Jag blev imponerad av de mousserande vinerna i höstas när jag provade igenom en hel del men sedan dess har jag tyvärr inte provat några. Passade därför på att rätta till det när jag provianterade vin till en vecka på landet.

Graham Beck Brut är som alla sydafrikanska viner märkta ”méthode cap classique” framställd på samma sätt som champagne och dessutom av de två viktigaste, klassiska druvorna chardonnay och pinot noir. Resultatet är riktigt bra med karaktär kombinerat med lite inställlsam frukt. För 99 spänn är det inget snack om saken. Köp en flaska och prova!

Nästan halmgul färg. Stor doft av vispad grädde, gula äpplen, rök, rostade hasselnötter, popcorn och jäst. Torr, frisk syra, medelfyllig smak med rik, gul och mogen fruktighet, rostade toner, nötter, apelsin och mjölkchoklad samt en lång, stram och mineralig eftersmak med en antydan till fruktsötma.

Inför den lilla semestern på Österlen bunkrade jag upp med lite billigare viner och öl då jag skulle befinna mig minst två mil från närmsta Systembolag som dessutom har kroniskt dåligt sortiment och tomt på hyllorna i semestertider (skäms på er!).

Bland annat fick röda 2011 Château Gratien från Saumur-Champigny i Loire följa med. Ett riktigt charmigt vin med lätt färgsättning och en ganska stor doft av röda bär, peppar, tomatblad och massor av färska kantareller. Lätt, mjuk, slank och bärig smak av körsbär, röda vinbär samt örtighet och med sprittande syra. Trevligt åtstramande avslut med bra längd. Aptitretande, läskande, opretentiöst men med en hel del karaktär för futtiga 89 kronor. Passade som hand i handske till ryggbiffen.

Man får verkligen passa på de där sällsynta svenska sommardagarna när nästan inget annat passar än en immig kanna med sangria. En sådan dag var det igår.

Klassisk sangria görs ju på rött vin men vad är det som hindrar att man gör den på vitt? Inget. Dessutom är det ju många som får huvudvärk av rött och vit sangria lämnar inga fläckar på ljusa sommarkläder. Jag lekte med ett enkelt vin av sauvignon blanc och adderade frukt och bär som man ofta hittar i druvans karaktär. Vill du göra en variant på chardonnay istället kan du använda gula äpplen, ananas, honungsmelon, citron och persika tillexempel.

Koka upp en sockerlag och låt svalna. Frys in is och kyl vitt torrt vin (gärna sauvignon blanc men vilket enkelt vin som helst funkar) och Indian Tonic. Klyfta lime, citron och grönt äpple. Skala och skiva kiwi och dela en näve krusbär.  Släng ner frukt, bär, lite citronmeliss (har du tillgång till svartvinbärsblad är det ännu bättre) plus hallon eller jordgubbar för färg och somrighet, i en stor bringare tillsamman med rikligt med is. Slå på sockerlag efter smak. Slå över 50/50 av vin och läsk. Det tar snabbt slut men då fyller du bara på med mer is, vin och tonic.

Här är ett recept på vanlig sangria.

Château Rollan de By är ett slott i hjärtat av det klassiska Bordeaux som verkligen ligger i framkant: modern stil, hög jämn kvalitet och samtidigt en sansad prisbild. Jag har tidigare skrivit om 2005 Château Rollan de By som är en cru bourgeois och beskrev det då så här:

Djup blåröd färg. Stor, fruktig, mörka bär, svarta vinbär, ceder, kaffe, laktrits, mynta, sot. Fyllig, mycket fruktig, silkiga tanniner, bra syra, svarta vinbär, hallon, mörka körsbär, kaffe, tobak, lakrits. Lång, fruktig och balanserad eftersmak med elgant avslut. Snyggt, modernt och mycket bra till pengen!

För 250 kronor ger ovanstående verkligt mycket vin och karaktär för pengen. Men till vardags är det ändå en hel del att lägga på en flaska. Då är det läge att satsa på 2009 La Demoiselle de By som är ett enklare vin från samma egendom som kostar i sammanhanget mycket blygsamma 99 kronor. Enda kruxet är att vinet ligger på beställningssortimentet, men det är väl värt att vänta på några dagar.

Medeldjup, klart blåröd färg. Ganska stor, tydligt bärig doft av röda körsbär, röda vinbär, plommon, lite grönt örtiga inslag och sötlakrits. Medelfyllig, mycket frisk syra, slank fruktighet med bra fokus, röda körsbär, svarta vinbär och tydlig karaktär av sötlakrits och salmiak med liten ton av grön paprika i den långa balanserade eftersmaken. Måttliga tanniner och bra stramhet. Ingen komplexitet men oklanderligt och snyggt och bra bordeauxkaraktär.

Följ bloggen på Facebook!

Här kommer ett tips på en riktigt bra cava för den som inte fattat hur bra dessa mousserande spanska viner kan vara.

2009 L’Hereu de Raventós i Blanc är så långt ifrån den halvtorra, jordiga, gummiosande och rustika stilen som många förknippar med cava. Istället hittar vi en ren, fin doft av citrus och gröna och gula äpplen och en liten rökighet. Smaken är knastertorr och mycket frisk med mycket fina bubblor, massor med citrus och en lång, elegant och mycket mineralstram eftersmak. Perfekt som aperitif, till smakrika tapas eller till färska skaldjur. Riktigt bra för precis under hundralappen.

Här kan du läsa om när jag besökte bodegan.

Följ bloggen på Facebook!

En seglivad uppfattning jag ofta möter när jag håller provningar är att franska viner antingen är ”fina men jättedyra” eller ”billiga och dåliga”. Min egen uppfattning är att vill man ha bra och intressanta viner men inte betala för mycket så är Frankrike en skattkista. Om man som Frankrike producerar ungefär 20% av allt vin i världen så bör det rent matematiskt finnas en hel del godbitar i alla prisklasser.

Även om man har en snäv budget behöver man inte nöja sig med bords- eller lantviner då det även i de klassiska distrikten finns välgjorda och trevliga viner att hitta. Bland vita viner under hundralappen har jag några stående rekommendationer. 2011 Château Bonnet från Bordeaux som alltid leverar krispigt friska, ganska lätta, grönfruktiga och avmätt aromatiska viner i jämn kvalitet. Lite mer fyllighet och gul fruktighet hittar man i 2011 Mâcon-Villages Chardonnay som levererar vit bourgogne till budgetpris.

Nu har jag dessutom hittat två röda viner som kan rekommenderas. 2010 Mâcon Rouge Rochebin är en röd bourgogne och kommer från samma region som det sistnämnda vita ovan. Området är inte särskilt känt för sina röda viner då de oftast inte framställs pinot noir men av druvan gamay liksom vinerna från det sydliga granndistriktet Beaujolais. Likheterna är också uppenbara.

Ljus röd färg. Ganska liten bärig doft av sommarbär. Lätt, mjukt och mycket friskt vin som är förföriskt lättdrucket. Bara enkelt och charmigt med massor av röda bär som knappt mogna jordgubbar, hallon, röda vinbär och röda körsbär. Inte tillstymmelse till komplexitet men perfekt till kallskuret och serverat svalt på picknicken.

Ett helt annat temperament har 2010 Terre de Mistral från Côtes du Rhône längre söderut. Det är inte mer än två veckor sedan jag rekommenderade ett annat vin från samma område. Det här är en ganska tuff utmanare.

Färgen är mörkare och redan på den lite eldiga doften känner man det varmare klimatet och de typiskt örtiga tonerna med inslag av lavendel, kryddpeppar och mörka bär. Smaken är mjuk även här, syran frisk men mer kropp och fyllighet och en fruktighet som här är sötaktigt mogen och massor av kryddighet som ger lite dimension. Vinet är ofiltrerat (förbluffande för ett vin för 67 kronor!) och kan därför ha lite fällning vilket bara är ett ”problem” i sista glaset. Glöm alla tråkiga bag-in-box-viner! Här är sommarens grillvin!

Två välgjorda, enkla och ärliga viner till riktigt bra pris. Skruvkork på båda dessutom.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter de goda nyheterna förra månaden att Kullahalvöns Vingård kommer att drivas vidare var det dags att göra ett besök och hämta upp lite vin till provningarna av skånskt vin.

Lillebror Fridh visade runt på den fina gården i nordskånsk stil och det lilla vineriet och berättade om planerna för framtiden. Odlingen som idag omfattar knappt 1,5 hektar ska successivt utvidgas och mångdubblas med företrädesvis solaris. De gamla jordkällarna ska användas för lagring av viner och produktionen av vitt, rosé och mousserande ska utökas med öl. Det planeras också för övernattningsmöjligheter, ett café och en enklare restaurang. Upplagt för oenoturism med andra ord.

Jag fick prova gårdens första egna öl. En vackert bärnstensfärgad ale med fin skumkrona. Tyvärr lite för överhumlad med en dominans av cascade-humle. Men helt klart ett första försök som lovar mycket gott. Därefter provade vi det mousserande rosévinet av den blå druvan rondo. Efter 18 måndader på jästfällningen var vinet fräscht och fruktigt med bra kropp. Tyvärr försvann moussen snabbt men lämnade kvar ett helt okej rosévin med mycket röd bärighet. Det vita mousserande vinet av solaris var riktigt bra. Knastertorrt, mycket friskt och redan med en viss fetma från jästfällningen och ett stramt avslut. Helt njutbart även utan tillstymmelse till dosage (tillsatt sötma). Ett år till och det här kan bli mycket bra!

Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen, inte bara på gården utan vinodlingen på hela Kullahalvön. Jag tror att det är här vi har den största potentialen för jämn och hög kvalitet i skånsk vinodling.

Följ bloggen på Facebook!

Jag har tidigare skrivit om det fantastiska vinmagasinet TONG. Samma förlag har även gett ut en vinbok med den snärtiga titeln WINE.

Det är en av de absolut bästa böckerna i sin genre som jag stött på. I ett behändigt A5-format avhandlas ämne efter ämne, från vinstock till bordets njutningar, i korta och faktaspäckade kapitel illustrerade med vackra fotografier på endast ett uppslag (se nedan). En bok som kan läsas från pärm till pärm eller användas som referensverk och som fungerar lika bra för nybörjaren som för den redan kunnige.

Bäst av allt är att den snart kommer på svenska (med den kongeniala titeln VIN) och det är Eder Bloggare som ska översätta den! 🙂

Det blir ett digert jobb under sommaren och jag hoppas att kunna presentera lite smakprov här på bloggen under arbetets gång.

Följ bloggen på Facebook!

I det stora rosévinsutbudet finns det ett och annat som sticker ut. 2011 Interkardinal Rosé från Vingården i Klagshamn är ett sådant.

De vita vinerna av solaris från denna lilla pionjärproducent hör till de allra bästa och kanske mest omtalade av de svenska vinerna och jag har skrivit om dem ett par gånger här på bloggen. Deras rosé har jag bara provat på försöksstadiet men nu finns det tillgänglig lokalt på Systembolaget.

Det är ett välgjort vin som tilltalar dem som gillar friska, torra och strama viner. Inte alls dumt. Men med ett literpris på 300 kronor (!) är det inget man sitter och sörplar i sig lite obekymrat på en uteservering. Hade det kostat hälften så mycket så hade jag kunnat fundera på etiketten ”privärd”. Men man får ta med i beräkningen att detta är ett i alla bemärkelser unikt och handgjort vin i mycket små kvantiteter. Sådant påverkar priset, inte bara på svenska viner. Som ett gå-bort-vin istället för den eviga flaska med amarone är den perfekt. Alla kommer att vilja prova och det blir en garanterad snackis.

Snygg, ljust jordgubbsrosa ton. Medelstor, ren, frisk och lätt örtighet med tydliga smultron och jordgubbstoner och en kritig mineralkaraktär. Lätt, knastertorr och mycket frisk smak, slank fruktighet med karaktär av omogna jordgubbar, röda vinbär, lime och en mycket stram och kritigt mineralig eftersmak. Bra längd och balans.

Är du nyfiken på skånska viner så håller jag ett par provningar på temat nu i sommar.

Följ bloggen på Facebook!

Är du sugen på att prova skånska viner och få en uppfattning om vad som händer med den unga, svenska vinnäringen? Då har du två chanser i sommar.

Jag kommer att hålla två provningar på Allé strax söder om Kivik vid Stenshuvud. Den första redan nästa vecka den 12:e juli och den andra den 9:e augusti. Provningarna kostar 325 kronor och vi kommer att prova fem olika viner. Vill du stanna och äta en 3-rätters efteråt så kostar hela paketet bara 695 kronor.

Ett ypperligt tillfälle att göra en utflykt till denna fantastiska del av Sverige, vandra i nationalparken, äta på Friden och besöka musterierna bland annat.

För den intresserade håller jag även en provning om mousserande viner och champagne på samma plats den 21/7.

Bilden är lånad från ”Tjugo skånska vingårdar”.

Följ bloggen på Facebook!