Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Även om ”Fortsättningen” är mer modern än den ursprungliga kokboken så känns ändå vissa saker daterade efter lite drygt två decennier. Entusiasmen över scampi är en sådan sak liksom namnet på detta brödrecept. Butler har här blivit inspirerad av ett recept han fått från ”en invandrarkvinna i Skåne”. Lika ospecificerat som ursprunget lika odefinierbar är karaktären på brödet. Dock enkelt att göra utan knådning om du har en ordentlig matberedare.

50 g jäst
500 g (8,5 dl) vetemjöl
500 g (8,5 dl) lantbrödsmjöl
5,5 dl vatten
0,5 dl olivolja
1 msk salt

Värm vattnet fingerljummet (37°), smula jästen i degbunken och tillsätt lite av vattnet så jästen löser sig. Slå på resten av vattnet, saltet (jo det ska vara en matsked salt). Tillsätt allt mjölet och arbeta ihop till en fast deg. Bästa att använda matberedare då det kan vara lite tungt att få ihop den för hand. Täck degen och låt den jäsa på dragfritt ställe i en timme. Dela degen i två delar och forma två limpor utan att knåda. Lägg på plåt med bakplåtspapper och låt jäsa i 30 minuter. Sätt ugnen på 250°. Grädda i nedre delen av ugnen i 15 minuter. Stäng av värmen och låt bröden stå kvar i ugnen ytterligare 15 minuter. Låt svalna utan bakduk på galler.

Väldigt lättbakat bröd. Resultatet är ett jämnt, småporigt, lättskuret bröd med ganska mjuk skorpa men lite torrt och småtråkigt. Ett enkelt lantbröd till vardags. 

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Det här receptet gör anspråk på att vara ett autentiskt amerikanskt recept på cheesecake (här har jag gjort en liknande variant med blåbär). Om det stämmer vet jag inte, jag brukar göra den lite enklare och frusna varianten som är helt annorlunda i karaktären. Butler rekommenderar att den serveras med exempelvis en hallonsås av mixade bär. Kan behövas som kontrast till den milda fina smaken på kakan.

7-8 personer

1 pkt digestivekex (400 g)
1 dryg msk smör
2 msk kanel
cirka 1 msk vatten

Till fyllningen
3 pkt à 200 g cream cheese
4 dl crème fraiche
7 ägg
1 dl socker
saft och finrivet skal av 1/2 citron
1 struken msk vaniljsocker

Mixa kexen slätt i matberedare. Smält magarinet och blanda med kexsmulet tillsammans med kanel och 1 msk vatten tills du får en fin konsistens att klä en springform med (mina kex var ganska torra så det gick minst 25 g smör och ungefär 0,5 dl vatten). Enklaste och bästa sättet att få jämn botten och rak hög kant är att använda ett glas eller bur med plan botten och helt rak sida och forma kakskalet med det. Blanda färskosten och crème fraischen jämnt och smidigt i matberedare och blanda därefter i äggen ett i taget så att de blanda i ordentligt. Tillsätt sist citronskal, saft, socker och vaniljsocker (eller äkta vanilj). Häll smeten i formen och grädda sedan i 35-50 minuter i 150°, eller till smeten stannat (tog nästan en timme för mig).

Mild, fin och fluffig fyllning och jättefin smak på smulkakan som fick lite pepparkakskaraktär av kanelen. Jag hade nog tagit i mer citron och socker för högre smakintensitet. Smakade faktiskt bättre dag två.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Den som följer denna blogg vet att jag och bakning inte går särskilt bra ihop. Därför blev jag själv förvånad när jag häromdagen lyssnade på ”Meny” i P1 där Martin Johansson, mannen bakom ”Pain de Martin” och surdegshajpen, deltog och jag blev helt fängslad. Satt helt pall i bilen och lyssnade uppmärksamt på hur han berättade hur otroligt enkelt det är att baka bröd.

I receptet nedan krävs ingen knådning, inget ljummet vatten och endast 2 (två) gram jäst. Allt handlar om lång jäsning där glutenfibrerna och smaken får utvecklas under lång tid. Knådning, ljummen vätska och groteska mängder jäst krävs bara när processen ska gå snabbt. En verklig ögonöppnare. Galet lättbakat även för en brödanalfabet och ett mycket fint resultat. Originalreceptet här.

Rör ut 2 gram (2 krm) jäst och 1,5 tsk salt i 3,5 dl kallt vatten. Blanda i 7,5 dl vetemjöl (jag tog ungefär lika delar durum, vetemjöl och graham) och rör om tills det blir en jämn smet. Täck över skålen med plastfolie och låt jäsa i rumstemperatur i 6-10 timmar. Skrapa ur degen på ett mjölat arbetsbord. Dra ut till en rektangel, vik ihop ett antal gånger och platta ut något. Pudra över lite mjöl, täck med bakduk och låt jäsa 30-45 minuter. Sätt ugnen på 250° med en braspanna i botten. Dela degen i tre delar och därefter i ytterligare fyra delar med en degskrapa. Lägg de 12 bullarna på bakplåtspapper, slå en kopp vatten i braspannan och grädda bullarna i ugn på 250° i 15-20 minuter. När de fått fin färg tar du ut dem och låter de svalna något på galler. Servera nygräddade.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var många spännande recept i senaste numret av den fantastiska mattidningen Cook’s Illustrated. Kunde inte låta bli att prova att göra en ”Lemon Chiffon Pie” trots att receptet var lite pyssligt. Den blev otroligt bra, särskilt dagen efter då den hittat den rätta luftiga men stadiga konsistensen och jag och Kära Hustrun praktiskt taget slogs om sista biten.

Det här är definitivt en dessert du ska göra minst en dag innan den serveras. Blandningen av gelatin och majsstärkelse verkar behöva tid på sig men sedan blir å andra sidan konsistensen helt perfekt och ljuvlig som chiffong med intensiv citronarom vilande på den sursöta, krämiga lemoncurden och den knapriga kexbottnen. Originalreceptet föreskriver graham crackers som är näsintill omöjliga att få tag på i Sverige. Göteborgskex har en variant de kallar Kornmo som jag använde men det går utmärkt att ersätta med digestivekex.

Pajskalet: Mixa 100 g kornmo/graham cracker/digestivekex fint med 4 matskedar socker och 1 tsk salt och blanda därefter med 100 g smält smör till en massa som liknar ”våt sand”. Häll blandningen ien pajform på cirka 22 cm och pressa den till ett jämnt skal, det går jättesmidigt med ett decilitermått som i bildspelet ovan. Grädda på 175°  i 15-20 minuter. Låt svalna helt.

Fyllningen: Blanda 1 tsk gelatinpulver med 4 matskedar vatten. I en kastrull vispar du samman 2 ägg och 3 äggulor (spara de separerade vitorna till senare). Blanda omsorgsfullt i 2,5 dl socker, 0,5 tsk salt och 1 matsked majsstärkelse. Rör ned citronzest från en citron och 1,75 dl citronsaft (ca 4 citroner). Värm under ständig omrörning på låg värme tills det hela tjocknar till en krämig konsistens (har du termometer så gäller 75°). Blanda då ner hälften av gelatinblandningen, ta kastrullen från värmen och låt vila några minuter. Ta cirka 3 dl av fyllningen (lemoncurden) och passera igenom en trådsil ner i en bunke och smeta sedan ut curden över bottnen på det svala pajskalet. Ställ pajformen i frysen. Blanda resten av gelatinblandningen i smeten i kastrullen tillsammans med 100 g cream cheese tills allt är väl blandat (om osten inte vill blanda sig helt kan du värma på smeten försiktigt). Passera även denna blandning genom trådsilen ner i bunken. Vispa de tre äggvitorna till ett skum och blanda därefter under fortsatt vispande i 0,5 dl strösocker i omgångar. Fortsätt vispa tills vitorna är blanka och bildar styva toppar. Vänd ner i smeten och blanda väl till en jämn smet. Ta pajskalet ur frysen och häll i chiffonsmeten och bred ut den så att den är högre i mitten. Ställ kallt och låt vila minst 4 timmar, helst till nästa dag.

Förvånade mig själv med att göra en äppelkaka som smakade som på ett lyxigt konditori. Även om jag jag ofta gör äppelkaka så brukar de vara av den enklare, rustikare smuldegstypen. Mandelmassan, den vita chokladen och den mjuka, möra bottnen gör att den kan njutas rakt upp och ner. Men det finns ingen lag som förbjuder lite vaniljsås vid sidan av. Eller en glasskula.

Nyp ihop 2,5 dl vetemjöl med 100 g smör tills smuligt. Blanda i 2 msk farinsockeroch 2 äggulor. Blanda med en gaffel tills du har en fast deg. Lägg upp på lätt mjölat underlag och knåda till en jämn deg. Kavla ut till en rundel och klä en låg pajform på cirka 23 cm. Ställ i kylen.

Sätt ugnen på 225°. Skala och kärna ur 4 fasta äpplen (svenska så klart när det är säsong) och klyfta i åttondelar. Smält 50 g smör i en stekpanna och häll i 1 dl farinsocker och lägg ner äppelklyftorna. Låt det hela puttra på spisen strax över medeltemperatur, rör om då och då. Efter ungefär 10 minuter börjar sockermassan tjockna något samtidigt som äpplena börjar mjukna. Blanda ner 0,5 dl rostade mandelspån (finns färdiga i påse) och stjälp sedan upp det hela över degen i pajformen. Hyvla över 50 g vit choklad och 50 g mandelmassa. Avsluta med att strö över 0,5 dl mandelspån. Grädda i ugn i cirka 25 minuter.

Shortbread är den perfekta kakan till en kopp te! Denna engelska klassiker är smulig, mör och löjligt läcker i sin smörighet. Väldigt lätt att göra även för en bakningsneurotiker som undertecknad. Detta recept kräver en våg, Har du ingen så är det dags att önska en i julklapp.  Stor risk för beroende och att kakorna är uppätna innan de ens hamnat på kakfatet.

Rör 230 g rumsvarmt smör mjukt. Rör in 110 g strösocker och 0,5 tsk salt ordentligt. Sikta över 260 g vetemjöl och 80 g maizena och arbeta in tills degen går ihop. Kavla ut till en rektangel cirka 1 cm tjock på bakplåtspapper. Skär ut kakor och sprid ut dem med några millimeters mellanrum och nagga dem med en gaffel. Kyl 20-30 minuter i kylskåp. Grädda cirka 45 minuter på 150°. Kakorna ska inte ta färg. Låt svalna innan du börjar hantera dem.

Sedan jag publicerade det här receptet på saffransskorpor  (jag tror receptet kommer från Leila ursprungligen) för tre år sedan har det varit ett av de mest lästa och ligger tätt i hälarna efter Julia Childs bouef bourguignon. I slutet på februari börjar det rassla in träffar från sökmotorerna och det blir mer för varje år. Det här skorporna verkar ha blivit en riktig julklassiker. Väl värda att testa om du inte redan gjort det.

100 g smör
1 kuvert saffran
50 g grovhackad mandel
1 1/2 dl socker
2 ägg
5 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
1 dl hackade russin

Sätt ugnen på 200 grader. Smält smör och rör sen i saffran, hackad mandel och låt svalna lite. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt smörblandningen försiktigt. Blanda vetemjöl med bakpulver och russin. Tillsätt blandningen lite i taget och arbeta ihop till deg (jag tyckte det behövdes ytterligare lite mjöl). Rulla degen till tre längder. Lägg på papper och platta till lite. Grädda ca 20 min. Skär genast längderna i smala sneda bitar, rosta med snittytan uppåt i 175 grader i 10 minuter, men vänd och rosta andra snittytan efter halva tiden. Stäng av ugnen, låt rosta ytterligare med ugnsluckan på glänt.

Det måste varit någon gång i början på 1990-talet som jag först smakade en banoffipaj och då var det en wow-upplevelse. Kombinationen av den smuliga, lite salta digestivebottnen, den kraftiga kolakrämen, bananerna och den fluffiga grädden var underbar. Sedan var ju det där med kolakrämen som man gjorde genom att koka en burk kondenserad mjölk. Så himla häftig. Då. Det ett tag sedan jag både åt och lagade denna kaloribomb så nu var det på tiden. Eller som Kära Hustrun sa efter två tuggor: ”Varför gör du den här så sällan? Det är ju jättedumt!”

Googlade lite och fick reda på att rätten komponerades på den engelska restaurangen The Hungry Monk redan 1972 och blev en omedelbar succé. Den fanns kvar på menyn ända tills krogen slog igen för ett halvår sedan. Hemsidan med kokböcker och originalreceptet (som är lite annorlunda än mitt) finns fortfarande kvar.

Sjud 2 oöppnade burkar sötad kondenserad mjölk i en gryta med vatten under lock cirka 3 timmar. (OBS! Se till att burkarna är täckta med vatten hela tiden. De kan explodera och sprida kladdig kolasås i hela köket annars. Om du ändå håller på kan du koka flera burkar, de håller hur länge som helst och är bra att ha till hands). Krossa och smula ett paket (400 g) digestivekex i en plastpåse. Smält 175 g smör, häll ner i smulet i påsen och krama ihop. Platta ut kexblandningen i en pajform (cirka 30 cm) och ställ i kylen en timme. Öppna de avsvalnade burkarna och bred ut kolasmeten på bottnen. Skiva 3 bananer och sprid ut över kolasmeten. Bred ut 3 dl vispad grädde och toppa med hyvlad choklad och lite mandelspån som du rostat i torr stekpanna. Ställ kallt innan servering.

Till raden med sötsaker med labneh som getglass och gettryfflar lägger jag nu getcheesecake. Baserat på detta recept fick jag en dessert med en intressant smakbrytning mellan sött, salt och syrligt. Nästa gång ska jag definitivt hoppa över kokosglingorna och istället blanda i lemoncurd.

Smula 10 digestivekex och blanda med lite drygt 25 g smör och bottna 5-6 små portionsformar med blandningen. Mosa samman 200 g cream cheese (typ Philadelphia) med lika mycket labneh (cirka 6 bollar). Blanda i 1 dl sötad, kondenserad mjölk, 0,5 dl kokosmjölk (eller ersätt med mer kondenserad mjölk), 2 msk vaniljsocker och 2 msk kokosflingor och vispa samman väl med elvisp. Fördela blandningen i formarna och ställ i kylskåp några timmar. Rosta mandelspån på medelhög värme i torr stekpanna tills de börjar få en gyllene färg. Blanda i lite kokosflingor och rosta ytterligare ett par minuter. Låt svalna och toppa formarna innan servering.

Mycket Nutella har det blivit. Är inte sponsrad även om jag gjort både glass och mousse hittills och har ännu ett recept i pipeline. Enklast och kanske godast hittills är dessa coockies med djup och chokladig smak och härligt seg konsistens.

Rör samman 2,5 dl Nutella eller annan hasselnötskräm med 2,5 dl vetemjöl, 1 dl socker och 1 ägg. Arbeta samman väl. Det blir en ganska torr och smulig deg. Skopa upp deg med en matsked och forma till bollar och lägg på bakplåtspapper. Tryck till med undersidan av ett glas så de blir en halv centimeter tjocka rundlar. De kan ligga ganska tätt då de inte rinner ut. Skjuts in i ugnen på 175° i ungefär 15 minuter. Klart.

Här är originalreceptet.

Följ bloggen på Facebook!