AUD

2012 Penfolds Yattarna Chardonnay

Ljust gul med gröna inslag. Stor fruktig doft av mogen gul frukt, melon, persika, vanilj, rökigluktsuddigummi, diskret krämig smörig näsa med lager av citrus och zest. Medelfyllig, mycket friska syror inbäddade i rik, fokuserad gul frukt av persika, citron, gröna äpplen och citruszest. Mycket, mycket lång eftersmak med mycket diskret och snygg ekbehandling och en tydlig mineralitet i avslutet.  150 AUD

2003 Penfolds Yattarna Chardonnay

Djupt, briljant citrusgul. Stor, utvecklad, komplex och nyanserad doft av mimosa, smör, rökighet, gula frukter. Fyllig, fruktig smak med medelhöga avrundade syror, torkad aprikos, konserverade päron, ananas, persika, fatstruktur som tittar fram bakom frukten, tobak, smöriga och rostade nötiga smaker. Brett anstruken smak med enorm längd och läskande men stramt avslut.

1967 Bin 7 Coonawarra Cabernet Kalimna Shiraz

Medeldjup orangeröd. Stor, komplex, utvecklad, mogen kryddig doft av läder, torkad frukt, syltiga jordgubbar, torkade rosor, animalisk. Fyllig, mjuka syror, sammetslena men stadiga tanniner, choklad, läder, russin, jordgubbssylt, röda syrliga bär, munfyllande och bara svaga tecken på uttorkning. Mycket lång, komplex eftersmak med massor av mörk och lite svampig frukt och ren läskande eftersmak. Omkorkad 1994.

1998 Bin 389 Cabernet Shiraz

Nästan opak röd färg som skiftar något i brunt i kanten. Stro, utvecklad, fruktig och kryddig doft med svarta vinbär, mörka körsbär och liten eukalyptuston. Fyllig, mycket fruktig och koncentrerad men med generositet kom balanseras av stadiga syror och tanniner som ger vinet luftighet och elegans. Lång fruktig eftersmak med ren svartvinbärjuicekaraktär kombinerad med läder och tobak. Säljs i nya årgångar för 80 AUD.

2010 Bin 150 Marananga Shiraz

Nästan opak blåröd färg. Stor, djup doft med tydlig kryddighet, eukalyptus, nytt läder, björnbärsmarmelad och liten eldighet. Fyllig, rikt frukt av solmogna mörka bär, mörka körsbär, björnbär, sötlakrits, välstrukturerad med mogna tanniner. Lång, bred smak med saftig frukt och en luftig struktur som ger stramt avslut. 80 AUD

2010 St Henri Shiraz

Opak blåröd färg. Stor, fokuserad doft av nästad syltig, rik likörkoncentration, lakrits, viol, peppar. Fyllig, rik, sammetslen nästan oljig frukt, mörka solmogna bär, täta och mjuka tanniner och en frisk men nästan omärklig syra som först avslöjar sig i den mycket långa och balanserade eftersmaken. Ljuvlig! 95 AUD

2010 Magill Estate

Opak blåröd färg. Stor, mörk och dov doft av rik mörk frukt, örtig, kryddig, lakrits och en anstrykning av läder. Fyllig, mycket rik, koncentrerad men slank sval fruktighet med röda och mörka bär, slanka friska syror, fina tanniner, friskhet elegans och en lång fokuserad eftersmak dominerad av saftig bärighet. 130 AUD

2002 RWT Barossa Valley Shiraz

Mycket tät röd färg som börjar skifta i brunt i kanten. Stor doft med utveckling, mörka bär, kryddor, rökighet, tjära, läder. Fyllig, frisk, välstrukturerade tanniner och en saftig solmogen frukt med tydlig kryddighet, lakrits, tobak. Lång smak med lite ofokuserat avslut.

1996 Bin 707 Cabernet Sauvignon

Mycket tät röd färg. Stor, generös mörksyltig doft med muscovadosocker, lakrits, peppar, tryffel, viol och röda bär. Fyllig, frisk ungdomlig och rödsaftig frukt med lager av mörka solmogna bär, svarta vinbär, luftig och välstrukturerad och tuggig ”crunchy” frukt, kryddig. Lång och med en kraftfull men samtidigt elegant eftersmak. Välbyggt och fullständigt njutbart vin.

2010 Bin 169 Coonawarra Cabernet Sauvignon

Opak blåröd färg. Stor, ung och intensiv doft av svarta vinbär, kaffe, parfymerad, viol och eukalyptus. Fyllig, rikt fruktig med höga, mogna stadiga men luftiga tanniner, inbäddade syror, fantastiskt fin mogen röd och saftig frukt som sträcker sig över hela munnen och slutar i en lång, ren och lätt kryddig smak med tanniner som behöver tid. 350 AUD

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter svala Mornington Peninsula var det dags att sätta sig på planet från Melbourne till Adelaide för att utforska Southern Australia.

Första stoppet var Clare Valley som främst är känt för sin riesling. Vi började dagen med en tyr genom den drygt 25 kilometer långa dalen för att få en uppfattning om geografin. Trots den korta sträckningen har man ett varierande klimat tack vare en stor höjdskillnad. Det skiljer faktiskt en hel månad mellan skörd mellan de nordligaste och sydligaste delarna. Under växtsäsong kan temperaturen variera från 35° på dagen till 8° nattetid vilket hjälper till att bevara den aromatiska profilen på vinerna. HAvet ligger bara 50 kilometer västerut och hjälper till att temperera klimatet med fuktiga och svala brisar. Vi fick också en genomgång av den komplexa geologin i området, de dominerande jordarterna är dock kalk och blåskiffer under ett mycket tunt och magert jordlager.

Riesling från Clare Valley (som bara utgör cirka 25% av produktionen) karaktäriseras idag av att den är bentorr, har en tydlig mineralitet och ofta saknar den petroluemton som tidigare var väldigt vanlig. Riesling av hög kvalitet har en potential att lagras upp till 20 år. Man odlar mest shiraz som här blir nyanserat parfymerad och kombinerar kraft med friskhet och finess.

Ett mycket spännande studiebesök fick vi hos familjeföretaget Taylors (heter Wakefield på den europeiska marknaden) som är den största producenten i Clare Valley, mycket expansivt och det första vineriet som liknade de stora industriella anläggningarna som brukar illustrera australiensisk vinindusri i vinlitteraturen. Faktaspäckad rundtur med mycket branschinformation och teknikaliteter.

Bland det mest intressanta var en ny teknik för att rengöra och sterilisera ekfat för att bli kvitt brettanomyces – ”implosion sterilization”. Man fyller ett ekfat med 90°-gradig ånga och sätter i en tätslutande plugg. När när fatet svalna bildas ett under tryck som är så kraftigt att alla mikroorganismer och annat otyg sugs ut ur eken och sedan kan sköljas bort med vatten. Problemet är bara att undertrycket är så kraftigt att fatet kan implodera. Vi fick se exempel på fat där sidostycke tryckts in och vissa fall skjutit iväg det motsatta sidostycket 30 meter (se bild). I samma fat kunde vi också se hur man fräst ut spår i eken för att öka kontakterytan mot vinet för att ge mer karaktär.

Mitt på dagen i det ovanligt varma vädret gav vi oss iväg på friluftsäventyr. Vi fick cykla ”The Riesling Trail” på en gammal banvall med ”vätskekontroller” utmed vägen där vi presenterades viner från platsen tillsammans med lite godsaker att tugga. Jättekul men svettigt! Innan avfärden mot Barossa svalkade vi oss med en galet god pilsner på en lokal pub. Kanske dagens höjdpunkt!

2014 St Andrews Riesling

Ljust citrusgul. Stor, fruktig doft av mogen citron och lime, vita blommor, lite enkla outvecklade piggelin-toner, mycket diskret petroleum. Bentorr, lätt, mycket friska men fina syror, slank citrusfrukt, lång smak med tydligt mineraligt avslut.

2009 St Andrews Riesling

Medeldjupt citrongul. Stor, solmogen doft av tropisk frukt, grillad citron, tydlig petroleumdoft, ganska intensiv. Medelfyllig, torr, mycket höga friska syror som är snyggt polerade, rik utvecklad citrusfrukt lång smak med lite glest avslut.

2001 St Andrews Riesling

Gyllene. Stor, rik doft med mogen grillad citrus, honung, tropisk frukt, Rose’s Lime, tydlig men nyanserad petroleum. Fyllig, frisk, rik och fruktig smak av gul frukt lime, citrus, honung, svamp och en rökig rostad ton. Utvecklad och komplex smak med bra längd med lemoncurd och zest.

2013 St Andrews Chardonnay

Mycket ljust citrusgul. Medelstor, ren och fruktigt nyanserad doft av lime och citrus, diskret ton av ek och smörighet. Medelfyllig, torr, mycket frisk smak med en ekstruktur som ligger långt fram i munnen, stram men rik frukt. Ganska lång smak med tydlig mineralitet och lite rostade toner i eftersmaken.

2013 Taylors Merlot

Djupt blåröd. Medelstor fruktig doft av mörka plommon, jordgubbsmarmelad, örtig, sötlakrits.Fyllig, fruktig, mjuka tanniner, lakrits, anis, diskret fat,

2013 Taylors Shiraz

Nästan opak purpur. Ganska liten, knuten doft. Stor, eldig doft med kryddighet, peppar, mörka bär. Fyllig, mycket frisk, fruktig smak, tuggig frukt, fina tannier, rik kryddig fruktighet, bra munfyllnad, massor med röd frukt och bär i eftersmaken. Balanserad och attraktiv.

2012 St Andrews Shiraz

Djupt blåröd. Stor, intensiv doft av nyanserad kryddighet och frukt ceder, fint integrerad parfymerad ek. Fyllig, frisk, mycket fruktig med luftighet och välstrukturerad utan vara astringent. Lång smak med kryddor mörk frukt, friska bär, lakrits.

2004 St Andrews Shiraz

Djupt röd färg med brunorange kant. Medelstor, nyanserat fruktig med torkad frukt, läder, fudge, tobak. Fyllig, mycket frisk, väldisponerade tanniner som hålls uppe av fortfarande spänstig frukt, lång rik och nyanserad eftersmak med läder, kryddor. Snyggt byggd och mogen shiraz!

2013 TWP CMMCF

Djupt blåröd. Medelstor, fruktig doft med örtighet, svarta vinbär och björnbärssylt. Fyllig, mycket frisk, massor med välbyggda och mogna tanniner som håller tillbaka en mycket generös mörk fruktighet. Lång! Maffigt.

2012 Taylors Cabernet Sauvignon

Tät blåröd färg. Knuten dov doft av mörka bär, svarta vinbär. Fyllig, stram, frisk, slank mörk svartvinbärsfrukt, eleganta tanniner, lång fruktig smak som avslutas med nyanserade fatkryddor.

2010 St Andrews Cabernet Sauvignon

Djup tät röd färg med lite blå ton. Stor generös svartvinbärsfruktig doft, lite rostade kaffetoner. Fyllig, rik frukt med luftighet och tuggighet och en rik struktur av välbyggda syror och tanniner med höjd. Mycket lång eftersmak med ren koncentrerad saftig svartvinbärsfrukt.

2004 St Andrews Cabernet Sauvignon

Djup tät röd färg med brun kant. Medelstor lite knuten doft av oxiderad svartvinbärssaft, läder, torkad frukt, choklad och svamp. Fyllig, frisk smak med ännu ungdomlig saftig och rikk frukt som är fint integrerad med eken. Lång komplex och kryddigt saftig eftersmak. Härligt mix av mognad och ung frukt.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagarna på australienresan är intensiva. Nya hotell mest varje natt, avfärd runt åtta på morgonen och tillbaka med lite tur vid elva. Enda chansen till lite skrivtid är på längre bussresor och om jag, som idag drar in på en timmes sömn och går upp tidigt. Vi är på dag sju av fjorton och ligger efter med bloggandet och får lämna en del av upplevelserna från Victoria till senare.

På den sjunde dagen vilade vi inte utan ägnade den åt Mornington Peninsula cirka 90 minuters bilfärd söder om Melbourne. Närheten till storstaden och de långa stränderna gör detta till ett populärt semesterparadis och plats för många och dyra sommarvillor. Marken är därför den dyraste i hela Australien. Trots det har det sedan den trevande starten med vinodling för drygt 25 år sedan planterats runt 1000 hektar vin. Det finns idag runt sextio vinmakare i området så de mesta är mycket småskaligt. Man är bland Australiens minsta och yngsta regioner. Mornington är en mycket långsmal halvö som omges av vatten på tre sidor och har en bergås utmed sin sträckning. Man har tack vare detta ett utpräglat maritimt klimat med svalkande havsbrisar från tre riktningar, ett intensivt ljus, vingårdar med varierande altitud och aspekter samt varierande jordmåner. Ett eldorado av olika terroir på en mycket liten yta.

På  vinegendomen Kooyong mötte vi Sandro Mosele som är en vinmakare med vetenskaplig syn på vinodling men som inte gör tekniska viner för den sakens skull. Det handlar om respekt för druvans växtplats, ekologisk odling och med så lite inblandning i  processen som möjligt låta denna lysa igenom. Han är också en av pionjärerna i området och har fungerat som mentor för de flesta av vinmakarna i området.

Vi besökte vingården Ferrous med sin järnrika jord och provade där vinet 2012 Ferrous Pinot Noir (ett av de bästa vinerna på resan, se nedan) medan vi diskuterade mineralitet och terroir och vad det egentligen handlade om. Vi fick också en tur genom vinerit där man installerat betongtankar. Betong ger en jämnare värme men bidrar också med karaktär. Tankarna på Kooyong är inte behandlade på insidan med neutral beläggning och påverkar därför smaken. Sandro berättade att hans tankar hämtats från Frankrike där de har ett speciellt recept på betongblandningen vilket gör att smaken skiljer från viner som legat på tankar av australisk betong. Tanken slog mig att man alltså kan prata om ”betongterroir”. Kom ihåg var ni läste det först.

Vi begav oss därefter till mycket eleganta och arkitektoniskt imponerande egendomen Port Philip Estate som Kooyong tillhör. Här fick vi en liten masterclass kring Morningtons viner och klimat av Sandro. Det stod klart att det finns mycket likheter med Oregon i USA som också fokuserar på pinot noir, chardonnay och pinot gris i den ordningen.

Mycket intressant provning med jämförelser mellan olika terroir och årgångar. Kooyong imponerade stort och även några av Port Philips viner. Båda saknar svensk importör.

2013 Beurrot by Kooyoung
Ljust gul. Stor, ren doft dominerad av citrus, vita blommor, omogen persika och liten mineralitet. Lätt, frisk mycket slank frukt dominerad av friska gula äpplen, vit persika. Bra längd med mineraligt avslut. Sval och något blek.

2013 Clonale by Kooyoung
Ljust citrongul. Stor fruktig doft av mogen citrus, galiamelon, apelsinblomma och lite mineralitet. Lätt, fruktig och mycket frisk med snyggt polerade syror, gröna och gula äpplen, omogen persika. Mycket lång fokuserad och fruktig smak med fin klingande syra och mineralitet i avslutet. Storartad.

2012 Port Philip Estate Red Hill Chardonnay
Ljust citrusgul. Medelstor, fruktig med karaktär av mogen gul frukt, honungsmelon, persika, vita blommor, acacia, lemoncurd. Medelfyllig, mycket friska men fokuserade och balanserade syror, fokuserad sval gul frukt, mogen lime, vit persika. Fantastiskt elegant, fokuserad och syraorienterad chardonnay med integrerad fatkaraktär som knappt antyds med lång eftersmak och mineraligt avslut. Mycket bra.

2012 Kooyong Faultline Chardonnay
Ljust gul. Medelstor, lite rökig, citrusdominerad, gröna äpplen, vita blommor. Lätt, mycket frisk, grönfruktig, lime, citrus, gröna åpplen. Saknar lite koncentration men har bra längd och mineralitet.

2008 Kooyong Faultline Chardonnay
Ljust gul med görna inslag. Stor, rökig utvecklad doft med gul frukt, någon nötig, lätt blommigt parfymerad och nyanserad med många lager. Lätt till medelfyllig, mycket friska polerade syror, bred utvecklad smak med en ekkaraktär som tittar fram, lång och nästan vibrerande eftersmak med en liten bitterhet.

2012 Port Philip Estate Red Hill Pinot Noir
Mycket ljust röd. Medelstor bäraromatisk doft av hallon, jordgubb, smultron och röda äpplen med lite parfymerad ton och örtighet och lite ceder. Lätt, frisk, bärigt fruktig och lite tuggig frukt som fyller munnen, tydlig örtighet, liten ekstruktur. Bra längd med mineralitet.

2012 Port Philip Estate Balnarring Pinot Noir
Ljust röd. Medelstor doft med yppig men frisk röd bärighet av hallon och röda vinbär, lite parfymerad. Medelfyllig, frisk, mycket fruktig med fokuserad och sammetslen frukt som balanseras av tanninstruktur längre bak i munnen. Lång smak och mjuk och strukturerad på samma gång. Mycket bra!

2012 Massale by Kooyong
Ljust röd. Medelstor, nyanserad och lätt parfymerad med smultron, hallon och en lite funky ton. Lätt till medelfyllig, friska röda bär, mjuka tanniner, lite gröna örtiga inslag, ungdomlig och fortfarande lite kantig men med bra längd.

2012 Kooyong Meres Pinot Noir
Ljust röd med lite orange kant. Stor, nyanserad och ganska rik doft av solvarma röda bär, hallon, smultron och en liten ton av anis. Medelfyllig, mycket frisk, fokuserad mogen, sammetslen röd fruktighet, anis, lakrits, tuggig frukt väldisponerade tanniner. Lätt, luftig, välstrukturerad, lång elegant eftersmak med mineralitet.

2012 Kooyong Haven Pinot Noir.
Ljust röd. Medelstor, mycket nyanserad doft med komplexitet av kryddor, blyg röd bärighet, blommor och ceder. Medelfyllig, rik tuggig fruktighet, frisk, välstrukturerad med kraft i eftersmaken och bra längd med tydlig mineralitet.

2012 Kooyong Ferrous Pinot Noir
Ljust röd. Medelstor doft av röda mogna bär, jordgubbar, kanel, kryddighet. Medelfyllig, mycket frisk, elegant, transparent röd frukt, nästan omärkliga men i högsta grad närvarande, nyanserad, mycket lång och markerad mineralitet. Elegant och fullständigt njutbar.

2009 Kooyong Meres Pinot Noir
Medel röd med orange kant. Stor, utvecklad, animalisk, svamp, läder, jordgubbsmarmelad, mycket kryddig, lite eldig. Fyllig, frisk, mycket mjuk, rik något syltig men ändå fräsch frukt av körsbär och övermogna jordgubbar, kryddig, svamp, läder. Bra längd men lite baktung.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under tisdagen sökte vi oss genom Victoria till Campbells i de gamla guldgrävartrakterna i Rutherglen. Här utvecklades under andra halvan av 1800-talet en blomstrande vinindustri som levde gott på de rikedomar som vaskades fram. Vinerna exporterades även i stor omfattning till Europa. Det varma klimatet lämpade sig väl för att producera den vinstil som då var dominerande; söta starkviner.

Australien har tre unika och klassiska vinstilar: Sparkling Shiraz, Hunter Valley Semillon och Rutherglen Muscats

Rutherglen Muscat är ett vin som kan sägas vara en hybrid mellan världens stora starkviner. Den tillverkas som portvin, det vill säga kort jäsning innan tillsats av vinsprit. Den lagras som madeira, omväxlande mycket hett och svalt och får därmed en oxiderad och karamalliserad eller bränd ton. Slutligen blandas den som sherry i olika varianter av det klassiska solerasystemet.

Det fanns tidigare många producenter men idag återstår endast sju familjefirmor som framhärdar att tillverka stilen som egentligen är två; Rutherglen Muscat och Rutherglen Topaque (tidigare Tokay innan ungrarna protesterade). Eftersom det rådde stor förvirring kring hur man benämnde de olika kvaliteterna så satte man sig ner tillsammans för att komma överens om en officiell klassificering. Det innebär att Rutherglen Muscat bör vara det enda området utanför Europa som har en sådan klassificering.

Det finns fyra klasser, alla söta, som går från det fruktigt rena och i stigande grad oxiderad och koncentread stil; Rutherglen, Classic, Grand och slutligen den dyra och ovanliga Rare.

Vi fick en masterclass med Rutherglens grand old man Colin Campbell som ledsagade oss igenom stilarna. Provningen avslutades med en blandningsövning som gick ut på att återskapa en givel Classic Rutherglen. Mycket intressant! Det sista vinet, ”Merchant Prince”, var det första australiensiska vinet som fick 100 poäng av bland andra WineSpectator. Storartat!

NV Rutherglen Topaque

Medium bärnsten. Stor, eldig och tydligt aromatisk doft av apelsin, kryddig, russin, honung och eucalyptus. Mycket frisk, medelfyllig med simmig sötma, honung, mycket pepprig och tydligt inslag av ingefära. Ganska lång med friskt avslut.

NV Classic Rutherglen Topaque

Medium bärnsten. Medelstor, eldig doft med eukalyptus, apelsin, något nötig, honung. Mycket frisk, mycket söt och simmig med toner av tobak, kola, ingefärakaramell och honung. Lång smak med nästan torrt avslut.

NV Gran Rutherglen Topaque

Mörkbrun coca-cola-färg. Stor, mogen och oxiderad doft av tobak, muscovadosocker. Fyllig med oljigt fet sötma som tonas ned av hög men avrundad syra. Nyanserad karaktär av torkad frukt, läder och tobak. Lång smak.

NV ”Isabella” Rare Rutherglen Topaque

Mörkt kaffefärgad. Medelstor, djup , eldig och intensiv doft med flyktiga syror, parfymerad, rosor, torkad frukt och läder. Fyllig med intensiv sötma och syra, katrinplommon och mörk sirap. Lång näsatan stram eftersmak med närvarande ekstruktur.

NV Rutherglen Muscat

Medeldjup bärnsten. Stor, eldig, lite rökig och mycket pepprig doft med karaktär av kanderad apelsin. Medelfyllig, söt, simmig, frisk med tydlig aromatisk apelsin/citrus. Mycket fruktig med lång eftersmak.

NV Classic Rutherglen Muscat

Mörk bärnsten. Medelstor doft av tobak, läder, russin, torkad frukt och peppar. Fyllig, mycket sötsimmig smak, med torkad frukt, dadlar och pepprig eftersmak.

NV Gran Rutherglen Muscat

Mörk coca-cola. Stor, eldig, flyktig doft med karaktär av spansk brandy, läder, vanilj och torkad frukt. Fyllig, eldig mycket frisk, silkig len och simmig med torkad frukt, dadlar, knäck, fudge och kakao. Lång och komplex.

NV ”Merchant Prince” Rare Rutherglen Muscat

Mörk som japansk soja. Medelstor och inledningsvis något knuten, eldig doft med ceder, tobak, läder, torkade rosor och fikon. Fyllig, tät och rik som svart söt sammet, lakrits, mörk choklad, koncentrerad torkad frukt och intensiv balanserad sötma. Ett stort vin!

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter heta, klassiska och traditionstyngda Hunter Valley tog vi ett tidigt morgonflyg till Melbourne och Yarra Valley Victoria. När vi steg ur planet möttes vi direkt av ett annat klimat med frisk och sval luft.

Victoria och Yarra Valley var fram till 1920-talet Australiens viktigaste vinregioner tills vinlusen slog till i Victoria och första världskriget slog undan fötterna för produktionen i Yarra Valley. Yarra återhämtade sig aldrig och samtliga vingårdar rycktes upp. Det var först på 1970-talet som man började producera vin här igen. Märkligt nog återplanterade man vin på egna rötter trots att man haft vinlusen i området och har därför på nytt fått problem.

Det som framställdes på 70-talet var mest lättare röda viner samt chardonnay och pinot noir till mousserande vin. Man ansåg nämligen att området mestadels var för svalt för att få sockerhalter och mognad som skulle räcka till stilla viner. Idag anser man snarare att det bästa stilla vinerna av chardonnay och pinot noir kommer härifrån.

Då området är ungt är det dominerat av små hantverksmässiga producenter och det är kanske den region där det experimenteras mest och där man hittar en hel del ”naturviner”. Vårt första besök var med en grupp av dessa nyskapare; Mac Forbes, Luke Lambert och Timo Mayer.

Tre intressanta vinmakare med helt olika filosofier och vinstilar. Mac är en väldigt tekniskt inriktad vinmakare, Luke är noninterventionistisk och Timo…ja…lite galen.  Vinerna var onekligen personliga, lite ojämna och delade upp vår grupp i olika läger. Många gillade Luke Lamberts viner medan jag föll pladask för Timos viner från Blood Hill.

Efter provningen bjöds vi på en lunch-barbeque på Bloody Hill. Enkel men fantastiskt god och med fler viner, bland annat en chardonnay i Jura-stil (mognad under flor) från MAc Forbes. Innan vi gav oss av började Timo bjuda på destillat i olika former. Hade vi inte varit tvungna att åka hade vi säkert varit kvar där ännu.

Dgen rundades av med ett besök på det nystartade gindestilleriet Four Pillars. Då var jag dock så  trött och jetlaggad att jag givit upp. Missade därför kvällens bar- och restaurangrunda i Melbourne med lokala vinmakare. Fick mig istället nio timmars välbehövlig sömn inför dagens nya äventyr i Yarra.

Här kommer provningsanteckningarna:

2012 Luke Lambert Sparkling Chardonnay – Yarra Valley

Ljust gul. Stor, lite rökig doft med grillad citron, Medelfyllig, fruktig, citrus- apelsinton, lite låg syra och glesa bubblor men bra längd. Skulle göra sig bättre som vitt, stilla vin.

2012 Luke Lambert Chardonnay – Yarra Valley

Ljust gul med grön ton. Medelstor doft av gul frukt, citrus, vispgrädde och en liten rökighet. Medelfyllig, torr, medelhöga och lite slappa syror, apelsinskalsbitterhet, sotig något oren ton och ganska kort smak.

2014 Crudo Shiraz – Yarra Valley

Medeldjup purpur. Stor, härlig doft av solmogna bär och massor av smultron med typik funkighet, doftar som 2009:a Morgon. Medelfyllig, fin bärig fruktighet,lite tuggig, något glesa tanniner, lite sotig och skitig bitterhet eftersmaken. Något kort.

2012 Luke Lambert Shiraz – Yarra Valley

Djup röd färg med blå stick. Medelstor, fruktig med tydlig kryddighet, kryddpeppar, björnbär och animaliska inslag, rått kött. Fyllig, friska syror, mogen men slank frukt, välstrukturerad, mörka bär, massor med kryddighet och lite umami/tomatkänsla. Hyfsad längd men något bittert och orent avslut.

2012 Luke Lambert Nebbiolo – Yarra Valley

Ljust tegelfärgad. Liten, knuten doft med röda bär och kryddig karaktär av vermouth. Medelfyllig, medelhöga fruktsyror, torra tanniner men överraskande låga. Röd, slank frukt, bra längd med uttorkande tanniner, liten bitterhet och något orent avslut.

2013 Bloody Hill Chardonnay Mayer – Yarra Valley

Ganska ljust gul färg med grönt inslag. Stor, ren fruktig doft med gul frukter, citrus, omogen galiamelon. Medelfyllig, torr med välstrukturerade syror med intressant struktur, liten skalsktruktur från skalkontakt och diskret ek. Lång läskande eftersmak med karaktär av mogen citrus. Precist och elegant.

2013 Bloody Hill Mayer Pinot Noir – Yarra Valley

Ljust röd med en touch of blått. Stor, generös doft med sval röd frukt, rökighet, kryddig, örtig, komplex och nyanserad. Medelfyllig, frisk, medelhöga tanniner, sval röd bärighet, björnbär, massor med örtighet. Bred och lång eftersmak. Snyggt, välstrukturerat och komplext.

2013 Bloody Hill Dr Mayer Pinot Noir – Yarra Valley.

Ljust blåröd. Medelstor doft av röda bär, smultron, pepprig och kryddig. Medelfyllig, frisk, tuggig struktur, bred och munfyllande och lång smak med elegans. Smakrik, strukturerad och med charm.

2013 Granite Pinot Noir – Upper Yarra Valley

Ljust röd. Storoch nästan intensiv doft av mogna röda bär, rökig mineraitet, torkad svamp. Medelfyllig, mycket friska syror, snälla tanniner, röd bärighet, lite kort och otillfredsställande smak med någon bitterhet i eftersmaken. Doften lovade mer.

2013 Big Betty Shiras Mayer – Yarra Valley

Djupt blåröd. Stor, mogen frukt, köttig, nyanserad kryddighet, lite pepparkaka och lite smält smör. Fyllig, tuggig, fruktig, sval mörk frukt, fin kryddighet, munfyllande, bra längd med ren eftersmak av smultron och jordgubbar. Härlig och snyggt strukturerad med luftighet.

2014 Mac Forbes RS7 Riesling – Yarra Valley

Mycket ljust gul. Stor typisk doft av ung riesling med apelsin, clementin och en näve vitpeppar. Torr, mycket frisk, eleganta syror, mycket fruktig, torr eftersmak med massor av mineralitet, citrus, apelsin. Mer kraft än elegans.

2013 Mac Forbes Woori Yaollock Chardonnay 

Ljust gul. Stor, rökig mineralitet, mogen citrus, vita blommor. Torr, mycket frisk, medelfyllig, fokuserad och koncentrerad slank gul fruktighet, elegant lång och fokuserad smak. Mycket fin och uppfriskande, elegant eftersmak. Yum!

2013 Mac Forbes Coldstream Pinot Noir

Ljust röd med blått stick. Stor, lite syltig doft med inslag av tomatblad. Medelfyllig, liite rustik pinotstil. Som en enklare kommun-bourgogne.

2013 Mac Forbes Woori Yaollock Pinot Noir 

Ljust röd. Ganska liten rödbärig doft, rosépeppar. Medelfyllig, frisk, lite glesa tanniner och något rå frukt. Tuggig lite tuffare pinot noir men med trevlig luftighet.

2013 Mac Forbes Wesburn Pinot Noir 

Medeldjup blåröd och lite etypisk. Ganska lite doft med tydlig kryddighet, lite animalisk med någon syltighet och tomat. Fyllig, strukturerad, ganska rikliga tanniner som döljer mogen frukt. Ung, outvecklad men ändå med bra längd. Tanninerna känns något gröna.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.