Som jag skrev i förra inlägget så är det ”comfort food” som gäller i dessa tider. När man dessutom inser att det lär dröja mycket länge innan man kan återvända till Japan…ja då är det bara en sak som gäller: RAMEN! Bästa maten när man vill må bra.

Som på beställning dök denna video och recept upp i flödet. Tack vare att en god vän i Stora Staden postade ett paket med varor som inte går att få tag på här i byn på Österlen så blev detta ett härligt 2-dagarsprojekt. Lite planering krävs men enkelt att göra. Vill du göra det enkelt för dig så har jag en snabbvariant här.

DASHI – buljongen

Koka upp 2 liter vatten med 4 hönsbuljongtärningar. Ta av från plattan och låt svalna 2 minuter. Lägg ner 16 torkade shiitakesvampar och 30 g (en bit knappt stort som ett A4-ark) kombu/kelp och låt vila 5 minuter. Lägg ner 20 gr katsuobushi/bonitoflingor och låt allt vila ytterligare 5 minuter. Sila av buljongen men behåll kombun och svampen till senare. Buljongen kan sparas i kylskåpet upp till en vecka.

TARE & CHASHU – marinaden och fläsket

Koka upp 500 g färskt sidfläsk med svål uppskuret en gång på längden och en gång på tvären. När det kokat i 5 minuter slår du av vattnet och sköljer av fläsket.

I grytan kokar du nu upp 3 dl ljus japansk soja, 3 dl mirin, 1,5 dl sake, 3 dl vatten, 0,5 dl strösocker, 2 msk farinsocker, skivad färsk ingefära (ca två tummar stor), 3 krossade vitlöksklyftor och 3 salladslökar. Lägg ner fläsket och sjud på låg värme under lock i 90 minuter. Låt därefter svalna i 20 minuter innan du tar upp fläsket (chashu) och silar av marinaden (tare) och kyler ned båda.

NITAMAGO – marinerade ägg

Lägg ner 4 ägg (eller fler) i kokande vatten och koka 7 minuter. Kyl snabbt ner dem, gärna i isvatten. Skala försiktigt. Lägg dem i marinaden du kokade fläsket i (tare) och tyng ned dem med kombun. Låt marinera minst 4 timar, helst 12 timmar eller mer. Spara tare som används vid serveringen.

GARLIC LA-YU – chiliolja

Värm upp 1,5 dl neutral matolja i en kastrull på mycket låg värme. Lägg ner 8 tunt skivade vitlöksklyftor och låt mjukna utan att ta färg, minst 15 minuter. Ta av från värmen och blanda ner 2 msk chiliflakes. Låt vila några minuter och blanda sist i 2 tsk sesamfrön. Kyl ner. Kan sparas i försluten burk ett par veckor.

SERVERING

Koka upp dina favoritnudlar i saltat vatten. Skiva och värm upp shiitakesvampen i buljonngen (dashi). Sjud i en minut. Fördela nudlarna i portionsskålar, slå på dashi och lite tare. Toppa med med fläsket, shiitake, halverade ägg, chiliolja efter smak, finskuren salladslök och strimlade nori-blad. Gott också med böngroddar och/eller edamamebönor.

Det har inte blivit så mycket recept den senaste tiden. Mest har det handlat om fyndviner (detta kan fortfarande beställas) och virtuella provningar. Experimentlustan har väl inte heller varit så stor när det gäller mat. I dessa märkliga tider faller man gärna tillbaka på gamla favoriter och ”comfort food”.

Eftersom det vara extrapris på lövbiff på det lokala snabbköpet så googlade jag fram ett recept på en gryta. Dumenkelt recept som blev otroligt gott. Du gör den klar medan riset kokar. Varierade det redan nästa dag med strimlad kyckling och att lägga till champinjoner. Funkar lika bra med fläskkött eller varför inte haloumi om man vill göra det vegetariskt. Ska testa att vända bitar av hälleflundra i mjöl och steka och lägga i såsen på slutet. Det är en universalgryta som kan varieras efter smak och tillgången på protein.

Sätt på riset. Strimla 400-500 g lövbiff/kyckling/fläsk/haloumi och stek i smör i omgångar tills det får fin färg. Lägg åt sidan. I samma stekpanna steker du 200 g klyftade champinjoner (kan uteslutas) tills de tappat vatten och fått lite färg. Klicka i smör och stek en hackad gul lök med svampen tills den mjuknar. Riv ner 2 vitlöksklyftor mot slutet och fräs en stund. Tillbaka med proteinet i pannan, dra på rejält med svartpeppar och några nypor herbes de provence (kan absolut uteslutas men jag har det på nästan allt numera). Slå på 3 dl grädde, 3 msk dijonsenap (eller mer), 1,5 msk japansk soja (den ljusare sorten). Låt koka ihop några minuter. Klart!

Blev så sugen på den italienska bön- och pastagrytan Pasta e Fagioli. Kollade upp ett nytt recept där man fräste inkråmet från rå salsiccia tillsammans med grönsakerna. Lät hur smarrigt som helst. La därför bönorna i blöt igår kväll och idag travade jag glatt iväg till byns ica-butik. Ingen salsiccia!? Funderade på att köra lite sidfläsk istället tills jag fick syn på isterbanden. Kunde det funka? Det gick ju bra i brännvinspastan och isterband stroganoff.

Jodå! Riktigt härligt mustig gryta/soppa med lite syrlig och rökig karaktär från isterbanden. Det blir en stor sats som räcker till flera middagar/luncher eller till enkla bjudningen med många gäster. Perfekt till lunchlådan också. Givetvis kan du halvera mängderna.

Lägg 500 g pintobönor/bruna bönor/vita bönor i blöt över natten eller minst 12 timmar. Dra skinnet av 4 isterband och hacka inkråmet. Finhacka 2 stjälkar selleri,  2 morötter, två gula lökar och tre vitlöksklyftor fint. Fräs isterbandshacket på medelhög värme i rikligt med olivolja. När det tagit lite färg blandar du ner grönsakerna och fräser tills löken börjar mjukna. Klicka i 3-4 msk tomatpuré och fräs någon minut. Häll på 2 dl vitt vin, 2 burkar hela skalade tomater och 1,5 liter vatten. Lägg ner 4 hönsbuljongtärningar och koka upp. Skölj bönorna väl och häll ner dem i grytan. Skala en stor mjölig potatis och skär i bitar och lägg ned i grytan. Sjud under lock tills soppan/grytan tjocknar, åtminstone 2 timmar. Har du en parmesanskalk så slänger du i den också.

Tillsätt vatten om soppan är tjock. Häll i 200 g pasta av en liten sort som små makaroner eller liknande. Smaka av om det behövs mer salt och dra många rejäla tag med pepparkvarnen.
Låt sjuda tills pastan är klar. Servera soppan med ett gott bröd och ringla olivolja på toppen.

Tre veckor sedan senaste riktiga uppdateringen på bloggen. Har aldrig tidigare hänt. I vägen har legat hemska dagar av influensa, för mycket jobb, stress över att inte hinna med påsköppningen av Blå Huset och en total brist på aptit. Att vara sjuk kan jag stå ut med, men när aptiten inte finns så försvinner liksom livslusten.

Idag var första dagen då både jag och Kära Hustrun kände oss någorlunda kuranta med både doft- och smaksinne på väg tillbaka. Enkel, lättlagad och trygg mat skulle det bli. Passande nog hade igår jag läst ett recept i en alldeles nystartad mat- och vinblogg. Både receptet och bloggen verkade lovande så det fick bli makaronipuddingen som utlovades vara världens godaste. Var den det? Nja, det skulle jag kanske inte skriva under på, men den var i alla fall god och en kul variant på  favoriträtten stuvade makaroner med falukorv.

Koka 8 dl gammeldags makaroner. Finstrimla ett paket bacon, tärna 400 g falukorv, finhacka 3 schalottenlökar och 3 vitlöksklyftor samt riv 4 dl vällagrad hårdost. Fräs baconet knaprigt, ta upp det och stek falukorvskuberna gyllene i fettet och blanda ner löken när det är färdigstekt och låt småfräsa ett par minuter. Rör ihop en halv burk mascarpone (eller byt ut mot creme cheese) med 2 ägg, 0,5 dl mjölk, hälften av osten och rejält med nymalen svartpeppar. Blanda samman allt med makaronerna, häll i en smörad form, toppa med den återstående osten och grädda i 200° i ungefär 30 minuter.

Nu var det riktigt längesedan det dök upp ett recept av Carl Butler på bloggen. Hög tid alltså.

Det här är hämtat ur ”Carl Butlers Bästa för IKEA” och är ett riktigt rustikt husmansrecept som passar bra nu när de svenska äpplen börjar skördas. Faktum är att Calle själv hittade det här receptet i en fransk tidning där det presenterades som ett klassiskt svenskt recept. Riktigt god och enkel ”comfort food” som serveras med skalpotatis.

500 g rimmat och skivat fläsk skärs i något mindre bitar och steks gyllene på strax över medeltemperatur i torr stekpanna. Ta upp fläsket efter hand som det blir klart. I stekfettet bryner du helt lätt 2 gula lökar som du skivat ner grovt. Blanda tillbaka ner i stekpannan fläsket samt 2 svenska, fasta och syrliga äpplen som du kärnat ur och skivat ned (du behöver inte skala om det är svenska äpplen). Blanda även ned 0,5 tsk hela nejlikor och 0,5 tsk kryddpepparkorn som du mortlat lätt. Vänd runt så att det blandas väl. Sätt in i ugn på 200° i 20 minuter.

Alla recept av Carl Butler hittar du här.

Storasyster är sjuk och jag är sjuk och halva släkten ska samlas för att sälja prylar på en jätteloppis. Då tipsar systern om en undergörande och antiinflammatorisk hönssoppa som hon läst om på bloggen Alma Mater. Tydligen ska den eviga huskuren hönssoppa ha visat sig ha en effekt vid tester som en viss Dr Rennard har genomfört. Doktorns fru visar i en hemtrevlig videosnutt på YouTube hur hon brukar göra.

Som den omtänksamme och matlagande broder jag är lagade jag förstås soppan för att stärka trupperna kroppsligen och själsligen. Jag utgick från fru Rennards recept och la till mina egna hälsobringande ingredienser. Ett jättebra recept där soppan lagar sig själv och mängderna inte är så viktiga, det är koktiden och att det är rikligt med hel kyckling (helst kokhöns). Det blev en fantastiskt god soppa med mild men rik smak och fin fyllighet. Alla tog om fler gånger och mumsade ostmackor till. Soppan är en jättebra bas för att addera grönsaker och pasta för att göra den matigare. Om vi blev friskare vet jag inte men vi mådde prima en lång stund efteråt i alla fall.

Knyt in två koköns eller två små kycklingar i bomullsväv eller en kökshanduk och lägg i en stor gryta och häll på vatten så det täcker gott och väl. Skär ner grova bitar av 1 stor sötpotatis, 1 palsternacka, 2 stora morötter, 2 stora gula lökar, 1 kålrot och 4 stjälkar selleri i gryttan. Släng i en näve salt, ett par matskedar hela pepparkorn och minst 4 hela vitlöksklyftor. Koka upp och låt sjuda i 2-3 timmar under lock. Lyft upp påsen med hönsen och låt svalna så pass att du kan plocka loss köttet som du hackar i små bitar och lägger åt sidan. Kör soppan slät med en mixerstav, pressa i saften av en citron och rör ned rejält med tomatpuré. Smaka av med salt och peppar och lägg i hönsköttet.

När jag varit ute och rest och det varit mycket vinprovningar och goda middagar så finns det bara en sak jag verkligen längtar efter: falukorv och stuvade makaroner. Tunt skivad korv som knapersteks och gammeldags idealmakaroner som sjuds sakta i lätt saltad mjölk (dubbelt så mycket mjölk som makaroner) i 25 minuter. Smaksätt med vitpeppar och lite muskot och servera med ketchup, senap, en kall folköl och vips är man hemma och glad.

Falukorven har blivit illa sedd av många och det tycker jag är tråkigt. När den är av bra kvalitet så är den riktigt god och kan ätas och njutas på många sätt. Jag har flera gånger blivit tipsad om Hälsingestintans falukorv men aldrig hittat förrän idag. Till skillnad från många andra sorter så är denna gjord enbart på nötkött som är hängmörat och från gräsbetande, svenska djur och den har heller ingen tillsatt rökarom. Korven smakar mycket bra och har fin konstistens även som rå, när den steks håller den formen fint men kräver mer fett vid stekningen och fastnar lite även i min fina renoverade skeppshultpanna. Resultatet blev stunsigt, smakrikt och köttigt. Personligen tyckte jag korven blev aningen lite torr men det uppskattades å andra sidan av Kära Hustrun. En falukorv som rekommenderas.

Jag har nog inte ätit söndagsstek sedan jag var liten, men ändå lever minnet kvar. Kokta morötter, brysselkål, pressgurka, vinbärsgelé och mjölig potatis som man mosade ihop med den smaskiga gräddsåsen. Köttet minns jag som torrt och lite segt och var ganska oviktigt.

Nu har jag lagat söndagsstek själv för första gången. Lagom sysselsättning en kallgrå söndag i januari och det är definitivt värt besväret. Det blev något så makalöst gott. Köttet blev förvånansvärt saftigt och mört och gräddsåsen ville vi bara äta med sked. Vi åt så vi blev vimmelkantiga av lycka. Riktig comfort food!

Skala och skär grovt 2 morötter, 2 gula lökar och en stor bit roselleri. Koka upp 5 dl vatten med 2 tärningar/poddar oxbuljong, 0,5 msk 24%-ättika, 1 msk sirap, 10 vittpepparkorn, 10 kryddpepparkorn och ett lagerblad. I en rymlig gryta hettar du upp smör och bryner en väl avtorkad och nätad fransyska på 1-2 kilo (den lilla räcker till 4 personer). Köttet ska vara riktigt väl brynt. Lägg ner rotfrukterna, 6-8 ansjovisfiléer (spara spadet), häll på buljongen och låt koka upp. Stick in en köttermometer* i fransyskan, lägg på locket och ställ in i ugn på 125°. När innertemperaturen på köttet når 75° är det klart. Ta upp köttet, vippa in det i folie och låt vila en kvart.

Sila av skyn, häll tillbaka i grytan och vispa ur allt det goda. Vispa i omgångar ner 4-5 msk vetemjöl utrört i smör (toppredning) i skyn tills du får en fin konsistens på såsen. Blanda i en knapp deciliter vispgrädde. Smaka av med peppar, ansjovisspad och soja. Klipp upp nätet, skär upp köttet, salta lite och servera med kokt potatis, morötter, brysselkål, gelé och pressgurka.

*Har du inte en trådlös termometer eller en med sladd så är det dags att skaffa en.

Idag är det synd om Eder matbloggare. En synnerligen ondsint förkylning har slagit klorna i både mig och kära hustrun. I varsin soffhörna snörvlar och kvider vi. Jag har brottats med huvudvärken från helvetet och hustrun har ont i skinnet. Att matlusten tryckts ner av ett lätt illamående är ju inte kul heller. Men man kan ju inte leva på Panodil allena.

Till slut övermannades vi dock av hunger och efter en omänsklig kraftansträngning lyckades jag samla mig till att göra en inventering av kök och skafferi. Det fick bli stuvade makaroner och knaperstekt falukorv. Om jag skulle upprätta en lista över comfort food så skulle den tveklöst toppas av denna barndomsdoftande rätt. Så mild, så snäll, så god. Precis den typ av mat man kräver och behöver när man är lite uschlig.

Tack vare en outnyttjad kraftreserv blev det också rivna morötter med filéad blodapelsin. Så gott det är! Och c-vitaminerna behövdes idag kan jag garantera.

Nu känns det litelite bättre. Men det är fortfarande synd om mig.

Ibland vill man bara ha välbekant och trygg mat; comfort food. Mat som man känner igen, smakar som förväntat och invaggar en i trygghet. Bara att säga ”köttsåsåpotatis” ger en känsla av vaxduk, plastmattor och mild, gräddig husmanskost.

Det är lördag och grabben flyr hem till mamma och pappa för att hämta andan. Upplagt för okomplicerad mat; stekt fläskfilé, kokt potatis, champinjonsås och sockerärtor. Filén är svensk (såklart), sockerärtorna frysta (bäst och billigast så här års) och såsen är pappas specialare.

Skiva massor av färska champinjoner och stek på medel till hög värme i torr panna. Svampen ska tappa massor med vätska, bli gyllenbrun och börja knäppa och kvida i pannan. Först då slängs en heffaklump till smör (inget substitutfett) ner i svampen. Färgen ska bli ännu grannare och härligheten ska nästan simma i smör. Nu pudrar man över ett par matskedar vetemjöl, vispar runt och låter mjölet fräsa och svälla i fettet. Häll i ett par deciliter vispgrädde (inget fusk här) och låt koka in. Späd med mer grädde efter hand tills konsistensen är krämig och fin. Såsen ska nästan stå för sig själv. Smaksätt med 1/2 matsked kinesisk soja, 2 msk amontillado- eller olorososherry (förstärker svampkaraktären och ger fylligare, smakrikare sås) och 1 msk dijonsenap. Dra många och rejäla tag med pepparkvarnen. Smaka av och korrigera sältan och addera eventuellt syra med vitvinsvinäger. Koka ihop.

Ät med sked och med kött och potatis som tillbehör och flyt in i en ”comfort zone”.