Detta bildspel kräver JavaScript.

Härom året tipsade jag om en låda med sherry som var en perfekt julklapp till den som ville lära sig om detta fantastiska vin. Tyvärr finns inte denna längre. Men vill man ge bort en sherrylåda till en vinintresserad vän finns nu ett riktigt bra alternativ.

Consejo Regulador de Jerez har tagit fram ett litet utbildningspaket som består av sex små flaskor sherry, en cd, provningsunderlägg och en liten bok för provningsanteckningar. Allt ligger förpackat i en alldeles för snygg och nästan överarbetad ask.

På cd:n finns en vacker liten film om området och vinet samt en guidad provning genom de olika vinstilarna som finns i flaskorna. Vinerna är mycket typiska och sammantaget så är det ett tydligt och pedagogiskt upplägg. En perfekt present eller julkapp.

Lådan kan köpas via nätet och kostar 18€. Tyvärr kan man inte välja billig frakt så om det ska bli ett rimligt pris så bör man  beställa ett större antal eller gå samman med fler som är intresserade. Fast om man kontaktar dem och tjatar kanske de kan skicka via vanlig post.

Vill du veta mer om sherry kan du läsa min artikel i ämnet.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Sista timmen på mässan Älska Mat & Vin i helgen så slumpades många varor ut. Jag kom hem med en hel kasse isterband samt en bok med isterbandsrecept. Där saknades förstås mitt recept på brännvinspasta. Lämpligt tillfälle att reprisera med andra ord.  Lova att prova!

Hur man än försöker göra en ”äkta” ragú bolognese så är det alltid någon som med ett besserwisserpekfinger påpekar att ”så där gör man inte i Bologna” eller ”med råvarorna vi har blir det aldrig riktigt”. Lika bra då att komponera en pastasås som blir lika genuin från de skånska pilalléerna via de småländska stengärdsgårdarna upp till trädgränsen och österut till den ryska taigan.

Skala två isterband, skär ner dem i mindre bitar och fräs i smör. Hacka en gul lök inte allt för fint och häll ner i korvfräset. Löken ska inte ta färg eller mjukna. Häll av spadet från en burk hela konserverade tomater, hacka dem grovt och rör ner i fräset tillsammans med 6 cl akvavit. Koka upp. Rör ned 1 dl smetana, 1/2 tsk salt och rejält med svartpeppar. Låt puttra några minuter.
Strax innan servering river du ner pepparrot. Smaka av. En del pepparrot är ganska mild. Annan inte.
Snygga till såsen med hackad persilja innan du serverar den med pappardelle eller annan bandpasta.

Såsen blir matig, mustig och smakrik med en frisk syrlighet från smetana, tomaterna och isterbanden. Jag gillar den riktigt syrliga sorten från Lammhult. Akvaviten med sin dill- och kumminkaraktär kan säkert uteslutas, men det är så himla kul när man kan inkludera vår egen kulturdryck i matlagningen.

Denna rätt kan med fördel serveras till dem som inte tror att de gillar isterband.

Dricka till? Ja vad tror du? Öl och brännvin och inget vinfjönteri.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Idag slog räkneverket om i besöksstatistiken; bloggen har nu haft en miljon (1 000 000) sidvisningar sedan starten sommaren 2009!

Helt overkligt!

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Jag beställde på prov vin från Vinlådan häromdagen och som av en händelse träffade jag i helgen på grabbarna och företaget på mässan Älska Mat & Vin och fick prova några av deras viner.

Det är inte ofta jag får prova en ny druva (edit: hade visst provat romorantin visade det sig) eller appellation. Att i samma vin stöta på både ett nytt område och druvsort hör definitivt till ovanligheterna. Cour-Cheverny är en pytteliten appellation i Loire där man gör vita viner av den ovanliga druvan romorantin. Tydligen är druvan nära släkt med den allestädes närvarande chardonnay men i övrigt vet jag inget om den.

2009 Cuvée Renaissance från François Cazin har en stor och ganska utvecklad mineralrökig doft med mogen citrus, lime och en liten fläkt av eucalyptus. Medelfyllig, knappt halvtorr och mycket frisk med en fint balanserad sötma, mycket apelsin och citrus och lång balanserad eftersmak med lite skalstramt avslut. Tack vare den friska syran och sötman mycket matvänligt. Ett intressant vin…på ett bra sätt.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Har för tillfället en liten förälskelse i Kung Fu Girl Riesling från Charles Smith Wines. Därför var det kul att på mässan Älska Mat & Vin få prova två andra vita viner från samma producent.

I stora vida världen utanför monopolsverige så är lättsamma, fruktiga, okomplicerade och lättdruckna viner av druvan pinot gris en stor framgång. Den som har beställt ett glas vin på en pub i England får med största sannolikhet ett sådant vin och i Kalifornien ökar odlingarna för att möta efterfrågan.  Nu finns ju tyvärr 2011 ViNO Pinot Grigio bara i beställningssortimentet men blir det en framgång där kanske chansen finns att det får berika det skrala sortimentet på Systembolaget.

Myckett ljust gul. Medelstor frisk och fruktig doft av gula och gröna päron, mandarin och mogen citrus. Medelfyllig, torr, läskande frisk syra, mycket fruktig med toner av päron, melon, citrus. Okomplicerad men med bra längd som uppvisar en liten mineralitet och ett lite stramt avslut.

Nu saknas det kanske inte viner av typen som 2011 Eve Chardonnay representerar, men tillsammans med rieslingen och ViNO så bildar de en liten trevlig trio av användbara och sorglösa viner att ha på lut hemma.

Medeldjup citrongul. Medelstor gulfruktig doft av gula äpplen, ananas, lime och med ett litet intressant aromatiskt och blommigt inslag. Medelfyllig, torr och mycket frisk smak med bra koncentration i frukten, fint balanserad med bra längd och en liten aptitretande beska i avslutet.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Redan för två år sedan skrev jag om den fantastiska cavaproducenten Recaredo då jag besökte dem i Penedés och helt nyligen igen då jag provade ett par av deras viner. Igår fick jag chansen att åter smaka samtliga av deras mousserande viner då vinmakaren Ton Mata besökte mässan Älska Mat & Vin.

Recaredos viner skiljer sig från de flesta andra cavor då samtliga är helt torra, alltid är årgångsbetecknade, lagras mycket länge på jästen i flaskan och att hela processen sker helt manuellt. Resultatet är ganska enastående.

Det som främst slog mig vid provningen (som tyvärr revs av på endast 45 minuter) var att jag inte en gång i mina anteckningar nämnde moussen. Bubblorna var helt enkelt sekundära för det var vinerna med sin arom och struktur som steg fram. Att de två vinerna från den rekordheta skörden 2003 var de friskaste och stramaste var också helt osannolikt.

Vinerna finns att beställa från importören Invinitums hemsida och årgång 2006 finns lådvis via Systembolaget.

2007 Gran Reserva Brut Nature (195 kr). Mycket ljust gul. Stor, generös doft med karaktär av gul frukt, honungsmelon, apelsinblom, citronzest, lime, vit persika, tydlig rökighet och mineralitet . Medelfyllig, knastertorr, mycket frisk smak, rik och nästan fet fruktighet med citrus, lime, gula frukter och en lång strukturerad eftersmak med stram mineralitet.

2006 Gran Reserva Brut Nature (1170 kr för 6 fl). Mycket ljust gul. Stor doft av citrus, apelsin, nötter och smör och tydlig rökighet och mineralitet. Medelfyllig, mycket torr och mycket frisk syra. Mycket fruktig men samtidigt slank och elegant med massor av mogen citrus. Lång, rik och komplex eftersmak med stram mineralitet.

2003 Recaredo Brut de Brut (290 kr). Klar mellangul färg. Stor, frisk och brödig doft med rökighet, massor med mogen citrus och ton av marsipan. Lätt, bentorr och mycket, mycket friska syror som dock inte upplevdes som aggresiva. Fokuserad fruktighet av mogen citrus, liten ekstruktur och lång eftersmak med tydlig mineralitet.

2003 Reserva de Particular de Recaredo (630 kr). Klar och medelintensivt guldgul. Stor doft av citrus, mogen, gul frukt och något bokna gula äpplen, lätta oxidationstoner och smördeg. Fyllig och bentorr med imponerande höga och eleganta syror. Smakrik och strukturerad med stram mineralitet och tillbakahållen fruktighet av mogen citrus.

2002 Turó d’en Mota (975 kr). Ganska djup citrongul. Stor uttrycksfull doft av mogen citrus, pomerans och apelsinskal, kryddor, ingefära och läder. Fyllig, mycket frisk med koncentrerad och fokuserad fruktighet, brödig och lite fet munkänsla med diskret fatstruktur. Ännu ung med lång, balanserad och komplex eftersmak med en nästan grusig (!) mineralitet. Mäktigt!

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Portvin är vanligtvis inte mitt förstahandsval bland viner. Sherry är min passion. Men när vi fick prova Fonsecas viner på skolan igår så flyttade genast portvin upp några pinnhål. Snygga, balanserade, fruktiga med en genomgående hög kvalitet och med alkoholen i bakgrunden. Mycket njutbara från ruby och upp. En 20-årig tawny med en pastel de nata måste vara en dröm!

Läs här för enkla och kortfattade fakta kring portvin.

Fonseca Bin 27 Reserve Ruby Port. Djupt körsbärsröd. Stor, eldig doft av syltade körsbär, sötlakrits och lite nytt läder. Fylligt, mycket fruktigt, balanserad sötma, väl dold eldighet, mjuk munkänsla trots ungdomliga och lite tuffa tanniner. Lite kort smak men en mycket behaglig ruby.

Fonseca 10 year old Tawny Port. Ganska ljus rödorange färg. Stor, mogen doft, tydlig eldighet, oxiderad körsbärsmarmelad, gammalt läder, nyponsoppa, kardemumma och knäck. Fyllig, söt, intensivt eldig, mjuk och mycket frisk smak av knäck, massor av torkad frukt, kryddighet, läder och en lång, balanserad och elegant eftersmak med mycket kryddor, anis och läder.

Fonseca 20 year old Tawny Port. Ljust tegelfärgad. Stor, nyanserad och utvecklad doft av torkad frukt, läder, apelsinmarmelad, tranbär och pomerans. Fyllig och mycket söt men med en hög, frisk och balanserande syra, smakrik med massor av lager av knäck, torkade frukter och kryddighet och en uppfriskande smak av citrus och apelsinskal. Mycket lång, intensiv och elegant eftersmak.

1995 Fonseca Guimaraens Vintage Port. Djupt rubinröd som börjar skifta mot tegel i kanten. Ganska stor doft av smörkola, sirapskaka, hallonkräm, syltade körsbär, eucalyptus och en nedtonad eldighet. Fyllig, mycket fruktig med dominans av mörka mogna bär, avrundade tanniner, frisk syra, läder, eucalyptus, salmiak och kirsch. Snygg och polerad med fin kombination av mognad och frukt.

1985 Fonseca Vintage Port. Djupt rubinröd. Något sluten doft ännu ungdomlig doft med ett anslag av eucalyptus, saftiga toner av röda och blåbär, svartvinbärsgelé och piptobak. Fyllig, mycket fruktig smak, mjuka tanniner, fint integrerad eldighet och sötma. Mycket spänstig och ungdomlig men polerad och sammetslen med toner av syltig frukt, tobak, läder och espresso. Lång, rik eftersmak med ett stramt avslut med bra grepp som balanserar den mjuka söta smaken.

2009 Fonseca Vintage Port (halvbutelj). Opak, purpur, nästan svart. Dov, sluten, mörkfruktig och syltig doft med väl dold eldighet och ton av mandelmassa och creme de cassis. Förvånansvärt mjuk munkänsla med de tuffa tanninerna initialt väl inbäddade i rik, mogen frukt och balanserad sötma, mörk choklad, apelsin, mörka körsbär, kaffe, lakrits och andra aromer i lager på lager. Fantastisk insmickrande trots sin ungdom, koncentratin och kraft.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Detta bildspel kräver JavaScript.

Onsdagen ägnades åt det fantstiska äpplet (malus domestica) på Restaurangakademin i Stockholm. Från att ha varit i princip okunnig har jag fått lära mig mycket mer men samtidigt insett att området är lika komplext som vinvärlden. Jag är med andra ord nybörjare på nytt.

Äpplet är speciellt då varje kärna är genetiskt unik och ger upphov till en ny klon. Exempelvis så tog en engelsk bryggmästare vid namn Cox och planterade nio kärnor ur samma äpple och ur två av dessa spirade sedan cox orange och cox pomona. Detta är anledningen till att äppleträdd alltid ympas för att man ska ha kontroll på vilken sort man odlar.

Människan har odlat äpplen i över 3000 år och redan de gamla romarna hade minst 25 namngivna sorter. Totalt finns det omkring 7000 olika äppelsorter varav vi har 450 i Sverige och dessa delas in i tre huvudytper. Astrakaner: Små eller medelstora med en plattare form, glänsande och något fett skal samt löst och sött fruktkött. Tidig sort med kort hållbarhet. Exempelvis alice, hampus, tranparent blanche. Kalviller: Medelstora elller stora med konisk form, framträdande åsar och friskt och saftigt fruktkött. Kan sparas fram till jul. Exempelvis signe tillich och gravensteiner. Renetter: Torrt, skrovligt skal, men slät form. Mognar sent och har fast fruktkött med karaktäristisk och aromatisk smak. Måste mognadslagras. Exempelvis cox orange, ingrid marie, ribston, belle de bocop.

De sorter vi odlar i Sverige är söta och aromatiska och lämpar sig skiljer sig från de som exempelvis används i Erankrike till cider och calvados. Våra äpplen är söta, aromatisk och lämpar sig till som ät- och dessertäpplen, till must och till cider som blir ren, fruktig och ganska alkoholstark. De sorter som odlas i norra Frankrike till cider och calvados är ofta mindre söta, grova i köttet och en del har mycket bitterhet. De är med andra ord inte goda att äta.

Precis som druvor och andra jordbruksprodukter påverkas äpplet av växtplats och jordmån. Vi provade must av samma sort, identisk tillverkning men från olika platser och kunde konstatera att skillnaden var stor. När vi dessutom jämförde med andra sorter kunde konstateras att växtplatsen inte påverkade aromen nämnvärt men däremot struktur, syra och sötma.

Det var också spännande att uppleva hur man kan lagra äpplemust och hur de utvecklar kryddiga och lite smöriga aromer. Vi testade sjutton (17) olika typer av cider från Frankrike, Spanien, England och Danmark. Fantastiskt stora variationer i karaktär och stil, synd bara att det inte var med någon svensk sort med sin rena, äppelfruktiga stil.

Blande de tolv sorterna äppelsprit som provades så var det inte någon calvados som imponerade utan ett svenskt fatlagrat äppeldestillat: Roslags Äppleavec från Norrtelje Brenneri:

Mycket ljus men med en stor äpplearomatiskt doft med inslag av earl grey, cederträ och en ton av själva äppelträdet och bladverket. Mycket speciell. Smaken var mycket fruktig, rent och snyggt destillerad med tydlig äpplighet, kryddighet och mynta och anis i den långa och balanserade eftersmaken.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Ett enkelt nöje man har som bloggare är att kolla på besöksstatistiken. Även om den sällan bjuder på överraskningar så är det ett sätt att kolla om någon länkat, vad folk googlat på och vad läsarna tycker är intressant. Vanligtvis ligger sidvisningarna på mellan 1500 och 2000. Men igår hände något.

När Svenska Dagbladets pappersupplaga publicerade artikeln om retromat där jag intervjuades så studsade siffrorna upp med cirka tusen sidvisningar och dalade sedan. I måndagskväll lades artikeln ut på nätupplagan och plötsligt blev det helt galet. Mitt gamla rekord på 4400 sidvisningar från nyårsafton rök redan på tisdagseftermiddagen och räkneverket stannade först på 6 436! Jag misstänker att det är ett rekord som kommer att stå sig mycket länge!

Idag är det tillbaka i normala spår sedan artikeln flyttats från tidningens startsida. Men det var kul så länge det varade.

Missa inte chansen att vinna ett antikvariskt ex av klassikern Carl Butlers Kokbok som avhandlades i artikeln.

Glöm inte bort de söta vinerna. De bjuder på en rikedom och komplexitet som man sällan hittar i de torra vinerna. Hittar du inget bra tillfälle att dricka ett sött vin så ska jag ge dig ett: skippa blandgodiset framför filmen under fredagsmyset och smutta på ett glas sött istället. Mycket godare och nyttigare.

2011 Gardo & Morris Late Harvest Riesling är en nyhet på systembolaget och tydligen den första söta rieslingen från Nya Zeeland som landat här. Sent skördad riesling som bevarat de druvtypiska dragen med frisk, härlig doft av citrus, clementin, aprikos, lime, honung och en diskret petroleumton. Smaken är söt men med en hög, frisk och balanserande syra och med massor av mogen lime, citrus, honung och lång, ren och balanserad eftersmak med friskt avslut. Mycket bra för knappa 100-lappen.

2010 d´Arenberg Noble Chardonnay Semillon kommer från Australien, ligger på beställningssortimentet och har en helt annan karaktär präglad av ädelröta. Stor doft av aprikosmarmelad, honung, solmogen citron, vita russin,  ett drag av saffran och med en rökig och lite gummiaktig petroleumton. Intensivt söt och illande friskt med stor munfyllande simmig oljighet, honung persika, aprikos, lime, citrus och en liten stramhet i den långa eftersmaken. Mycket koncentration och karaktär för en liten peng.