arkiv | 2020

Favorit i repris: Mannerströms falukorv

Idag vräker regnet ner över Österlen och varma härliga september har definitivt gått över i höst. Perfekt dag för ”comfort food”. Detta äter jag idag och repriserar hela bloggposten. Håll tillgodo.

Jag älskar verkligen falukorv. Denna stapelvara i det svenska köket kan vara outsägligt trist men om den är av god kvalitet kan man göra så mycket gott av den. Att bara knapersteka den och servera tillsammans med stuvade makaroner är sådan där mat som gör mig snäll och lycklig.

Jag har länge hävdat att Lidls märke Enebacken är den bästa massproducerade falukorven, men nu har den fått mycket stark konkurrens. Hälsingestintans falukorv fanns i charkdisken på Ica idag och fick följa med hem. Endast köttråvara av svenskt nötkött (vilket originalreceptet föreskriver) från frigående djur och dessutom hängmörat. Mycket bra smak och fast, lite mörkare färg och fin konsistens. Rekommenderas.

Något annat som rekommenderats av många är Leif Mannerströms variant på ugnsgratinerad falukorv som återfinns i hans utmärkta bok ”Husmanskonst”. Eftersom alla ingredienserna fanns hemma idag så var det ett enkelt beslut att testa detta recept. En riktig festmåltid! Vi drack en halvtorr, frisk riesling till korven. Fungerade riktigt bra.

Smöra en ugnsfast form och täck botten med purjolök (1-2 st) som du skivar ganska grovt. Dela en falukorvsring (ca 800 g) på mitten och snitta den längs med nästan hela vägen ned. Bred ut rejält med svensk senap och chilisås i snittytan, pudra över lite milt paprikapulver och lägg korvarna på purjolöksbädden. Salta och peppra samt tryck ned 10-12 halverade körsbärstomater och en strimlad gul lök. Skär stavar av 2 saltgurkor och toppa korven med dem samt färsk timjan. Ringla över 2 dl vispgrädde och riv över rikligt med lagrad herrgårdsost. Gratinera i 30 minuter på 175°. Servera med potatismos och eventuellt mer saltgurka.

Testa också mina falukorvsvarianter med inspiration från Svarta Havet och Medelhavet.

Törst och Signes vinglas

Vinmagasinet Törst damp ner i brevlådan häromdagen. I temanumret om kooperativ (mycket intressant ämne) dök plötsligt en artikel om formgivaren Signe Persson Melin upp. Eftersom jag och Kära Hustrun är lite specialiserade på hennes formgivning så var det extra intressant. I texten beskrivs hennes formgivning och betydelse på ett bra sätt men när det kommer till hennes betydelse för vinglas så blir det dikeskörning.

Det som verkligen fick mig att reagera var något som skrevs i samband med beskrivningen av det kraftfulla, tunga och rustika glaset ”Ruben” från 1967. Det handdrivna glaset formgavs ursprungligen till restaurang Kockska Krogen i Malmö och skulle matcha lokalens medeltida valv. De blev tydligen för dyra och istället gick uppdraget till Skruf som gjorde billigare formblåsta glas. Ruben togs dock i produktion av Kosta Boda och blev en mycket omtyckt glasserie som idag betingar höga priser.

Efter en utläggning om Vino Tinto och att man drack vinerna varma och med en sockerbit i så kommer slutklämmen i artikeln ”Ur det perspektivet är Signe Persson Melins glas från 60- och 70-talet hopplöst daterade.” Inget kunde vara mer felaktigt.

Signe är mycket mat- och vinintresserad och är faktiskt en pionjär när det gällde att utforma vinglas för ökad upplevelse.

I slutet av 60-talet formgav Signe ”Ballon à Vin Rouge” med en stor, generös kupa, mycket lik dagens bourgogneglas, som skulle förhöja upplevelsen av vinet. När de kom ut på marknaden så förstod inte riktigt de svenska kunderna vitsen med dessa enorma glas. Oftast fylldes glasen så som man var van vid och då gick det åt mycket vin och glasen blev otympliga och välte lätt. Kunskapen om att glasen endast skulle fyllas med ca 2 cm vin för att aromen skulle komma fram, den saknades. Därför blev dessa glas ingen storsäljare.

Signe har berättat att det var på grund av dessa glas som serien ”Bouquet” formgavs 1974 för Kosta Boda. De är tunna, eleganta och har en tydlig graverad stjärnmarkering om hur högt man ska fylla på med vin. I serien ingår olika typer av glas och karaffer för olika vintyper och den känns helt modern idag. Tidsmässigt sammanfaller denna glasservis också med introduktionen av Riedels serie ”Sommeliers” som lanserades 1973.

I serien ”Bouquet” ingår också det tulpanformade vinprovarglaset (vänster i bild). Denna modell togs upp av Rolf Sinnemark (som arbetade samtidigt med Signe på Kosta från mitten av 60-talet till 1985) i mitten av 80-talet på Älghults glasbruk (senare Skruf). Detta blev ”universalglaset” på Systembolagets internutbildningar och på Munskänkarnas provningar under många år. IKEA massproducerade också ett liknande glas som var väldigt populära på vinprovningar när jag startade i branschen.

Signes produktion går heller inte, som det påstås i artikeln, att ”hitta billigt på loppisar och i prylbodar”. Hennes formspråk är mycket omtyckt och välkänt och därför svårt att fynda. Hon är också mycket populär bland japanska och tyska samlare av skandinavisk formgivning.

Kära Hustrun säljer Signes formgivning här.

Nu kör vi igen!

Äntligen är sommaren slut! Nu kan man med gott samvete kura inomhus och prova vin igen.

Under det långa sommaruppehållet så har det tillkommit många nya provningsintresserade i facebookgruppen. Som en mjukstart och introduktion tänkte jag köra en enkel provning om hur man provar och beskriver vin redan nu på fredag den 18/9 kl 19.00. En nybörjarprovning alltså. Har du varit med förr så är du förstås välkommen du med.

Så här går det till…

  • Köp hem/beställ vinerna i listan nedan. 
  • Swisha 150 kr per deltagare till 0733 383933 och skriv mejladress i meddelanderutan.
  • Be att få gå med i facebookgruppen (inte nödvändigt) där du får mer info löpande om alla provningar, tips på mat till vinerna och du kan utbyta erfarenheter med andra deltagare.
  • I god tid skickar jag en inbjudan via mejl med en länk till provningen. Den tar dig till Zoom där du lätt och smidigt loggar in. Testa att logga in innan du sätter dig ned för provningen. Har du inte fått länken så kolla din skräpmejl först. Skulle den inte finnas där så mejla mig på anders@gustibus.se.
  • När det är dags sätter du dig ner vid datorn eller din tablet, korkar upp vinerna och loggar in med koden jag skickat dig.
  • Klockan 19.00 dyker jag upp och leder dig genom provningen samtidigt som du kan skriva kommentarer som du delar med de andra deltagarna eller frågor som jag svarar på under tiden. Provningen tar cirka en timme.

Här är mina rekommenderade viner.

Skulle något av vinerna inte finnas så fråga efter

  • en frisk och fruktig sauvignon blanc
  • en chardonnay utan fatkaraktär från varmt klimat
  • en lätt, mjuk och bärig pinot noir
  • en Rioja Gran Reserva eller Reserva

Det är bra om du har fyra bra vinglas med tulpanformad kupa som dessa vinprovningsglas eller dessa ISO-glas.

Cirillos uråldriga grenache

Ett av de mest minnesvärda besöken under min första resa till Australien för nästan sex år sedan var ett snabbt ”bakluckestopp” hos Marco Cirillo i Barossa Valley. Sedan dess har jag gjort ett flertal försök att få någon importör att ta in dessa fantastiska viner från de unika och urgamla grenachestockarna. Hurra för Tryffelsvinet som hittat dem helt utan min hjälp

Idag kom 2019 Cirillo Estate ”The Vincent” Grenache till mitt utlämningsställe på Österlen. Ganska ljust granatröd, nästan som en pinot noir. Doften självklart mycket ung och ännu lite blyg men med massor av röda mogna bär som jordgubb och hallon, vitpeppar, en lite pepparkakskryddighet och den där undflyende doften av cigarraska (jo ”aska” och inte ”ask”) som en Master of Wine en gång sa var så typiskt för grenache. Nästan fyllig smak med rik frukt av solmogna jordgubbar och mörka söta körsbär, sammetslena tanniner, mjuk frisk syra, massor av kryddor, diskreta fat och mycket lång eftersmak. Trots det heta ursprunget i Barossa Valley så är detta ett vin med elegans och en ”luftgihet” i den mogna frukten och 14% alkohol märks inte alls.

Detta är ett vin för den som har förutfattade meningar om australiensiskt vin i allmänhet, Barrossa Valley i synnerhet och som inte tror att grenache kan ge viner i världsklass.

En riktigt bra vinkarta över Australien, uppdaterad i år. Ingår också som en av tolv i den kompletta boxen med världens vinkartor.

Allt tar inte slut…än.

Efter mitt förra inlägg fick jag frågor, kommentarer och mejl som alla undrade om jag skulle sluta blogga. Jag kanske var lite otydlig (nej det var jag väl inte?) men det handlade om att tiden i Blå Huset med kafé och B&B var över och vi var redo att dra vidare.

Bloggen lever vidare i lugnt tempo. Visserligen har det varit väldigt tyst den sista tiden men det skylls helt och hållet på högsäsongen på Österlen. Ingen tid att laga mat eller fördjupa sig i viner som under sommaren helt har fått tjäna som rekreation.

Idag var första dagen på länge som jag ägnade mer än tio minuter åt middagen. Det blev moussaka efter eget recept på auberginer från vårt växthus, den gudomliga tzatzikin och en grekisk sallad. Ljuvligt i ljumma augustikvällen.

Jag återkommer.

Allt har ett slut.

Efter nästan exakt sju år är vi nöjda. Vi spontanköpte ett gigantiskt projekt/fastighet på Österlen och har sedan dess byggt upp ett kafé, B&B och butiker mitt i Borrby. Lika spontant/plötsligt bestämde vi oss härom veckan för att nu är det bra. Nu kan vi det här. Dags att gå vidare. Vi blir inte yngre och ska man ta ett stort steg så är det inte läge att vänta. Så nu ligger hela rasket ute till försäljning.

Man brukar ju säga att det krävs sju hundår för att få en verksamhet att fungera och gå bra. Den här sjunde säsongen är hittills den bästa någonsin utan jämförelse. Allt flyter på, vi har fantastisk personal och försäljningen har aldrig varit bättre. Ska man sluta ska man göra det med flaggan i topp.

Nu väntar vi bara på att några driftiga människor nappar och vill driva verksamheten vidare eller göra något helt annat. Här finns till exempel en lokal helt perfekt för en liten restaurang (jo jag hade långt gångna planer…). Det här stället är en dröm för den med idéer och energi.

Vart ska vi ta vägen då? Vad ska vi ta tag i för något nytt. Svaret är att vi vet inte riktigt. Det blir ett stort steg ut i det okända. Allt har ett slut men allt har också en början.

Sake för nybörjaren

Det börjar röra på sig ordentligt för sake. Från att ha varit en provinsiell produkt i stort sett begränsad till Japan så hittar man den idag på bättre krogar runt om i världen och sakebryggerier finns idag i många länder. Utbudet på Systembolaget börjar bli riktigt bra. Bara på min lokala butik i lilla Simrishamn finns fyra olika sorter stadigt på hyllan.

Senaste tillskottet är Seisen Futsu-shu som lanserats i 119 butiker till ett riktigt bra pris. ”Futsu-shu” är en klassificering som motsvaras i vinvärlden av ”bordsvin”. Det är den allra vanligaste typen av sake och kan vara mycket enkel och rustik eller av god kvalitet. Seisen Futsu-shu är riktigt bra till sitt pris och framför allt så är den väldigt publik i sin stil och kan uppskattas av dem som är oskulder när det gäller sakens smakuniversum. Här är det stor fruktighet som gäller. Ska jag beskriva smaken så är det lite som essensen av melon, typ en mix av galia- och honungsmelon, och den typiska karaktären av risvatten. Här finns en sötma men också ett litet ”bett” som kan liknas vid skalbeska. Testa nästa gång du tar hem sushi eller när du frossar i skaldjur eller bara lite färska räkor. Prova också att göra drinken ”Samurai Rock” som är perfekt när/om sommaren blir varm. Lägg mycket is i ett stort vinglas, slå över 5-6 cl sake och 1-2 msk limejuice. Toppa med en limeskiva.

Om du är en riktig smakfegis och tänker att sake inte är för dig, då finns ett alternativ. Sandara Chardonnay & Sake Sparkling är en riktigt kul hybriddryck. Här har den spanska (!) storproducenten Vicente Gandia blandat vin av druvan chardonnay med japansk sake, sötat upp det hela, tillsatt lite spritsig kolsyra och tagit ner alkoholen till 8%. Det är inte vin. Det är inte sake. Men det är himla roligt, charmigt och somrigt. Hoppa över proseccon som välkomstdrink och servera något annorlunda istället. Funkar perfekt som aperitif, kanske med en jordgubbe i glaset (helst en vit japansk) och servera till en melonklyfta invirad med gravad lax. Testa till krabba och givetvis till sushi, gärna vegetariska california rolls. Jag provade till thailändsk take-away med lite hetta…fungerade perfekt. Inte billigt…men kul.

Vill du veta mer om sake så kan du läsa här.

Ljummen potatissallad med mayogrette

Bäst på facebook just nu är Jacques Pépin! I små korta filmer presenterar denna 84-årige matlagningslegend små anspråkslösa recept från sitt franska ostajlade kök. Med charmig fransk brytning, värkbrutna händer och enkla instruktioner lagar han sådär oemotståndlig vardagsmat. Missa inte detta.

Till midsommar lät jag mig inspireras av hans ljumma potatissallad med ”mayogrette”. Jag pimpade den med en alldeles fantastisk grön sparris. Bra grundrecept som kan varieras med olika örter och andra grönsaker. ”Mayogretten” med sitt dijonsting kommer hädanefter att ingå i standardrepertoaren.

Vispa ihop 1 msk äppelcidervinäger/vitvinsvinäger med 2 msk dijonsenap, 2 msk majonäs, 2 msk vatten, 0,5 dl olivolja samt en rejäl nypa salt och många drag med pepparkvarnen. Vispa ihop tills slätt. Blanda i örter efter smak; persilja, dill, gräslök, salladslök etc.

Koka potatis mjuk och skär den grovt när den fortfarande är varm. Vänd ner mayogretten. Smaka av med salt och peppar. Servera direkt. Smakar även bra kall nästa dag.

Vinn en internationell vinkurs! (Vinnare utsedd)

Då var det klart! Vinnaren av vinkursen blev Jonas Karlsson Sjöberg! GRATTIS!

Den här våren har lett till stora förändringar. Många negativa men också några som kan få ett positivt utfall. Många av oss har insett att med ny teknik behöver vi inte alltid resa för att mötas. Vi kan ha möten och lära oss saker vi nätet. Online-utbildningar har verkligen fått en snabb spridning.

Här på bloggen har ni säkert märkt att jag flyttat ut min provningsverksamhet på nätet. Det har varit jättekul att få dela vinupplevelser med er bloggläsare runt om i landet – från Kiruna till Simrishamn.

Utbildningsverksamheten på Gustibus Wine & Spirit Academy har också fått anpassa sig. Vi erbjuder sommelierutbildning, ölsommelierutbildning samt kortare kurser samt kortare kurser. De flesta kurserna är i samarbete med Wine & Spirit Education Trust, en utbildningsstiftelse som finns i närmare 70 länder. Även de har fått lägga in en högre växel och gasar på med nätbaserad utbildning. Detta har lett till att Gustibus nu erbjuder ett flertal internationella vinkurser online samt vår egen nätbaserade ölkurs. Spännande och lite ovant.

Jag lottar nu ut en helt kostnadsfri vinkurs – WSET Level 1 in Wine Online – här på bloggen. Den löper under 4 veckor från den 29/6 och du läser i egen takt. I kurspaketet ingår också två liveföreläsningar via Zoom med mig samt en Q&A på slutet.

Det enda du behöver göra är att skriva en motivering till varför du är bäst lämpad att få kursen. Skriv i kommentarsfältet nedan. Jag agerar enväldig domare och meddelar vem som vann nu på söndag den 21/6. Dagen efter är vinnaren anmäld till kursen.

Det är bara att köra!

Vitt fyndvin från bästa familjen i Argentina!

Det har varit mycket om online-provningar men lite dåligt med fyndviner på senare tid. Detta har märkts på att jag fått många mejl med frågor om jag snart kommer att tipsa om utförsäljningsviner då lagren hemma hos läsarna börjar sina. Misstänker att coronakarantänen spelat in här.

Jag har fått en lista på prissänkta produkter på Systembolaget men utfallet har varit magert denna gång. Flera av vinerna har redan varit slut eller bara funnits i små kvantiteter. Sedan har jag provat några viner jag inte tyckt varit bra nog att tipsa om. Endast ett vin har denna gång passerat nålsögat. Men så är det riktigt bra också!

Vinet är 2016 Zuccardi Brazos de los Andes Chardonnay och kommer från den intressanta och innovativa familjeproducenten Zuccardi i Mendoza. Jag besökte dem i Argentina för ganska många år sedan och hade ett minnesvärt besök (värt att läsa) som gjort att de sedan dess är en av mina favoritproducenter från landet.

Detta vita vin av chardonnay lyckas kombinera kraften och frukten som man associerar med Mendoza med en fräschör och elegans. I doften hittar vi mogen gul frukt, citrus, lite vanilj, inslag av fat och en tydlig rökig karaktär. Smaken är torr, mycket fruktig och är lite åt det fylligare hållet men med riktigt friska, fräscha syror som drar åt lime. Fatkaraktären är tydligt men väl infogad i frukten. Lång rik eftersmak.

Redan ordinariepriset på 99 kr är riktigt bra men nu slumpas det ut för 69 kr! Det finns gott om flaskor på lager och gillar du fatlagrad chardonnay kan (70% av vinet har legat på franska ekfat) du kan utan att tveka ta hem en hel låda att njuta av under sommaren. Härligt som vitt alternativ till det grillade! Kan sparas något år.

Som vanligt har jag ingen ekonomisk vinning i dessa vintips. Jag tipsar bara om viner jag själv gillar och köper.

Missa inte min online-provning om mat & vin i kombination nu på fredag.