Idag är det precis fyra år sedan jag postade mitt första inlägg (datumet stämmer inte då det ursprungligen postades på en annan bloggportal). Hipphipphurra!

1808 (ettusenåttahundraåtta) bloggposter har det blivit även om takten dragits ned något det senaste halvåret då jag släppt kravet på minst en uppdatering per dag. Runt 1200 sidvisningar och ungefär hälften så många unika besökare om dagen noterar jag i statistiken. Förvånande men jätteroligt. Det är alla läsare och följare som gör det mödan värt att publicera och dokumentera vad jag lagar, dricker och äter. Tack alla!

Dagen till ära har jag gjort den idiotenkla franska klassikern rödvinsmarinerade jordgubbar (söta och fina från Provence). Passar bra då mitt första recept var jordgubbar i sauternes. Testa detta då du har en slatt rödvin över. Det är sällan ett recept är kortare än en twitteruppdatering.

Ansa och skiva en liter jordgubbar. Strö över 2-3 msk socker och häll över rött vin så det knappt täcker. Ställ i kylen minst två timmar.

Jag börjar så sakteliga inse att ambitionerna med att laga mat i huset vi hyrt här i södra Frankrike måste skruvas ned något. När det är runt 30° så är man varken pigg på att stå i spisvärmen eller äta något avancerat. Men vad gör det när det finns så mycket gott att köpa i butikerna och det bara handlar om att montera ihop det man hittar.

Förutom att vanliga franska supermarkets befinner sig i ett annat universum jämfört med svenska vad det gäller utbud och färskvaror (blir katatonisk inför fiskdisken) så finns här enkla grejer som borde tas efter där hemma. Att kunna köpa färdigkokta och vakumförpackade rödbetor i grönsaksdiskenär ju genialt! Bara att klyfta eller skiva upp och servera som tillbehör till valfri kött- eller fiskbit. Borde ju kunna dra upp försäljningssiffrorna för denna förbisedda läckerhet rejält. Snälla livsmedelshandeln: släng ut den där trista färdigkokta majsen och se till att vi får mjälla rödbetor till vår latmat istället. Då blir det hur lätt som helst att servera denna klassiker som förrätt när som helst:

Blanda machésallad med olivolja och lite citronsaft och fördela på assietter. Skiva eller klyfta kokta, skalade och avsvalnade rödbetor och arrangera snyggt på salladen. Smula över getostrulle (jag använde förstås någon lokal, smakrik och pastöriserad sort), riv över lite citronzest, strö över lite flingsalt och ringla slutligen över lite olivolja. Klart!

Storasyster är sjuk och jag är sjuk och halva släkten ska samlas för att sälja prylar på en jätteloppis. Då tipsar systern om en undergörande och antiinflammatorisk hönssoppa som hon läst om på bloggen Alma Mater. Tydligen ska den eviga huskuren hönssoppa ha visat sig ha en effekt vid tester som en viss Dr Rennard har genomfört. Doktorns fru visar i en hemtrevlig videosnutt på YouTube hur hon brukar göra.

Som den omtänksamme och matlagande broder jag är lagade jag förstås soppan för att stärka trupperna kroppsligen och själsligen. Jag utgick från fru Rennards recept och la till mina egna hälsobringande ingredienser. Ett jättebra recept där soppan lagar sig själv och mängderna inte är så viktiga, det är koktiden och att det är rikligt med hel kyckling (helst kokhöns). Det blev en fantastiskt god soppa med mild men rik smak och fin fyllighet. Alla tog om fler gånger och mumsade ostmackor till. Soppan är en jättebra bas för att addera grönsaker och pasta för att göra den matigare. Om vi blev friskare vet jag inte men vi mådde prima en lång stund efteråt i alla fall.

Knyt in två koköns eller två små kycklingar i bomullsväv eller en kökshanduk och lägg i en stor gryta och häll på vatten så det täcker gott och väl. Skär ner grova bitar av 1 stor sötpotatis, 1 palsternacka, 2 stora morötter, 2 stora gula lökar, 1 kålrot och 4 stjälkar selleri i gryttan. Släng i en näve salt, ett par matskedar hela pepparkorn och minst 4 hela vitlöksklyftor. Koka upp och låt sjuda i 2-3 timmar under lock. Lyft upp påsen med hönsen och låt svalna så pass att du kan plocka loss köttet som du hackar i små bitar och lägger åt sidan. Kör soppan slät med en mixerstav, pressa i saften av en citron och rör ned rejält med tomatpuré. Smaka av med salt och peppar och lägg i hönsköttet.

Jag hade köpt hem lite svamp, bacon och färskost för att svänga ihop en enkel pastarätt. Av en händelse hamnade jag vid fiskehoddorna och fick med mig öresundstorsk hem. Det blev en fiskgratäng istället. Enkel, smakrik och mycket god vardagsrätt.

Skiva 250 g champinjoner och stek i torr panna tills det mesta av vattnet är borta och svampen fått fin färg. Klicka i lite smör och klipp ner ett paket bacon. Fräs tills allt blivit väl brynt. Skiva ner 6-8 soltorkade tomater (marinerade i olja) och låt fräsa med en stund. Blanda samman fräset med en ask cream cheese, finrivet skal av en citron och nymald svartpeppar. Lägg portionsbitar av 400 g torskfilé eller sej tätt i en form, salta lätt och pressa över lite citronsaft. Klicka över ostblandningen och gratinera i ugn på 175 grader i cirka 20 minuter. Servera med kokt potatis.

Oj så långt det är mellan recepten. Det har varit lite stressigt den senaste tiden och inte mycket tid till matlagning. Hoppas på ändring nu i helgen och framförallt under julledigheten. Idag blev det i alla fall en snabbt ihopkommen tomat- och paprikasoppa med fin hetta.

Hacka en gul lök grovt och fräs i olivolja tills den börjar mjukna. Pudra över o,5 msk paprikapulver (gärna rökt) och släng ned 2 vitlöksklyftor som du skivat. Fräs några minuter och slå sedan på 500 g krossade tomater, 1 tsk oregano, 1 tsk basilika och 0,5 tsk harissa. Skiva också ner 3 grillade och inlagda paprikor. Låt sjuda 5-10 minuter och slå sedan på 5 dl vatten och 2 grönsaksbuljongtärningar (eller motsvarande) och låt koka upp. Mixa slätt tillsammans med 2 bollar labneh (eller 1 dl cream cheese).

Det här är en lätt uppdaterad version av Carl Butlers indonesiska risrätt. Mustig, kryddigt aromatisk och med en mycket fint balanserad hetta. Servera med ris, chutney och yoghurtsallad.

Skiva 1 stor gul lök och skär 1 kilo högrev i sockerbitsstora bitar. I en bunke blandar du köttet med 1,5 dl söt indonesisk soya (ketjap manis), 1 tsk riven muskot, 2 msk curry, 1 tsk malda nejlikor, 2 tsk sambal oelek, 2 rivna vitlöksklyftor. Riv en färsk ingefära stor som en medelstor potatis och pressa ur saften med handen ner i bunken. Blanda väl  och låt stå kallt över natten eller minst 12 timmar. Pudra 1 msk vetemjöl över köttet, blanda väl och häll i 1 msk 12%-ättika. Lägg allt i en tjockbottnad gryta och häll på 2 dl äppelmust och eventuellt vatten så det precis täcker köttet och lägg ner en kanelstång. Ge ett uppkok på spisen, lägg på locket och ställ i ugn på 150° i 3 timmar. Smaka av med salt.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Vårt barnbarn Liam är tre år och har en mycket bestämd uppfattning om vad ha tycker är gott. Pasta i alla former är bra. Sen får det inte vara för mesiga smaker. Lite uppstuds ska det vara tycker Liam. Sån’t måste man tänka på om det ska bli godkänt. Den här ganska enkla såsen fick tummen upp.

Strimla ett paket bacon fint och fräs i lite fett i en stekpanna. När fläsket börjar få färg slänger du ned en stor gul lök som du hackat. När löken mjuknat blandar du i omgångar ner 500 g nötfärs (undvik ”gasad” som smakar illa och försök få tag på butiksmald) och fräser tills genomstekt och den börjar få färg. Häll på hälften av 500 g passerade tomater, 1 svampbuljongtärning (kan vara svårt att hitta men brukar finnas där man säljer polska livsmedel), 3 msk tomatpuré,  1 tsk harissa , 1 msk japansk soja och 0,5 msk basilika och låt koka ihop. Späd med resten av de passerade tomaterna och koka ihop ytterligare. När såsen är ganska fast späder du med 1 dl grädde och smakar eventuellt av med lite salt och pepppar. Servera med favoritpastan

I samband med att matbloggspriset delades ut förra veckan anordnades en jättetrevlig bloggarträff hos Truth. Mingel, föredrag (här är en snutt av mitt bidrag) och mat och vin så klart.

Trots att det serverades sådana läckerheter från grillen som övernaturligt saftiga pata negra-racks så var det den baconlindade halloumin som tog hem priset. Runt kuber av Fontanas gårdshalloumi lindades fint, rökt bacon och det hela stektes sedan runt om. Osten var mycket fin i konsistensen och påminde inte så lite om kycklingbröst. Rackarns salt blev det så några få bitar räcker och måste kompletteras med något kontrasterande. När jag repriserade rätten hemma gjorde jag en sallad baserad på nätmelon och gurka som kärnades ut och skars i kuber. Små, fina och riktigt mogna tomater skars i bitar och söt, röd spetspaprika slantades också ner. Rev ner lite färsk basilika och blandade allt med en dressing gjord på mycket olivolja, en skvätt vinäger, en nypa salt och en matsked flytande honung. Fräscht, milt och lite sött som balanserade det salta. Vitlöksbröd kompletterade bilden.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Det är helt rätt! Du läser bloggen som tilldelats ”Matbloggspriset Vin & Dryck 2012”. Men här är mat lika viktigt som dryck så idag handlar det om kyckling.

Den som följer min blogg vet att jag har en förkärlek för enkla recept. När jag läser amerikanska matbloggar får jag verkligen mitt lystmäte av den varan. Sällan komplicerade och oftast få ingredienser men med smaskigt resultat. Detta kycklingrecept är inget undantag även om jag modifierade det lite grand. Fett, smakrikt och läckert. Tyvärr delar sig såsen men det förlåter man för den goda smakens skull.

Smöra en ugnsfas form och lägg ner 500 g kycklinglårfilé eller kycklingbröst som du saltar lätt. Riv 40-50 g parmesanost (ca 1,5 dl) och rör ihop med 2,5 dl majonäs, 2 rivna vitlöksklyftor, rivet skal från en citron och rikligt med nymald svartpeppar. Klick ut blandningen över kycklingen så det täcker helt och riv slutligen över mer parmesan. Gratinera i ugn på 175° i 45 minuter. Servera med ris eller quinoa.

Det måste varit någon gång i början på 1990-talet som jag först smakade en banoffipaj och då var det en wow-upplevelse. Kombinationen av den smuliga, lite salta digestivebottnen, den kraftiga kolakrämen, bananerna och den fluffiga grädden var underbar. Sedan var ju det där med kolakrämen som man gjorde genom att koka en burk kondenserad mjölk. Så himla häftig. Då. Det ett tag sedan jag både åt och lagade denna kaloribomb så nu var det på tiden. Eller som Kära Hustrun sa efter två tuggor: ”Varför gör du den här så sällan? Det är ju jättedumt!”

Googlade lite och fick reda på att rätten komponerades på den engelska restaurangen The Hungry Monk redan 1972 och blev en omedelbar succé. Den fanns kvar på menyn ända tills krogen slog igen för ett halvår sedan. Hemsidan med kokböcker och originalreceptet (som är lite annorlunda än mitt) finns fortfarande kvar.

Sjud 2 oöppnade burkar sötad kondenserad mjölk i en gryta med vatten under lock cirka 3 timmar. (OBS! Se till att burkarna är täckta med vatten hela tiden. De kan explodera och sprida kladdig kolasås i hela köket annars. Om du ändå håller på kan du koka flera burkar, de håller hur länge som helst och är bra att ha till hands). Krossa och smula ett paket (400 g) digestivekex i en plastpåse. Smält 175 g smör, häll ner i smulet i påsen och krama ihop. Platta ut kexblandningen i en pajform (cirka 30 cm) och ställ i kylen en timme. Öppna de avsvalnade burkarna och bred ut kolasmeten på bottnen. Skiva 3 bananer och sprid ut över kolasmeten. Bred ut 3 dl vispad grädde och toppa med hyvlad choklad och lite mandelspån som du rostat i torr stekpanna. Ställ kallt innan servering.