Körde en privatlektion om Bourgogne för Tina Nordström som just nu pluggar till sommelier. Många viner blev det och vi plockade ut tre stycken som kan vara en bra start för den som vill lära känna områdets viner.

Vi provade

• Couvent de Jacobins Bourgogne Blanc
• Couvent de Jacobins Bourgogne Rouge
• Château des Jacques Morgon Côte de Puy

Så kul det var på sherryprovningen i fredags! Nästan 50 personer deltog och sörplade sherry till tapas och andra godsaker.

Nu är det dags för nästa provning och efter en omröstning i facebookgruppen stod det snabbt klart att det är Bourgogne som gäller. Vi kommer prova två vita och två röda viner på fredag den 15/5 kl 19.00. Jag tipsar om recept till en 3-rätters middag på Bourgogne-tema nedan. Praktisk att förbereda och sedan avnjutas efter provningen med vinerna. En fransk helafton med andra ord.

Lite knepigt med vinerna till denna provning. Bourgogne är inte billigt men jag har lyckats hitta viner som både är tillgängliga och i rimliga pris. Rekommenderar att ni beställer så snart ni kan. Allt ska finnas i depålager och kommer snabbt till butikerna även om det mesta ska finnas på hyllan.

Så här går det till…

• Köp hem/beställ vinerna i listan nedan
• Swisha 150 kr per deltagare till 0733 383933 och skriv mejladress i meddelanderutan.
• Be att få gå med i facebookgruppen (inte nödvändigt) där du får mer info löpande om alla provningar och du kan utbyta erfarenheter med andra deltagare. Där tipsar jag om vad du kan servera till vinerna bland annat.
• I god tid skickar jag en inbjudan via mejl med en länk till provningen. Den tar dig till Zoom där du lätt och smidigt loggar in. Testa att logga in innan du sätter dig ned för provningen. Har du inte fått länken så kolla din skräpmejl först. Skulle den inte finnas där så mejla mig på anders@gustibus.se.
• När det är dags sätter du dig ner vid datorn eller din tablet, korkar upp vinerna och loggar in med koden jag skickat dig.
• Klockan 19.00 dyker jag upp och leder dig genom provningen samtidigt som du kan skriva kommentarer som du delar med de andra deltagarna eller frågor som jag svarar på under tiden.

Här är mina rekommenderade viner

• 2018 Petit Chablis Domaine Saint Claire (finns i alla butiker samt på halvbutelj)
• 2018 Olivier Leflaive Les Setilles (i 335 butiker men kan snabbt beställas)
• 2018 Château de Pierreux (i 92 butiker men kan snabbt beställas.)
• 2018 Bourgogne Les Ursulines (i 239 butiker men kan snabbt beställas.)

Kan ersättas med

• Valfri chablis (utan ek)
• 2018 Bourgogne Chardonnay Les Ursulines eller annan vit bourgogne med tydlig fatkaraktär
• I nödfall 2018 Maison Louis Max eller 2018 Marc Dudet Beaujolais Villages
• 2017 Couvent de Jacobins

Förrätten kan du göra så enkel som att plocka hem sniglar med vitlökssmör från frysdisken eller göra min snigelfria variant. Gillar du pyssel i köket så testa urfranska Jambon Persillé som blir jättefin med en liten sallad. Eller så gör du bara en liten sallad med skaldjur.

KVÄLLENS MENY

Till huvudrätt Coq au Vin – antingen Julia Childs recept för den ambitiöse eller Carl Butlers som är nästan lika gott men enklare. Du kan också göra en Boeuf Bourguignonne enligt Julia Child eller Carl Butler eller varför inte min egna variant. Som matlagningsvin tar du en röd bourgogne om du känner dig extravagant men annars funkar en Côtes-du-Rhône lika bra.

Avslutar gör man som sig bör med lite ost från regionen som passar både de röda och de vita vinerna. Prova en Délice de Bourgogne som är en fet och lent krämig triple céme. Kan ersättas med Brillat Savarin som är av samma typ. Som kontrast tar du en amper Epoisse som är en rödkittsost. Eller så väljer du dina egna favoriter men avstå blå- och grönskimmelostarna.

Jag kommer använda mina absoluta favoritglas till provningen (100 kr rabatt denna vecka). Vill du läsa på mer om Bourgogne så har du 50 kr rabatt på denna trevliga lilla bok.

De senaste gångerna jag skrivit om vin har det mest handlat om prismässiga fyndviner och galna reapriser (det röda côtes-du-rhône-vinet finns fortfarande i lager om du missat det). Har du följt mina tips så har du sparat så mycket pengar att det nu är dags att kosta på sig lite mer.

Först ut är ett vin jag blev otroligt exalterad över att hitta i Systembolagets beställningssortiment. För dryga fyra år sedan reste jag runt i Veneto och träffade då soaveproducenten Battistelle. Att uppleva deras fantastiska vita viner vid den öppna spisen i en liten stuga högt uppe i den vinterråa vingården högst upp på en gammal vulkan var en uppenbarelse. Kunde soave vara så fantastiskt? Jodå. Att någon äntligen tagit vinerna till Sverige är en välgärning. 2018 Soave Classico Montesei levererar en stor vinupplevelse i den nyanserade skolan. Stor fruktig doft av gula stenfrukter, citruszest och en liten rökighet. Torrt med en hög polerad syra som balanseras mot en rik mogen och nästan fet fruktighet av aprikoser, persikor och en uppfriskade citruskaraktär. Lång eftersmak. Att man måste beställa två buteljer är inget problem. När du druckit ur den första flaskan vill du nämligen direkt öppna en till.

Att hitta prisvärd bourgogne är inte det lättaste. Men det är inte omöjligt. Firman Faiveley är en stor kvalitetsproducent som fört en anonym tillvaro på den svenska marknaden. Med ny importör finns nu vinerna att hitta även för vanliga konsumenter. 2017 Bourgogne Blanc Chardonnay är en klassisk vit bourgogne med mycket karaktär. Alla typiska markörer är där. Stor fruktig doft av citrus och gula frukter, liten smörighet och en liten ton av fatkrydda och rostade hasselnötter. Torr och frisk med en fokuserad fruktighet och en nästan krämig munkänsla med nyanserad fruktighet och diskret fatstruktur och en lång eftersmak med liten mineralitet. Trots att detta ”bara” är en bourgogne blanc så levererar den faktiskt nästan karaktären och känslan av en Meursault, ett vin som kostar flera hundra kronor mer. Mycket vit bourgogne för pengen alltså.

Bra viner kräver bra glas. Det här glaset funkar för de flesta viner hemma hos mig men för bourgogner, vita som röda, min favorit. Korkskruven på bilden är en Laguiole som du hittar här.

Det finns så många fantastiska viner i Bourgogne men det är sällan man kan sätta en fyndstämpel på dem. Priserna är dessvärre genomgående höga för de bättre kvaliteterna. Därför är det extra roligt att hitta inte bara en, utan två fyndbourgogner.

Egendomen Au Pied du Mont Chauve ägs av familjen Picard som bland annat också äger Chateau de Chassagne-Montrachet. De köpte den förfallna egendomen 1997 och har ägnat de senaste tjugo åren till att lyfta de kvaliteten på 27 hektaren. Vingårdarna arbetas med häst och vinmakningen är traditionell. Resultatet är viner med otvetydig prägel av klassisk Côte du Beaune.

Det röda 2015 Au Pied du Mont Chauve Bourgogne Pinot Noir levererar elegant sammetslen komplex rödbärighet med fin ekfatskrydda, örtighet och mycket lång frisk eftersmak. Ren njutning och hade någon sagt att det var en Beaune 1er Cru så hade jag inte varit förvånad! Vita 2015 Au Pied du Mont Chauve Bourgogne Chardonnay har en rik, smörig och nötig karaktär som kompletterar den rika, friska  frukten av citrus och gulstenfrukt som sömlöst går ihop medfin fatstruktur. Vinet skulle kunna passera som en Meursault eller Saint-Aubin utan problem.

Bourgogner av denna kvalitet brukar kosta minst en hundralapp till. 2400 flaskor av varje har köpts in och det finns spridda buteljer kvar runt om i landet. Försök att lägga vantarna på ett par stycken. Själv köpte jag tolv av varje utan att tveka.

Vinerna får ett extra lyft ur detta bourgogneglas. Bourgognekartan på bilden hittar du här.

Jag värmde upp lite grand i fredags med bourgogneprovning med Borrby Seriösa Vinprovningssällskap. Trevligt och stimmigt. Idag var det nämligen verkligen seriöst då skolan fick besök av Michel Jamais som gjorde en rejäl genomgång av området dit han i princip har klippkort. Vi provade viner som skickats upp från BIVB och därför saknas på svenska marknaden Många riktigt bra.

Eftersom eleverna ”offrade” en hel söndag på att sitta i skolbänken så hade vi kryddat listan med några äldre viner med fin stamtavla från Louis Jadot. Med snart arton år på nacken var vinet från Pommard läckert moget. Betecknat som premier cru men utan vingård angivet då flera olika klassade lägen blandats. Två år yngre var Corton Pouget Grand Cru fortfarande kraftfullt och ännu inte helt utvecklat och visade kraft och struktur bakom den fina pinot noir-frukten. Man kan ha det värre en söndag.

1997 Pommard Premier Cru. Medeldjup, briljant smaragdröd med rödorange kant. Stor, läcker, utvecklad och parfymerad doft med massor av varma röda bär, mosiga jordgubbar, körsbär, svamp, höstlöv, lätt fatkryddig och med animalisk kroppslighet. Fyllig, fruktig, smakrik med massor av rik,silkig rödbärighet, sandelträ, friska syror, stor intensitet, mycket fint polerade men stadiga tanniner med bra struktur. Mycket lång, elegant eftersmak med kraft, vitalitet och kryddigt avslut.

1999 Corton Pouget Grand Cru. Medeldjup smaragdröd. Stor, ganska intensiv doft men ännu inte helt utvecklad doft med nyanserade toner av röda bär, hallon, blodapelsin, kanel och lätt parfymerad kryddighet och en fin mognadston med svampighet och skog. Medelfylligt, mycket friskt med blodapelsinsyra, massor med mycket fina tanniner, liten bitterhet, syrliga röda bär parade med mjuk varm frukt. Eftersmaken är överraskande stram och tuff, lång med en efterklang av söt tobak, svarta vinbär och en nyans av lakrits. Kan sparas ännu många år. Här skrev Michel för två år sedan om samma vin.

 

Vad är ett bistrovin? Frågar du mig så är det ett enkelt, mjukt och rättframt vin som man gärna dricker i stora klunkar men som har ryggrad nog att stå emot massor av olika sorters mat. Det är helt enkelt den ärliga typ av vin som serveras ur karaff på var och varannan fransk bistro. Beroende på var man befinner sig geografiskt så varierar vinets ursprung efter vad som produceras lokalt. Eller så borde det vara.

Själv älskar jag den typen av vin. De ger nöjsam njutning, spelar andrafiolen till bordets upplevelser och slinker lätt  ner som socialt smörjmedel. No more. No less.

Plockade upp två sådana viner på det lokala Systembolaget i Simrishamn härom dagen. 2012 Antonin Rodet Coteaux Bourguignons har ett ursprung som jag tidigare inte provat. ”Coteaux Bourguignons” är en beteckning som sedan 2011 ersatt den märkliga benämning ”Bourgogne Grand Ordinaire”. Vi pratar om enkla vita, röda eller rosa viner som kan framställas av samtliga tillåtna druvorter och kan komma från samtliga vingårdar i regionen. Just detta vin består huvudsakligen av druvan gamay och levererar just inte mer än förväntat. Det är ett lätt, något syrligt och kort vin som inte vet om det ska stå på sitt grönstjälkiga eller rödbäriga ben. Men serverat svalt till lite charkuterier eller till vardags till en coq au vin fungerar den alldeles utmärkt.

Det andra vinet köpte jag enbart på grund av etiketten (jo, jag gör så ibland). Precis så ska ett klassiskt franskt vin på bistro se ut i den ultimata världen av rödrutiga dukar, arroganta kypare, ljuvlig mat, ljusblå gauloiserök och känslosamma chansoner.  2012 Les Dauphins Côtes du Rhône Reserve lever tack och lov upp till utanverket och smakar också som det ska med generös bärig doft, typisk sydfransk kryddighet. Riktigt saftig, charmig och med en rustik karaktär, som gjort för enkla, smakrika rätter och långa kvällar vid matbordet.

Att köpa ett vin från någon av de trettiotre vingårdar i Bourgogne som är klassade som grand cru är aldrig billigt.  Även från Corton, som är den allra största (om man räknar bort Chablis grand cru) och rimligast prissatt, brukar priset börja på 500-600 kr per butelj. Därför var det med viss förvåning som jag upptäckte att 2006 Corton Grand Cru från Louis Latour såldes på Systembolaget för blygsamma 298 kronor.

Nu fanns det ju vissa varningssignaler; det fanns många flaskor på hyllan, en ganska svag årgång (även om det kan betyda att de är drickfärdiga tidigare) och en stor firma som inte hör till toppskiktet. Men ändå. En grand cru är ju alltid en grand cru och för trehundra måste den ju ändå ge valuta för pengarna. Det är just sådana resonemang man för när snålheten bedrar visheten.

Det här var verkligen inte roligt. Den lite stumma, dova doften med drag av tobak och mörka bär saknade den förväntade nyanserat, parfymerade och kryddiga tonen. Smaken var dock den största besvikelsen; ganska fyllig men med kärva och spretiga tanniner, obalanserat och med omogna, gröna drag bakom den mörka bärigheten. Osedvanligt kort, ofokuserad och lite grov. För runt hundralappen hade det kunnat vara ett okej köp. Dyrköpt erfarenhet trots ett billigt pris.

Mitt facebookflöde fylls av bilder och kommentarer där vänner och kollegor på semester njuter av den ena vinet mer storartat än de andra. Själv är jag vinledig. Det innebär inte att jag inte dricker vin. Tvärtom. Jag bälgar i mig vin och njuter utan eftertanke.

När man dagligen arbetar med vin, skriver om dem, läser, analyserar och lär ut så är det underbart att bara släppa allt några veckor om året. När jag nyligen spenderade tre veckor i södra Frankrike drack jag bara enkla men goda viner från de lokala kooperativen och odlarna. Mest rosé, lite vitt och knappt något rött. Svalt, till mat och rakt ner i halsen från hyrhusets enkla glas. Det var ljuvligt. Det måste vara som för en litteraturkritiker att slänga sig i hängmattan och åter  plöja samtliga tummade pockets av Agatha Christies deckare. 

Hemkommen har jag fortsatt denna opretentiösa vinkonsumtion och vinledighet. Dock fick jag på posten en butelj av en enkel röd bourgogne jag provade för ganska precis ett år sedan. Det var importören som tyckte att jag skulle smaka den senaste årgången. Det passade mig precis för 2011 Mâcon Rouge Rochebin är just så där sommarlätt, bärfriskt, rödlätt och enkelt som ett sommarvin ska vara. Det finns bara där i sin raka, rena ärlighet och leker obemärkt bredvid den okomplicerade sommarmaten och smyger in som mjukt smörjmedel i konversationen på altanen med grannarna. Inte stort, inte komplext men bekymmerslöst och njutbart som de där ljumma sensommarkvällarna. 

Jag tror jag fortsätter min vinsemster.

Efter att jag häromsistens provade en trevlig vit bourgogne från Bret Brothers så fick jag några prover från importören Franska Kvalitetsviner.

Förra gången gällde det ett vin från brödernas negóciant-verksamhet, det vill säga viner från inköpta druvor. Nu handlar det om två stycken viner från deras egna vingårdar i Pouilly-Vinzelles. Enda skillnaden mellan de två vinerna är, som jag förstått det hela, åldern på vinstockarna. Vinet som har vingården ”Les Quarts” angiven på etiketten är från 40-80-åriga stockar, medan det andra är från samma vingård men från stockar på runt 25-45 år. Vinifiering och lagring verkar vara densamma men ”Les Quarts” är ett år äldre.

Redan på utseendet är ”Les Quarts” djupar i intensiteten vilket också kommer igen i doften som är påtagligt rikare och komplexare. Även i smaken är det ”enklare” vinet mer återhållet med betoning på fräschör och elegans med ”Les Quarts” spelar på bredare och djupare toner men med en bakgrun av fina syror. Mycket intressant med den stora skillnaden och att två fina fina viner med så olika personlighet kan ha samma ursprung.

2011 La Soufrandière Pouilly-Vinzelles. Ljust gul med litet grönt inslag. Medelstor fruktig och ung, ännu outvecklad doft av gul frukt, gula äpplen och päron, antydan till honungsmelon och en liten rökig mineralitet. Medelfyllig mycket fruktig smak av gula äpplen och en tydlig karaktär av mogna, gula och saftiga päron, mycket frisk och fin syra, liten smörighet, slank kropp. Lång, ren och fin eftersmak med diskret fatkaraktär läskande syror och en kvardröjande päronfruktighet. 

2010 La Soufrandière Pouilly-Vinzelles ”Les Quarts”. Knappt medeldjupt gyllengul. Stor doft med komplexitet och karaktär av mogen gul frukt, smörighet, rostade hasselnötter, citronzest, antydan till vanilj och lite honung. Fyllig, rik och bred smak av mogen gul frukt, ananas, gula äpplen, päron, frisk citrusdominerad syra, tydlig mineralitet och fint balanserad ekstruktur. Lång, balanserad och rik eftersmak med mogen frukt, nötter och smör. Fint vin i Meursault-skolan.

Bret Brothers är de två bröderna Jean-Gui och Jean-Phi Bret som tillsammans driver egendomen Domaine La Soufrandière. Förutom viner från de egna vingårdarna säljer de viner från sin lilla och hårt specialiserade négociantverksamhet. Alla viner är från Macônnais, från en vingård, en odlare och från gamla vinstockar. Druvorna skördas för hand i deras egen regi, vinifieras och lagras i deras egen källare. Det handlar om små volymer på mellan 900 och 4000 buteljer.

Denna Pouilly-Fuissé är det första vin jag provat från bröderna och den lovar mer. Ett av de bättre vinerna från området jag har provat. Mycket ungt men redan njutbart och med uppenbar potential för många år på butelj.

2010 Pouilly-Fuissé Climat La Roche Medeldjupt citrongul. Ganska stor och ung doft men ändå med viss komplexitet med hasselnötter, citronzest, apelsin, gula frukter, vita blommor, mineralrök, krita och ett lite flyktigt inslag. Medelfyllig, torr smak med mycket frisk och läckra syror, rik, mogen och fokuserad citrusfruktighet och gul melon uppstramad av diskret ekstruktur och nästan dammig kritighet och mineral. Ung, balanserad och elegant med lång eftersmak.