De senaste åren har den italienska julkakan panettone blivit väldigt populär. I var och varannan butik hittar man de juliga förpackningarna i olika storlekar som det blivit allt vanligare att ta med som gå-borts-present istället för en chokladask. Traditionellt serveras de som de är med ett glas mousserande vin men jag misstänker att de allra flesta blir stående oätna tills de passerat bäst-före-datum och de kan slängas med gott samvete. De är i ärlighetens namn inte de roligaste bakverk man kan tänka sig. De smakar som ett mellanting mellan torr sockerkaka och ovanligt luftig fruktkaka. Man måste nog vara italienare för att till fullo uppskatta den.

Men nu hade jag i min ägo en ovanligt fin och stor panettone som jag fått i julgåva och eftersom vi skulle ha julfest så var det ett bra tillfälle att få avsättning för den. Eftersom festen skulle hållas i vårt uterum där vi har en kamin och vi skulle grilla så tänkte jag att grillad/rostad panettone kanske inte skulle vara så dumt. Torrt bröd brukar ju bli gott när man rostar det. Mycket riktigt blev det en riktig höjdare.

Skär panettonen i ganska tunna skivor. Släng dem på grillgallret, grillpannan eller rosta i ugn eller brödrost. Kolla dem noga för de bränns vid snabbt. Servera med björnbärs- eller hallonsylt, grädde som du vispat lätt med en klick turkisk yoghurt och smaksatt med vaniljsocker och finrivet apelsinskal och slutligen ringlar du lite flytande honung över hela härligheten.

Här har jag samlat samtliga julrelaterade recept från bloggen. Håll till godo.

Julbordet

• Griljera skinkan utan söl
• Köttbullar
• Senapssill med vuxen smak
• Brantevikssill
• Kryddsill och senapssill med calvados
• Janssons frestelse
• Rödbetssallad med sting
• Potkäs eller krukost
• Ris à la Mandelmassa

Köpte färsk torsk på torget idag så fick bli en variant på ett gammalt recept som var väldigt lyckat. Jag ville dock ha lite mer kraft och sting i rätten så jag mistrade lite med grov dijonsenap. Enkelt men mycket bra, speciellt när vi njöt en torr cider till.

Mitt knep för att få torsken (400 g) riktigt fin är att dela den i portionsbitar och lägga den i ett isbad med kraftigt saltat vatten och saften från en citron. Där får den sedan ligga minst en timme. Fisken blir lätt rimmad och iskylan gör att den blir fast och ”skivig” i köttet.

Hårdkoka några ägg, skala och hacka. Skala potatis, dela och koka. Under tiden smälter du 50 g smör i en vidbottnad gryta/traktörpanna och vispar i 2 msk grov dijonsenap och 1 dl torr cider (alternativt vitt vin). Lägg i den lätt rimmade torsken, skiva över ytterligare 50 g smör och drössla över en stor näve finstrimlad purjolök. Lägg på locket och sjud sakta till fisken är precis färdig (knappt 10 minuter). Strö över ägghacket och servera till potatisen och gröna ärtor.

Igår morse satt jag i morgonrock och med en kopp kaffe och greps av helig morgonvrede när jag läste om hur förslaget om gårdsförsäljning stoppats. En kvart senare hade jag postat en bloggpost i ämnet.

Kombinationen alkohol, dubbelmoral, monopol och politik slog tydligen an en sträng.

Plötsligt sköt besöken på bloggen i höjden. Fascinerat tittade jag på stapeln över visningar. Min vanliga dagsnotering på runt 1500 till 1700 träffar passerades innan lunch. Det såg tidigt ut som det gamla svårslagna rekordet på 6200 visningar från när bloggen och jag omnämndes i Svenska Dagbladet kunde hotas. Vid midnatt hade jag haft över 9000 besök!!! Booom!

Nu ett dygn senare rullar det fortfarande på och bloggposten ligger nu på topp-10 över mest lästa inlägg någonsin. Helt galet! Hoppas nu att mitt lilla bidrag i debatten kan flytta positionerna ett par millimeter åt rätt håll. Om monopolet inte kan överleva gårdsförsäljning så har systemet verkligen överlevt sig självt. Det är nya tider nu.

Så har folkhälsoministern Gabriel Wikström (s) och ordföranden i IOGT-NTO Anna Carlstedt stängt dörren för gårdsförsäljning av vin, öl och cider.  Detta görs i en gemensam debattartikel i Aftonbladet idag.

Länge har det diskuterats och utretts hur en gårdsförsäljning skulle kunna se ut och att det inte strider mot EUs direktiv står klart då Finland har gårdsförsäljning utan att deras ALKO krackelerat. Man har föreslagit att gårdsbutikerna skulle fungera som utlämningsställen för Systembolaget (så som bensinstationer och livsmedelsbutiker gör) och att inköpen skulle vara begränsade till ett par flaskor per tillfälle och endast i samband med organiserade rundturer. Till och med en starkt begränsad försäljning i liten omfattning hade haft en stor betydelse för dessa småproducenter. Då produktionen ofta är liten kommer det aldrig att handla om stora volymer. Men att få sälja sex flaskor öl av lokalt odlat korn eller två flaskor vin efter en vinprovning skulle ha stor ekonomisk betydelse för dessa entreprenörer. Det skulle skapa arbetstillfällen och påverka besöksnäringen på landsbygden då många av producenterna ligger utanför storstadsområdena.

Men nej. Det går inte för sig att ta en halvdagsutflykt till en vingård eller ett bryggeri, gå en rundtur, prata med människorna bakom drycken och slutligen köpa en liten ranson av den hantverksmässiga drycken. Småskalig, svårtillgänglig och ganska dyr lokalt producerad alkoholdryck är skadligt för folkhälsan och utgör ett hot mot vårt samhälle. Kaos skulle utbryta. Diskussionen avslutad och dörrarna stängs!

Som garant för en begränsad alkoholkonsumtion står Systembolaget. Med 427 butiker centralt placerade, ofta i köpcentrum, över 500 serviceställen och hemleverans begränsas tillgången. Under sex av veckans sju dagar kan man gå in genom dörrarna och köpa obegränsade mängder av öl, vin och sprit. Närmare 60% av vinvolymen utgörs av bag-in-box och monopolet tillhandahåller även de billigaste sorterna i pet-flaskor och tetrapak. Tvekar du vad du ska köpa så kan du bara välja vinet efter vilken kändis du känner störst förtroende för då Ernst och Morberg sätter folkhälsa och kvalitet i första rummet. Du kan köpa flakvis av prispressad burköl där den höga alkoholprocenten inte går att missa. Färdigblandade drinkar erbjuds för att alkoholen lättare och snabbar ska slinka ned. Monopolet är noga med sitt urval och lägger därför stor prispress på producenter och leverantörer för att hålla priserna nere.

Svenska folket kan andas ut. Svängdörrarna hålls öppna. Folkhälsan är räddad.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu är det väder för värmande och mustiga grytor. Kungen bland köttgrytorna är obestridligen boeuf bourguignonne. Rätt tillagad med kärlek och omsorg finns det knappast något mer tillfredsställande en kulen kväll tillsammans med en flaska rött vin och ett gott bröd.

Här har jag samlat mina recept på denna klassiker. Köp en bit högrev och fram med gjutjärnsgrytan!

• Julia Child klassiska recept som är lite omständigt
• Kortversionen av Julias recept
• Carl Butlers recept är lättlagat och mycket gott
• Mitt eget recept står inte klassikerna efter
• Modern och lättlagad variant
• Boeuf bourguignonne som pastasås

Det är bara lite drygt ett år sedan vi flyttade in i Blå Huset i Borrby. Här bor vi och har butik, kafé och ett bed & breakfast som vi öppnade i början av sommaren.

Sommarsäsongen var minst sagt hektisk med massor av kunder och alla rum var uthyrda under sex veckor. Under högsäsong råder det brist på rum på Österlen men resten av året är här ganska tomt.

För en månad sedan fick vi reda på att vi blivit nominerade till ”Årets övernattning” av Magasinet Skåne. Fantastiskt roligt och hedrande, speciellt med tanke på att de andra nominerade var Mossbylund och Nyrups Naturhotell. Aldrig trodde vi väl att vi efter en första trevande säsong skulle vinna! Vi är helt chockade! Nu måste vi fundera på hur vi ska bli ännu bättre och om vi kanske ska bygga ut med fler rum.

Här är juryns motivering:

”Med stilsäker hand har vinnarna skapat en oas där retrostilen känns både modern och fräsch samtidigt som det personliga bemötandet, den vackra trädgården och det perfekta läget, gör att vi är många som längtar tillbaka.”

Jag arrangerade en liten provning med australiensiska viner i fredags. Googlade runt på vad för mat man kunde servera som var typiskt för Australien. Inte mycket som var upphetsande så jag bestämde mig för kängurufilé även om det inte är något som är särskilt vanligt på matbordet i djurets ursprungsland.

Kängurufilé är knappt lika stor som ett kycklingbröst och är inte helt olik i formen, fråga mig inte var den sitter. Smaken påminner om ett mellanting mellan ren eller hjort och oxfile fast inte lika mör och något trådigare. Den får inte genomstekas då den lätt blir seg. Hittade ett recept på känguru med senapssås som jag modifierade lite för att öka på juligheten. Resultatet blev mycket bra med härlig kryddning, gräddig senapssås och en riktigt god brysselkål vid sidan av. Känguru kan beställas fryst i din matbutik men du kan givetvis prova receptet med nötkött eller annat vilt.

Blanda samman 1 msk vardera av spiskummin, malen kardemumma, 0,5 msk kanel och rejält med nymalen svartpeppar. Torka av filéerna och vänd dem i kryddblandningen och låt dem vila en timme i rumstemperatur. Stek sedan på strax över medelhög värme i smör runt om så att köttet får kraftig färg men inte blir genomstekt.

Ansa och klyfta brysselkål och koka dem i saltat vatten i 7-8 minuter, häll av vattnet och låt dem sedan ånga av. Rosta rejält med hyvlad mandel i en torr stekpanna och klicka i rikligt med smör när mandeln fått fin färg. Slå på brysselkålen och fräs tills den också börjar få lite färg. Häll över i en form, ringla över fin rapsolja och skvätt över lite äppelcidervinäger. Blanda väl, smaka av med salt och håll varmt.

Till såsen sjuder du vispgrädde med ett par teskedar av kryddblandningen till köttet tills att den börjar tjockna, smaksätt med soja och ordentligt med dijonsenap (gärna hälften slät och hälften grov) och smaka av med salt.

Servera med ett smörigt potatismos och en shiraz från Australien.

I veckan har jag i glaset återvänt till Hunter Valley och historiska Tyrrell’s.

Med avgångseleverna i sommelierutbildningen Göteborg provade vi 1998 Tyrrell’s Vat 1. När jag provade den på plats för en dryg månad sedan beskrev jag den så här:

Ljust gyllene. Stor, ännu ung doft av rök, nötter, lemoncurd, nötter, bivax och vita blommor. Komplex. Fyllig, rik och koncentrerad och generös citrusfrukt. Välstrukturerad med toner av lemoncurd, nötighet, fet munkänsla, höga men polerade syror. Mycket lång, elegant, fokuserad eftersmak.

Ett verkligt häftigt vin som med sina sexton år som levererar en stor upplevelse och ungdomlig spänst. Man förstår varför dessa viner förr kallades Hunter Burgundy, likheterna med exempelvis en Meursault är många.

Om fyrahundra kronor är för mycket så kan man få en fin vinupplevelse för dryga hundralappen i  2012 Tyrrell’s Old Winery Verdelho. Druvan verdelho är en doldis i vinvärlden och är väl mest känd (ett väl starkt ord kanske) för att vara en av druvorna vid framställning av madeira. I Australien har den odlats i snart 200 år och verkar trivas bra och ger riktigt intressanta viner. Tyrrell’s variant är inget undantag.

Stor fruktig doft av mogen citrus, lime, lite tropisk frukt och litet aromatiskt/kryddigt inslag. Mycket hög frisk syra som balanseras av en rik fruktighet med karaktär av bakad citron och lime samt en liten sötma. Snyggt balanserad med aptitretande syror och läcker fruktighet. Svårt att inte dricka i stora klunkar. Bör fungera perfekt till skaldjur och ostron.

Båda vinerna ligger i beställningssortimentet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Moussaka är vansinnigt gott tycker jag. Grekerna har bidragit med mycket till mänsklighetens fromma men moussakan är nog deras största gåva, för vad vore filosofer, matematiker och olympier utan mat?

När jag skulle laga till moussaka häromdagen upptäckte jag att min förtjusning även satt sina spår i denna blogg. En hel hög med recept hittade jag, alla riktigt bra och i olika stil och svårighetsgrad. Här har ni alla samlade. Spring och köp en flaska retsina, sväng ihop en grekisk sallad och låt dig inspireras av recepten nedan.

• Öhmans moussaka – så god att den fick bära mitt namn
• Öhmans moussaka 2.0 – inget är så bra att det inte kan bli bättre
• Carl Butlers moussaka – en god, klassisk folkhemsvariant
• Enklaste moussakan – Lotta Lundgrens superenkla
• Moussaka så greken gråter – komplicerat men galet gott