Ett enkelt nöje man har som bloggare är att kolla på besöksstatistiken. Även om den sällan bjuder på överraskningar så är det ett sätt att kolla om någon länkat, vad folk googlat på och vad läsarna tycker är intressant. Vanligtvis ligger sidvisningarna på mellan 1500 och 2000. Men igår hände något.

När Svenska Dagbladets pappersupplaga publicerade artikeln om retromat där jag intervjuades så studsade siffrorna upp med cirka tusen sidvisningar och dalade sedan. I måndagskväll lades artikeln ut på nätupplagan och plötsligt blev det helt galet. Mitt gamla rekord på 4400 sidvisningar från nyårsafton rök redan på tisdagseftermiddagen och räkneverket stannade först på 6 436! Jag misstänker att det är ett rekord som kommer att stå sig mycket länge!

Idag är det tillbaka i normala spår sedan artikeln flyttats från tidningens startsida. Men det var kul så länge det varade.

Missa inte chansen att vinna ett antikvariskt ex av klassikern Carl Butlers Kokbok som avhandlades i artikeln.

När Svenska Dagbladet häromdagen skrev om retromat och mitt Carl Butler-projekt insåg jag vilket sug det är efter dessa recept. Det brukar vanligtvis vara många sökträffar på dem men efter reportaget fick jag direkt nästan 3000 sidvisningar här på bloggen, dubbelt så mycket som vanligt.

I artikeln nämndes också att Carl Butlers Kokbok är svår att få tag på, så jag kollade bland mina kokböcker och upptäckte jag att jag hade dubletter av inte mindre än tre av Carl Butlers kokböcker inklusive den första och klassiska.

Det är ju himla dumt att jag sitter på denna receptskatt. Därför lottar jag ut dem till er läsare. Skriv i kommentarsfältet varför just du vill ha en kokbok av Carl Butler. Bästa motivering får välja bok först. Fram till midnatt den 28/10 har du på dig.

Samtliga recept ur Carl Butlers Kokbok, provlagade och bedömda, hittar du här.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Den 26-28/10, det vill säga nu på fredag till söndag så är jag helt upptagen med mässan Älska Mat & Vin. Det är fjärde året mässan arrangeras i Malmö och det är ett ovanligt trevligt arrangemang med många lokala producenter, hög kvalitet och skön stämning. Det är också fjärde året som vi på Gustibus Wine & Spirit Academy ansvarar för dryckesprovningarna.

Under de tre dagarna hålls 18 stycken provningar på olika teman. Elva av dessa sker under ledning av mig och min kollega. Varje provning tar cirka 45 minuter och kostar endast 100 kr. Anmälan kan göras via mässans hemsida. Kom och hälsa på!

Att prova vin. (Fredag kl 12.00) Kan ett vin lukta häst och ändå smaka bra? Lär dig grunderna i att förstå och uppskatta vin på ett nytt sätt. Arrangör: Gustibus

Mat & Vin. (Fredag kl 13.00, Lördag kl 11.00, Söndag 15.00) Varför smakar vissa viner bra till mat och andra inte? Hur ska man tänka när man kombinerar mat & vin. Arrangör: Gustibus

Recaredo – Spaniens bästa bubblor. (Fredag kl 14.00) Ton Mata Moliner från Recaredo presenterar ekologisk, långlagrad och hantverksmässigt framställd cava i världsklass (har skrivit om producenten här). Arrangör: Invinitum

Kalifornien. (Fredag kl 15.00, Lördag kl 17.00) Bekanta dig med Kaliforniens spännande mångfald och intressanta viner via fem olika druvor. Arrangör: California Wines/Gustibus

Domaine Rabiega. (Fredag kl 16.00, Lördag kl 13.00, Söndag kl 13.00) Anders Åkesson presenterar viner från sin vingård och berättar om livet som vinodlare i Provence. Arrangör: Rabiega

Whisky och whiskey. (Fredag kl 17.00) Vi guidar dig genom whisk(e)yns värld och lär dig hur man skiljer på rök, fat och annat. Arrangör: Gustibus

Glasprovning. (Fredag kl 18.00) Hur förändrar glaset upplevelsen av vinet. Spännande provning med olika glas från Riedel. Arrangör: Riedel

Vinkällarfynd. (Lördag kl 12.00) Jörgen Lindström ger tips till mindre ”vinkällare”, berättar hur vin utvecklas och vilka vintyper som ”smarta” konsumenter bör fokusera på. Vi provar tre olika viner (två årgångar vardera) med både stort prisvärde och häftig utveckling. Arrangör: Vinovativa

Champagne (Lördag kl 14.00) Prova 5 olika champagner av olika stilar och lär dig skillnaderna samt få köp- och serveringstips. Arrangör: J&S / Gustibus

Skånska Drycker. (Lördag kl 15.00, Söndag kl 12.00) Prova ett urval av de viner, öl, cider och destillat som produceras i Skåne idag. Arrangör: Smaka på Skåne / Gustibus

Riscal- Rioja – Rueda. (Lördag kl 16.00) Karl Bengtson berättar om klassiska bodegan Marques de Riscal och presenterar deras vita och röda viner från Rioja och Rueda. Arrangör: Nigab

Sydafrika. (Söndag kl 14.00) Vi provar viner i olika stilar och berättar vad som händer i världens kanske mest spännande och innovativa vinland? Arrangör: Gustibus / Vinunic

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sitter uppkrupen i ett soffhörn och ynkar mig i den obligatoriska höstförkylningen. Då är det kul att få lite uppskattning i form av en artikel Svenska Dagbladet som kanske sist av alla upptäckt trenden med retromat.

Ett helt uppslag ägnas åt grytor, smörgåstårtor och plankstek. Bloggen och mitt projekt med Carl Butlers Kokbok har fått massor med utrymme och särskilt nämns den ryska fiskrätten. Jättekul plus att jag fick anledning att för första gången i mitt liv köpa Svenska Dagbladet.

Är du inne på retromat kan du ju passa på att testa originalreceptet till Flygande Jakob.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

När jag varit ute och rest och det varit mycket vinprovningar och goda middagar så finns det bara en sak jag verkligen längtar efter: falukorv och stuvade makaroner. Tunt skivad korv som knapersteks och gammeldags idealmakaroner som sjuds sakta i lätt saltad mjölk (dubbelt så mycket mjölk som makaroner) i 25 minuter. Smaksätt med vitpeppar och lite muskot och servera med ketchup, senap, en kall folköl och vips är man hemma och glad.

Falukorven har blivit illa sedd av många och det tycker jag är tråkigt. När den är av bra kvalitet så är den riktigt god och kan ätas och njutas på många sätt. Jag har flera gånger blivit tipsad om Hälsingestintans falukorv men aldrig hittat förrän idag. Till skillnad från många andra sorter så är denna gjord enbart på nötkött som är hängmörat och från gräsbetande, svenska djur och den har heller ingen tillsatt rökarom. Korven smakar mycket bra och har fin konstistens även som rå, när den steks håller den formen fint men kräver mer fett vid stekningen och fastnar lite även i min fina renoverade skeppshultpanna. Resultatet blev stunsigt, smakrikt och köttigt. Personligen tyckte jag korven blev aningen lite torr men det uppskattades å andra sidan av Kära Hustrun. En falukorv som rekommenderas.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har utmanat mina rädslor. Har i veckan provat en hel radda pinotage och det gick bra. Jag har surfat i vithajstätt vatten och är nu en bad-ass-surfer-dude!

Jag har sedan jag i tidiga tonåren såg Hajen haft svår hajfobi. Jag har knappt kunnat se dem på bild och har till och med lite svårt för att bada ensam i insjöar och hemma i Öresund. Så när WOSA i samband med Cape Wine 21012 bokade upp mig på ”Wine & Surf Experience” så bestämde jag mig genast för att jag enbart skulle delta som åskådare. När vi slutligen hamnade på stranden med de surfande vinmakarna* så var det bara jag och en blek, frusen och skraj brittisk tjej som bangade. När hon ändå bestämde sig för att ta på våtdräkten kände jag ett tungt grupptryck och drog på mig en dräkt jag med. Jag kunde ju vara med på ”torrträningen” i alla fall. På något sätt sveptes jag med i stunden och av vinmakarnas/surfarnas entusiasm och plötsligt var jag på väg ut i vattnet. Först!

En fantastisk upplevelse att brottas med vågorna och brädan, försöka hitta den där perfekta vågen och hinna slänga sig upp och hålla balansen. Det ska med en gång sägas att jag inte stod upp på brädan, jag försökte inte ens. Det var tillräckligt svårt att hålla sig kvar liggande på magen. Jag lyckades fånga ett par vågor och den sista blev ”min perfekta våg”. Jag flög fram på den skummande vågkammen hela vägen in till stranden. En befriande härlig känsla och jag bara skrek rakt ut. Jag stapplade upp ur vattnet alldeles färdig, andfådd, skakig i kroppen men lycklig. Jag hade surfat och knappt tänkt på hajar alls. En ny upplevelse, en överkommen rädsla och jag har levt lyft på en vågkam i två dagar nu.

Efter vattenlekarna packade vi in oss i vinmakarnas bilar, åkte utmed den dramatiskt vackra kustlinjen, såg en val, letade fler vågor och provade viner under en fish & chips-lunch. Mitt under lunchen kommer Johan Reyneke in med ett par flarror och vill bara hänga med oss för att han är surfsugen och trött på alla besökare på vingården. Som en alldeles perfekt avslutning åkte vi till historiska Groot Constantia där vinmakarna från området serverade sina viner tillsammans med rätter de tillagade i potjies (trebenta järngrytor) över öppen eld. Trötta men upprymda checkade vi till slut in på otroligt lyxiga Majeka House. En dag att minnas mycket länge!

*Duncan Savage från Cape Point Vineyards, Gunter Shultz från Kleinood och Miles Mossop Tokara/Miles Mossop Wines.

Surfbilderna är tagna av duktige Raphael Cameron på Vanity Studios som också tar de flesta bilderna på Fredrik Schelins blogg.

Här är en liten video från vinmässan i Kapstaden. Fredrik Schelin på DinVinguide.se som är med på resan videobloggar och gjorde denna lilla filmsnutt med mig där jag improviserat svamlar lite om ett par av vinerna jag skrev om här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Även om Sydafrika gjort fantastiska framsteg inom miljö- och rättvisearbetet så finns det andra områden där det går långsammare.

Det djupt omoraliska, perverterade och institutionaliserade apartheidsystemet upphävdes redan 1994  men ändå lever de sociala strukturer som det skapade kvar i allra högsta grad. Det märks med all önskvärd tydlighet på gator, caféer, hotell och vart man går att alla okvalificerade serviceyrken sköts uteslutande av den svarta majoritetsbefolkningen. Samma sak gäller också inom vinindustrin där det endast finns en knapp handfull svarta vinmakare och en (1) vinodlare med egen mark.

Därför var det befriande att efter ett tips hemma från Sverige (Tack Tor!) få träffa Howard Booysen och prova hans viner. Howard arbetar som sommelier i Kapstaden sex kvällar i veckan för att finansiera sin verksamhet. Han köper druvor av olika odlare och hyr ”tankplats” på ett vineri för att jäsa musten. Eftersom hans första vinförälskelse var riesling har han valt att fokusera på denna druva som inte är helt vanlig i Sydafrika. Druvorna hämtar han från en vingård i Swartberg som i experimentsyfte planterades på 1000 meters höjd i början av 1970-talet samt från en havsnära odling i Darling. Han experimenterar också med en ren cinsault. En otroligt trevlig kille som jag senare på kvällen hade nöjet att träffa på en middag där hans halvtorra vin serverades.

2011 Pegasus Riesling. Ljust gul och grönskimrande. Medelstor, ung doft av frisk citrus, gröna äpplen och diskret ton av skiffer/petroleum. Torr, mycket frisk, fin syra, bra koncentration i den krispiga frukten, ganska lång eftersmak med liten mineralitet och känsla av gröna äppelskal.

2011 HB Riesling. Ljust gul färg med gröna inslag. Stor, intensiv doft av mogen lime och citron, rökig och med tydlig petroleumton.Medelfyllig med mycket frisk syra som elegant balanseras av restsötma (22 g), mogen citrus, tydliga äppeltoner och en lång och läcker eftersmak med uppfriskande syror.

Ett annat roligt möte under gårdagen var killarna på ”The Hundred Club” som har vinmakningsidéer och vikten gemensamt. De väger alla över hundra kilo samt tillämpar en vinmakning med så lite manipulering som möjligt. Genomgående presenterade Chris Alheit från Alheit Vineyards, Donovan Rall från Vuurberg Wines och Peter-Allan Finlayson från Crystallum fantastiskt fina och välgjorda viner som fick mig på fall. Att de dessutom var hur kul som helst att snacka med är ett plus i kanten.

2011 Alheit Carthology Chenin Blanc. Stor, ren mycket fruktig doft av mogen citrus och rökigt inslag. Fyllig, fet och rik frukt balanserad av friska syror och diskret fatstruktur. Lång, bred eftersmak med fin struktur.

2011 Vuurberg White (chenin blanc, viognier, semillon, roussanne, grenache blanc, verdelho, clairette blanche). Stor uttrycksfull, aromatisk doft av blommor, eucalyptus, apelsinblom, massor av citrus och liten rökighet. Fyllig, torr, rik frukt, snyggt integrerad fatstruktur, friska syror och bra längd.

2010 Crystallum ”The Agnes” Chardonnay. Stor uttrycksfull doft av citrusskal, gul frukt, lite gröna stjälkar/eukalyptus och hjortron. Medelfyllig, fokuserad med lite neutral frukt och slanka syror. Något kort.

2011 Crystallum ”Clay Shales” Chardonnay. Stor, rik men nyanserad doft med rökig, rostad ton, smöriga inslag, mogen citrus och eukalyptus. Fyllig, mycket frisk smak, slank och fokuserad ful frukt, citrus, tydlig mineralitet, lång, elegant eftermak med nästan intensivt avslut.

2011 Crystallum ”Peter Max” Pinot Noir. Stor, uttrycksfull och nyanserad och typisk pinot noir-doft av söta, röda bär, örter och litet sotigt insla. Medelfyllig, mycket fruktig men snyggt strukturerad med tanniner och syror, röda bär, sotighet och nästan köttig fruktighet men trots det lyckas vinet vara elegant. En intressant eftersmak med tomat/umami-känsla.

2011 Crystallum ”Cuvée Cinema” Pinot Noir. Stor, ren och generös doft av söta, röda bär, typisk pinot noir, liten eukalyptus-ton. Medelfyllig, mjuk, elegant och samtidigt bred och generös i frukten. Lång eftersmak med en pytteliten skönhetsfläck i forma av lite störande ekbeska.

2011 Crystallum ”Paradisium” (rhône-blend).  Stor, ren, ffokuserad doft av mörka bär, nyanserad kryddton och örtighet, eukalyptus. Kraftfull, fokuserat fruktig, mycket frisk med fin balans, aromatisk, lite rökig ton och bra längd med massor av mörka bär.

2009 Vuurberg Reserve (petit verdot, malbec, merlot, cabernet sauvignon). Nåstan opakt blåsvart färg från petit verdot (50%!). En wow-doft med massor av svarta vinbär, cassis, koncentrerade mörka bär, tobak, sot, kaffe, choklad, tobak, blod/kött och en liten ton av vanilj. Fyllig, stram, rik fruktighet av mörka bär, svarta vinbär, salmiak, lakrits, cassis, eldig, mycket ung med potential. Mycket bra längd med stor intensitet!

I övrigt provade jag massor av trevlig chenin blanc, mousserande viner (methode cap classique), sött och starkt, märkliga vindrinkar samt en hel del ”naturliga” viner som jag kanske återkommer till.

Massor av viner provade idag och i rekordfart. Snabbt gick det också när jag satt med på en provning på temat ”Liquid Gold”. På 30 minuter provades några av Sydafrikas fantastiskt fina söta viner tillsammans med Razvan Macici från Nederburg. Hälften av dem, de tre första, finns faktiskt i Sverige. På beställningssortimentet visserligen, men ändå.

2011 Maria Noble Late Harvest / Neethlinghof. Medeldjup, gyllene och briljant utseende. Stor, ren doft av saffran, honung, aprikosmarmelad och eukalyptus. Medelfyllig, frisk smak av mogen citrus, honung, ananas. Elegant med bra längd och friskt avslut.

2011 Delheim Riesling Edelspatz. Ganska djupt gyllene. Stor intensiv doft av honung, lemoncurd, aprikosmarmelad, eukalyptus och en liten rökig ton av gummi. Fyllig, simmig och intensiv smak av ren aprikoskräm, honung, rik sötma balanserad av höga fina syror och mycket lång eftersmak.

2010 Fleur du Cap Noble Late Harvest. Ganska djupt gyllene. Stor intensiv doft av citruszest, lite saffran, honung, ananas och piptobak. Intensivt söt och simmig, aprikosmarmelad, lång eftersmak med snyggt balanserade syror. 

2008 Nederburg Private Bin ”Eminence”. Briljant, ljus bärnsten och hög viskositet. Stor, komplex, nötig och lite bränd doft av torkad frukt, knäck, curry (!), brynt smör, acaciahonung, eukalyptus, honung, piptobak och läder. Fyllig, simmigt söt smak av knäck, sirap, honung, pepprighet, tobak, katrinplommon, mintighet, fint uppfriskande syror och ett stramt och något kort avslut.

2005 Nederburg Edelkur. Medeldjup och bärnstensfärgad. Medelstor, komplex och intressant doft av nyponsoppa (!), svarta oliver, rökighet, tobak, honung, kryddnejlika och ingefärakaramell. Fyllig, mycket söt, koncentrerad frukt och intensiv syra, sirap, apelsinmarmelad, lång och ren, balanserad eftersmak med tydlig citrusfriskhet.

2007 Vin de Constance / Klein Constantia. Djupt gul, briljant färg. Stor aromatisk doft av apelsin, apelsinskal, pomerans och kryddor. Intensiv, eldig och kryddig smak med apelsinbeska, tobak. Balanserad och snyggt strukturerad, slank, frisk, lång och aromatisk eftersmak med stor komplexitet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På måndagmorgonen lämnade vi svala och dimmiga Elgin och våra värdar på frukt- och vingården Shannon. Dagens tema gick i helt i grönt något man i Sydafrika arbetar mycket med. Gruppen jag blev indelad i skulle åka på en tur mellan ett antal olika vingårdar med miljöprofil. Helt i mitt intressefält och mycket intressant.

Först ut var ett besök i Stellenbosch hos Reyneke som odlar biodynamiskt. Vi togs emot av en mycket sympatisk Johan Reyneke bland myskänder och galna tuppar på den ganska anspråkslösa gården. Omgående blev hela truppen utkommenderad i vingårdarna där vi fick en genomgång om täckgröda, biodiversitet, kretsloppstanken och förevisades daggmaskfarmar. Mycket fint, tydligt och intressant presenterat med stor charm. Så småningom gled han försiktig över i vad biodynamiken verkligen handlar om utan att egentligen gå in på detaljer. Som alla biodynamiker jag träffat så var det mycket luddigt prat om helhetstänk och ”moder natur som andas ut och in” och annat harmlöst. De märkliga preparaten behandlades med den vanliga överslätande attityden att ”det verkar märkligt men vi ser att det fungerar”. Jag stod helt tyst och undvek artigt att ställa besvärande frågor. En annan i gruppen frågade om dessa metoder kunde spåras tillbaka till traditionella jordbruksmetoder. Johan Reyneke svarade att ”Steiner säkert studerat gamla sedvänjor, experimenterat med dem, analyserat resultatet och kommit fram till en vetenskaplig förklaring”. Detta svar visade med all önskvärd tydlighet att han, liksom de flesta biodynamiker, inte läst eller satt sig in i Rudolf Steiners tankevärld. Metoderna är nämligen helt tagna ur  Steiners klärvoajanta upplevelser och syner.

Besöket avrundades med en provning av gårdens viner i ett provningsrum behängd med den mest deprimerande ”vinkonst” jag upplevt. Vinerna var det dock inget fel på, rakt över snygga och välgjorda även om en del var av det mer rustikare slaget och saknades lite elegans här och där. Sammantaget inga större nyheter eller överraskningar vid detta besök. Däremot överträffades förväntningarna när vi åkte vidare till Paarl och producenten Backsberg.

Backsberg är en ganska stor och familjeägd egendom med anor från 1916. Man bestämde sig 2006 för att försöka ge tillbaka till naturen vad man skördat under nästan ett sekel. Man tittade på sin totala verksamhet inklusive transporter, förpackningar och produktion och började mäta ALLT i fråga om koldioxisutsläpp, vatten- och energiförbrukning och blev excel-experter på kuppen. Man satte ett mål att bli självförsörjande på energi och vatten samt att satsa på att återskapa naturliga miljöer för växt och naturliv på egendomen. Man har experimenterat och sökt nya vägar och räknar med att inom ett par år vara ett slutet och självförsörjande system.

Hela vår grupp kördes runt på egendomen och upp i de högre och vildare delarna av gården på två traktorsläp och förevisades projekterade anläggningar för biodiesel och de slutna dammsystemen för vattenförsörjning och bevattning av Mikael Back. Mest intressant var projektet att vid nyplanteringar gå från den traditionell cordon-metoden för uppbindning av vinet till ett nytt och anpassat system av den nästan bortglömda lyr-uppbindningen. Genom denna metod ökar man bladmassan och fotosyntesen men minska planteringsdeniteten (mycket tekniskt). Resultatet blir att man minskar energiåtgången i vingårdsarbetet och har kunnat reducera dieselåtgågnen med 75% och man har också halverat vattenåtgången.

Med återplantering av träd och växter samt skapandet av växtskyddsområden har man fått en stor mångfald på egendomen. Man odlar till och med sina egna stolpar för uppbindning av vintockarna. Man arbetar också mycket med täckgröda men har valt att inte odla ekologiskt även om man dragit ner dramatiskt på bekämpningsmedel genom sitt arbete. Anledningen till detta beslut är flera. Bland annat kräver ekologisk odling mer intensivt arbete i vingården vilket kräver mer energi och vatten. Men Mikael Back sa också att han de försökte se helheten och undvika att vara dogmatiska eller som han sa ”om du är en purist så missar du så många möjligheter och val och stänger dörrar”. Familjen har ofta fått frågan vad de åstadkommit med sitt arbete. På det brukar de svara att de inte vet, bara att det är på väg i rätt riktning.

Provningen av Backsbergs viner var vi tyvärr tvungna att hasta oss igenom, men de lyckades bäst med de enklaste vinerna som var raka, ärliga och lättsamma samt de i toppen som visade bra balans och komplexitet. Besöket avslutades med en härlig lunch på grillat karoo-lamm ute i solen innan vi hastade till nästa vingård.

Besöket på Avondale hade jag sett fram emot då de presenterats som en ekologisk producent som kontrast till Reyneke. Nu visade sig det inte stämma. Här hade man kokat ihop sin egen modell som man sa var baserad på ekologi, biodynamik och vetenskap. Den biodynamiska delen sas vara där för att ”få ihop i jordens kemi och skapa balans i energierna”. Jag var på väg att ställa en fråga om vad det var för energier men fick en bister blick från vår annars väna reseledare. Hela gruppen blev dock charmade av flocken av snigelätande ankor som skjutsades runt bland vingårna i en ”duck mobile”. Hela vingården var otroligt vacker, välskött och mycket påkostad, vinerna namngivna efter mytiska jordväsen och försedda med mystiska symboler och provningsrummet elegant med de bästa riedelglasen och underlägg i präglat skinn. Mycket satsades uppenbarligen på yta. Hur var då vinerna? Förutom deras mousserande vin som var otroligt elegant och läckert så var de obalanserade, klumpiga och vissa fall rent ut märkliga och till och med rent ut hemska. Dessutom var de med sydafrikanska mått ruskigt dyra.

Den mycket givande och intressanta dagen avslutades med ett fantastiskt event som inledning på vinmässan Cape Vine 2012. Hela mässan är totalt präglad av miljötänk och alla gäster var därför uppmanade att gå ut till Kapstadens hamn där invigningsfesten hölls. Mat, vin, musik, kultur och skönt mingel i en perfekt organiserad inramning, fantastisk miljö och avslappnad, vänlig attityd. Jag är totalcharmad av Sydafrika.